Kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 J40

-J44

, J47
ICD-9 490492, 494496
OMIM 606963
DiseasesDB 2672
MedlinePlus 000091
eMedicine med/373  emerg/99
MeSH svensk engelsk

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en sjukdom där flödet i luftvägarna är förhindrat. Sjukdomen är starkt kopplad till rökning, men kan även orsakas av α1-antitrypsinbrist.

I början av sjukdomen är hosta och slem i halsen vanligast. Efter en tid blir luftrörsväggarna mindre elastiska och luftvägarna allt trängre och så småningom uppstår vanligtvis dessutom emfysem, det vill säga lungblåsornas väggar kollapsar och syreupptagningsförmågan försämras påtagligt. Senare i sjukdomen uppstår andnöd, och hos en tredjedel slutar lungorna fungera. Hos sjuka med KOL är luftvägsinfektioner vanligt.

Spirometri används för att ställa diagnosen och avslöjar bland annat hur snabbt man kan blåsa ut sin lungvolym. Hur mycket man blåser ut under den första sekunden vid en snabb utandning (FEV1) är vägledande för diagnosen KOL. Vitalkapaciteten minskar också påtagligt. Idag kan man även med en enkel FEV6-mätare (mini-spirometer)] få snabb indikation på om en patient har KOL. Kronisk bronkit och lungemfysem räknas till sjukdomsbilden.

Insjuknandet i KOL speglar ofta rökvanorna i samhället. Ungefär hälften av alla rökare drabbas av KOL.[1] Normalt tar det cirka 30–50 års rökning för att utveckla symtom som rökhosta och andfåddhet.[2] I Sverige lider mellan 500 000–700 000 människor av KOL vilket motsvarar cirka 5–8 procent av befolkningen, ca 3 000 i Sverige avlider varje år i KOL.[1]

Till symptomen hör hosta med ökad slemsekretion, blekhet med grådaskig hud, avmagring, utspänd bröstkorg med tunna axlar och indragna halsgropar (hyperinsufflation). I de nedre luftvägarna ansamlas slemmet. Sjukdomen går i skov, med vilket menas att symtomen uppträder med bättre och sämre perioder. En försämring kan till exempel utlösas av kallt väder, dammiga miljöer eller ansträngning.

Rökavvänjning är livsviktigt för personer med KOL. Medicinsk behandling vid KOL liknar den vid astma. Den allergiska inflammatoriska komponenten är dock inte lika aktuell vid bronkit vilket minskar behovet av kortikosteroider. En kombinationsbehandling med antikolinergika medel såsom Atrovent och beta-2-stimulerare exempelvis Bricanyl är vanlig. Även det slemlösande medlet acetylcystein är ett välanvänt läkemedel vid behandling av KOL.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Lidström, Susanna (2008). KOL: en temaskrift från Hjärt-Lungfonden. Stockholm: Hjärt-Lungfonden. Libris 11310130. ISBN 978-91-976632-5-0. http://www.hjart-lungfonden.se/Global/skrifter-rapporter/kol-2008.pdf 
  2. ^ ”Hosta - Information om KOL”. Boehringer Ingelheim AB och Pfizer AB. 2005. http://www.kol.se/kol_se/index.jsp. Läst 2007-07-07. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Kjell Larsson, Kronisk bronkilit och kroniskt obstruktiv lungsjukdom : KOL, 1998. ISBN 91-88762-11-4

Lidström, Susanna, KOL: en temaskrift från Hjärt-Lungfonden, 2008 – [Ny utg.], ISBN 978-91-976632-5-0, Libris: 11310130

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]