Råda säteri

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Huvudbyggnaden fasad mot sjön.

Råda säteri är en herrgård i Råda socken i Härryda kommun. Säteriet ligger vid Rådasjön, alldeles i närheten av Mölnlycke inte långt från Göteborg och är byggnadsminne sedan 3 juni 1969. Det utgörs bland annat av en huvudbyggnad med flygelbyggnader och tillhörande ekonomibyggnader.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudbyggnaden och dåvarande flyglarna ritades troligen av den svensk-brittiske hovarkitekten sir William Chambers (1723–96).[1]

Chambers bistod troligen med ritningar till säteriets huvudbyggnad, som uppfördes 1770–72. Hans yngre syster Sara (1724–85) blev änka 1770 och gifte två år senare om sig med ägaren till säteriet, Martin Törngren.[2]

Huvudbyggnaden är uppförd helt i timmer, och klädd med panel, på gårdssidan med slätpanel, den paneltyp som mest efterliknade stenhusets fasad. Byggnaden är till stilen nyklassistisk med symmetri såväl när det gäller rumsdisposition som fasadutformning. Dekoren har klassiska förebilder, men är mycket sparsmakad.

Utvändigt har byggnaden i mycket liten grad förändrats sedan tillkomsten. Invändigt har den genomgått mindre förändringar i nedervåningen i samband med att byggnaden inreddes till gästgiveri 1974.

1795 besöktes Råda av den engelska författaren Mary Wollstonecraft.[3] Under en del av 1800-talet ägdes säteriet av friherrinnan Martina von Schwerin. Enligt en gravyr i hallen på Råda vistades poeten Esaias Tegnér ofta på Råda för att besöka henne och författade där delar av Frithiofs saga. Detta är dock inte sant. Även om Tegnér någon gång besökte Råda, så var det inte när Martina von Schwerin var där och inte heller skrev han något där.[4]

De båda flygelbyggnaderna uppfördes samtidigt med huvudbyggnaden, 1772. Den västra förstördes dock i en brand i mitten av 1800-talet. Den befintliga västra flygeln uppfördes år 1887.

Råda säteri ägs sedan 1969 av nuvarande Härryda kommun. I huvudbyggnaden drivs idag restaurang.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ashton, John R.: Lives and Livelihoods in Little London; The Story of the British in Gothenburg (1621–2001), Warne förlag, 2003, ISBN 978-9186425487. s. 39.
  2. ^ Sven Gulin (red), Framställningen i del 1-2 rörande fastigheterna under 1600- och 1700-talen är baserad på manuskript av Olga Dahl: "Göteborgs hjärta – En bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, Del 1, Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan", [Gulins/Pepita], Göteborg 1977. s. 225.
  3. ^ Letters written during a short residence in Sweden, Norway, and Denmark (Länk)
  4. ^ Ingrid Elam (2004). Min obetydliga beundran. Martina von Schwerin och den moderna läsarens födelse. Stockholm: Norstedts. sid. 27. ISBN 91-1-301275-4 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ashton, John R.: Lives and Livelihoods in Little London; The Story of the British in Gothenburg (1621–2001), Warne förlag, 2003, ISBN 978-9186425487. s. 39.
  • Elam, Ingrid (2004). Min obetydliga beundran: Martina von Schwerin och den moderna läsarens födelse. Stockholm: Norstedt. Libris 9449892. ISBN 91-1-301275-4 , s. 27.
  • Erixon, Ulf (2004). Råda uti Askims härad. Mölnlycke: Alhagen. Libris 10013222. ISBN 91-974669-1-3 
  • Gatenheim, Erik W. (1984). Råda: bygd, socken, kommun. Mölnlycke: Härryda kommun. Libris 7792054. ISBN 91-970650-0-5 
  • Sven Gulin (red), Framställningen i del 1-2 rörande fastigheterna under 1600- och 1700-talen är baserad på manuskript av Olga Dahl: "Göteborgs hjärta – En bok om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan, Del 1, Kungsgatan, dess kvarter och omgivning från Carolus Rex till Västra Hamngatan", [Gulins/Pepita], Göteborg 1977, s. 225.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]