Rådet för rättsliga och inrikes frågor

Från Wikipedia
Konstellationen ansvarar för bland annat Schengensamarbetet.

Rådet för rättsliga och inrikes frågor (engelska: Justice and Home Affairs Council, JHA), även känt som RIF-rådet och formellt rådet (rättsliga och inrikes frågor), är en av konstellationerna inom Europeiska unionens råd med ansvar för att lagstifta och fatta andra beslut som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa.[1] Det sammanträder ungefär sex gånger om året och består vanligtvis av medlemsstaternas justitie-, inrikes- eller migrationsministrar, även om vissa medlemsstater ibland låter sig företrädas av ständiga representanter eller statssekreterare. Europeiska kommissionen företräds av olika kommissionsledamöter beroende på vilken sakfråga som diskuteras. Ordförande är den rådsmedlem som företräder den medlemsstat som utövar det halvårsvisa roterande ordförandeskapet i rådet.[2] Konstellationen lagstiftar normalt i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, utom i frågor som rör familjerätt och operativt polissamarbete.[3] Arbetet inom rådet för rättsliga och inrikes frågor bereds av Ständiga representanternas kommitté (Coreper).

Särskilda bestämmelser gäller för konstellationen. Europeiska kommissionen har inte ensamrätt till att lägga fram lagförslag inom polissamarbete och straffrättsligt samarbete, utan lagförslag kan också antas på initiativ av en fjärdedel av medlemsstaterna. Danmark, Irland och Storbritannien deltar delvis eller inte alls i konstellationens omröstningar till följd av att de deltar delvis eller inte alls i området med frihet, säkerhet och rättvisa. Detta innefattar även bestämmelser som rör Schengenregelverket.

Se även

Referenser

Noter

Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.