Bengt Edlén

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bengt Edlén
Bengt Edlén (t.h.) med kung Gustaf VI Adolf 1951
Bengt Edlén (t.h.) med kung Gustaf VI Adolf 1951
Född 2 november 1906
Gusum, Sverige
Död 10 februari 1993 (86 år)
Lund, Sverige
Begravd Östra kyrkogården, Lund
Forskningsområde Fysik
Astronomi
Institutioner Lunds Universitet
Alma mater Uppsala Universitet
Känd för Löste koronagåtan
Nämnvärda priser Royal Astronomical Societys guldmedalj (1945)
Henry Draper-medaljen (1968)

Bengt Edlén, född den 2 november 1906 i Gusum i Östergötlands län, död den 10 februari 1993 i Lund,[1] var en svensk fysiker och astronom med spektroskopi som specialitet. Han blev internationellt känd för att ha löst Koronagåtan, vilken handlade om att det finns spektrallinjer i solkorornans yttersta spektrum som tidigare inte hade observerats från jorden.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter studentexamen i Norrköping påbörjade Edlén 1927 akademiska studier vid Uppsala universitet.[2] Han avlade sin kandidatexamen efter 3 terminer. År 1934 blev han filosofie doktor på sin doktorsavhandling med omfattande analyser av spektra och energistrukturer hos grundämnen i början av det periodiska systemet. Från 1944 till sin pensionering 1973 var han sedan professor i fysik vid Lunds universitet, där han kom att bygga vidare på institutionens spektroskopiforskning.[3] Edlén är begravd på Östra kyrkogården i Lund.[4]

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Edlén inledde sin forskarkarriär som doktorand hos Manne Siegbahn, där han fick pröva på en spektrograf för undersökningar av spektra i mycket kortvågigt ultraviolett ljus. Med den nya maskinen kunde han både verifiera beräkningar från kvantmekaniken och sätta rekord på hur många elektroner en jon kunde förlora.[5] Genom sina undersökningar blev han internationellt erkänd som en ledande expert på spektra och struktur hos högt laddade joner, och han började identifiera oförklarade spektrallinjer hos olika stjärntyper.[6]

År 1941 löste han Koronagåtan. Koronagåtan handlade om att det fanns spektrallinjer i solkorornans yttersta spektrum som inte hade observerats i jorden. En spekulativ förklaring var att dessa spektrallinjer orsakades av ett grundämne kallat coronium. Genom sina undersökningar upptäckte Edlén att linjerna kom från högt laddade joner av järn, kalcium och nickel. Hans upptäckt accepterades inte direkt, för att eftersom en sådan hög jonisering av järn endast kan uppkomma vid en temperatur på miljoner grader det skulle betyda att solkoronan skulle vara så het, vilket var asevärt varmare än solens temperatur på 6000° C. Senare verifierades det att solkoronan är just så het.[7]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Edlén erhöll Royal Astronomical Societys guldmedalj 1945 för lösningen av Koronagåtan och Henry-Draper-medaljen 1968. Han invaldes 1947 som ledamot nummer 934 av Kungliga Vetenskapsakademien. Åren 1961–1976 var han ledamot av Vetenskapsakademiens Nobelkommitté för fysik.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Edlén, Bengt
  2. ^ Forkman, Bengt; Holmin Verdozzi, Kristina, red (2016). Fysik i Lund: i tid och rum. Lund: Fysiska institutionen i samarbete med Gidlunds förlag. sid. 84. Libris 19882717. ISBN 9789178449729 
  3. ^ Forkman Bengt, Holmin Verdozzi Kristina, red (2016). Fysik i Lund: i tid och rum. sid. 98 
  4. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Edlén, Bengt
  5. ^ Litzén, Ulf (2015). Fysik i Lund under 300 år. Lund: Lunds universitetshistoriska sällskap. sid. 126-127. ISBN 9789175453200 
  6. ^ Forkman Bengt, Holmin Verdozzi Kristina, red (2016). Fysik i Lund: i tid och rum. sid. 97 
  7. ^ Litzén (2015). Fysik i Lund under 300 år. sid. 128-131 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]