Ramnäs
| Ramnäs | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västmanland |
| Län | Västmanlands län |
| Kommun | Surahammars kommun |
| Koordinater | 59°46′25″N 16°11′45″Ö / 59.77361°N 16.19583°Ö |
| Area | 163 hektar (2015) |
| Folkmängd | 1 333 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 8,18 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0220 |
| Tätortskod | T6296 |
| Geonames | 2683436 |
  Ramnäs läge i Västmanlands län
| |
| Wikimedia Commons: Ramnäs | |
Ramnäs, /'ramnæs/, är en tätort i Surahammars kommun och kyrkbyn i Ramnäs socken. Ramnäs ligger 8 kilometer norr om Surahammar. Samhället, som är beläget vid järnvägslinjen Kolbäck-Fagersta, har en del tillverkningsindustri fördelat på flera företag, men med ursprung i ett gammalt järnbruk.
Historia
Ramnäs är en bruksort med gamla anor. Redan år 1590 anlades den första stångjärnshammaren vid Kolbäcksån av Katarina Stenbock, som fått området i änkepension efter maken kung Gustav Vasa. Hammaren fick därför namnet Kungshammaren. Tackjärnet fick man från olika hyttor belägna uppströms. Bruket växte, och vid 1600-talets mitt hade ytterligare fyra hamrar uppförts vid forsarna i Ramnäs.
Under 1700-talet kom Ramnäs att ägas av två familjer; Schenström och Tersmeden. Dessa lät uppföra varsin herrgård. Per Reinhold Tersmeden kom, efter flera års målvedvetna förvärv, att vara ensam ägare till Ramnäs från 1834. Under familjen Tersmeden utvecklade sedan Ramnäs till en av Sveriges ledande stångjärnsproducenter. 1868 uppfördes det första valsverket.
Genom att anställa ett antal erfarna kättingsmeder från det nedlagda Furudals bruk i Dalarna kom kätting med tiden att bli Ramnäs egen produkt. Den gamla kättingsmedjan byggd i slaggtegel är bevarad. Verksamheten ombildades 1874 under namnet Ramnäs Bruks AB. Under 1930-talet började man även tillverka rostfria diskbänkar. Idag är produktionen delad på flera företag, men kätting tillverkas alltjämt. Det var dock nära att denna verksamhet lades ned i februari 2003 då den norska ägaren Scana begärde sitt dotterbolag i Ramnäs i konkurs. Med hjälp av pengar från Svensk Rekonstruktionskapital AB och AB Arvid Svensson Invest kunde emellertid verksamheten räddas, och ett nytt bolag bildades; Ramnäs Bruk AB.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Ramnäs 1950–2015[1][2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 1 103 | |||
| 1960 | 1 614 | |||
| 1965 | 1 880 | |||
| 1970 | 1 920 | |||
| 1975 | 1 861 | |||
| 1980 | 1 815 | |||
| 1990 | 1 585 | 215 | ||
| 1995 | 1 622 | 216 | ||
| 2000 | 1 552 | 216 | ||
| 2005 | 1 489 | 216 | ||
| 2010 | 1 465 | 214 | ||
| 2015 | 1 333 | 163 | ||
Anm.: 2015 utbröts området i norr och bildade småorten Brattheden
| ||||
Sevärdheter
Den Schenströmska herrgården från 1762 på åns västra sida används idag som hotell och konferensanläggning. Familjen Tersmedens herrgård, byggd i början av 1800-talet i empirestil finns också kvar och ligger på åns östra sida.
I orten finns en hantverksby med krukmakeri, glashytta samt en smedja där besökarna kan få prova på de olika yrkena.
Ramnäs bruksområde innehåller den sista lancashiresmedjan i världen som lades ned så sent som 1964. Stora insatser har sedan dess gjorts för att bevara så mycket som möjligt av miljön. Ramnäs bruksområde är ett arbetslivsmuseum. Vidare finns en kättingsmedja med rester kvar av en köpmanhammare. I en före detta arbetarbostad har hembygdsföreningen[3] sina lokaler med bland annat en inredd arbetarbostad och ett skolmuseum från ca 1900. Herrgårdarna är renoverade, och smedjan är så gott som i samma skick som när den lades ned. Även flera kringliggande byggnader har restaurerats, till exempel en märklig magasinsbyggnad som är en av landets längsta träbyggnader. Strax söder om Ramnäs, på en höjd, i anslutning till sjön Gnien ligger den gamla bergsmansgården Säter vackert belägen. Gården är känd sedan medeltiden och uppvisar ett antal kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
Galleri
-
Flygfoto över Ramnäs. -
Den tidigare järnvägsstationen i Ramnäs. -
Lancashiresmedjan i Ramnäs. -
Tersmedens herrgård, uppförd 1801.
Noter
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014.
- ^ Hembygdsföreningen i Ramnäs har samlat mycket information om bruksområdet. Hemsidan.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ramnäs.
| ||||||||||||||||
| |||||