Ängelsberg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ängelsberg
småort
Ängelsbergs järnvägsstation.
Ängelsbergs järnvägsstation.
Land Sverige Sverige
Landskap Västmanland
Län Västmanlands län
Kommun Fagersta kommun
Distrikt Västervåla distrikt
Koordinater 59°57′21″N 16°0′39″Ö / 59.95583°N 16.01083°Ö / 59.95583; 16.01083
Area 28 hektar (2015)[1]
Folkmängd 90 (2015)[1]
Befolkningstäthet 3,214 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T6380[2]
Småortskod S6385[3]
GeoNames 2725894
Ortens läge i Västmanlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västmanlands län
Wikimedia Commons: Ängelsberg
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
SCB:s småortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Ängelsberg uttal är en småort i Västervåla socken i Fagersta kommun. Ängelsberg ligger vid sjön Åmänningen sydost om Fagersta. Stationssamhället Ängelsberg ingår i Ekomuseum Bergslagen.

Samhället ligger utefter järnvägslinjen Bergslagspendeln som byggdes av Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar. Norr om samhället ligger världsarvet Engelsbergs bruk och omedelbart väster om orten ligger Oljeön i Åmänningen. På Oljeön finns ett tidigare oljeraffinaderi, vilket i slutet av 1800-talet var ett av världens största av sitt slag.

Utmed Snytenån, mellan samhället och bruket, ligger Skulpturparken Ängelsberg med permanenta skulpturer och en utvidgad utställning sommartid.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I Dunshammar, ett par kilometer söder om samhället, finns lämningar av människor som bodde där för cirka 1 500 år sedan och som utvann järn ur sjömalm i blästerugnar.

Ängelsberg hette tidigare Englikobenning och grundlades troligen av Engelbrekt Engelbrektssons farfar Englike Engelbrektsson. Under 1500-talet fanns vid ån mellan Snyten och Åmänningen en hytta, tre smedjor och en kvarn. Ängelsberg var bergsmanshytta fram till dess att Per Larsson Höök 1681 gjorde sig till ägare av till hyttan och där lät anlägga Engelsbergs bruk.[4]

I samhället var bebyggelsen ganska sparsamt bebyggt fram till 1901, då järnvägen Ludvika-Stockholm stod färdig. Under åren därefter uppfördes större delen av stationssamhällets tornförsedda villor. Pensionatet Furuborg uppfördes även vid denna tid. Under början av 1900-talet var Ängelsberg ett populärt resmål för välbeställda stockholmare.[5]

Strax söder om Engelsbergs bruk anlades vid sekelskiftet 1900 en ångsåg. Sågverket ägdes först av Barkens Sågverks AB, och senare av Avesta Jernverks AB. Verksamheten lades ned 1952 och idag återstår endast maskinhuset samt en arbetarbostad.

I Ängelsberg fanns runt förra sekelskiftet en konstnärskoloni med Olof Arborelius som grundare. Under trettio år bodde han långa perioder som gäst på Ängelsbergs herrgård, dit även andra konstnärer bjöds in.[6]

I början av augusti 2014 evakuerades orten i samband med Skogsbranden i Västmanland 2014.[7]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Ängelsberg 1950–2015[8][9][10]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
445
1960
  
360
1965
  
332
1970
  
245
1975
  
200
1980
  
203 90
1990
  
106 18#
1995
  
151 91#
2000
  
139 86#
2005
  
144 86#
2010
  
138 86#
2015
  
90 28#
Anm.: Upphörde som tätort 1990.
 # Som småort.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Isak Gustaf Clason har ritat Villa Ulvaklev och Villa Hvilan i Ängelsberg och Villa Odensnäs i Västervåla strax söder om samhället. Stationshuset från år 1900 är ritat av Erik Lallerstedt.

Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Småorter 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 6 januari 2014
  3. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016
  4. ^ Engelsbergs bruk, artikel av Per Sennerfeldt i Bebyggelsehistorisk tidskrift Nr 43, 2002
  5. ^ Sällsamheter i Bergslagen, Eva Burman s. 83.
  6. ^ Sällsamheter i Bergslagen, Eva Burman s. 82.
  7. ^ https://web.archive.org/web/20140806130349/http://www.svt.se/nyheter/regionalt/tvarsnytt/skogsbranden-tvingar-dem-att-lamna-sina-hem svt.se läst 2014-08-06
  8. ^ ”Småorter 1990”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9401.pdf. Läst 8 februari 2012.  ”Småorter 1995”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9602.pdf. Läst 8 februari 2012.  ”Småorter 2000”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2003M00/MI38SM0201.pdf. Läst 8 februari 2012.  ”Småorter 2005”. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0811/2005A01S/MI0811_2005A01S_SM_MI38SM0602.pdf. Läst 8 februari 2012. 
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012. 
  10. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]