Rattfylleri

Nykterhetskontroll i Sverige, 2012.

Rattfylleri är trafikbrottet att framföra ett motordrivet fordon eller spårvagn med otillåten mängd alkohol eller droger i blodet. När narkotikapåverkade personer olovligen kör ett fordon kallas det drograttfylla.

Rattfylleri och grovt rattfylleri

Relationen mellan alkoholkoncentration i blodet (BAC) och den relativa risken för en allvarlig trafikolycka.

"Don't mix 'em". Blanda inte bensin och alkohol.

Rattfylleri orsakar ett antal personskador och dödsfall i trafiken.

Rattfylleri är ett typiskt exempel på ett spanings- och ingripandebrott. I preventivt syfte genomför polisen därför nykterhetskontroller genom att slumpvis stoppa motorfordon i stadstrafik eller på större vägar och kontrollera förarnas nykterhet. De flesta ingripanden lär dock göras efter tips från allmänheten om påtaglig trafikfara.

I Sverige sänktes de tillåtna gränserna under 1990-talet, samtidigt som brottsbeteckningarna skärptes. Fram till 1990 gällde beteckningen rattonykterhet från 0,5 promille och rattfylleri från 1,5 promille.. 1990 ändrades beteckningarna till rattfylleri respektive grovt rattfylleri, och gränsen för rattfylleri sänktes till 0,2 promille. Gränsen för grovt rattfylleri sänktes 1994 från 1,5 promille till 1,0 promille.

De flesta andra industriländer har lagt sina gränser för motsvarande rattonykter vid 0,5 eller 0,8 promille alkohol i blodet.

Trafikverket arbetar på flera fronter mot rattfylleri. Trafikverket bedriver kampanjen Don't Drink and Drive, som sträcker sig över flera år och riktar sig till ungdomar. Trafikverket bidrar också till att sprida den så kallade Skelleftemodellen, som går ut på att snabbt försöka få in en person som blivit ertappad som rattfull i ett behandlingsprogram. Rattfyllerister är ofta personer som har någon form av beroende.

Gränsvärden

Gränsvärden i olika länder. (Notera att Ryssland har ökat till 0,35 promille under 2013)

  Ingen uppgift

  0,0 promille

  0,1 promille

  0,2 promille

  0,3 promille

  0,4 promille

  0,5 promille

  0,8 promille

Exempel på gränsvärden världen runt

• 0,0 promille - Ungern, Rumänien
• 0,2 promille - Sverige, Norge, Estland, Polen
• 0,35 promille - Ryssland (ökad från 0,0 under 2013)
• 0,5 promille - Australien, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Irland, Kanada (förutom Québec), Kina, Skottland, Spanien, Thailand, Turkiet, Tyskland (med undantag för yrkesförare där 0,0 tillämpas)
• 0,8 promille - England, Wales, Kanada (straffbar nivå federalt , vissa provinser har "varningsförfarande" vid 0,5), Liechtenstein, Luxemburg, Nya Zeeland, Malta, Singapore, USA (vissa delstater har lägre nivå för yrkestrafik samt noll promille i åldersspannet 16 till 21 då det för dem oftast är totalförbud för alkohol)

• Ingen fastställd gräns - Kongo, Komorerna, Togo, Dominikanska Republiken, Etiopien, Laos

Straff

Svensk lagstiftning

För rattfylleri döms den som för ett motordrivet fordon eller en spårvagn efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i så stor mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet till böter och/eller fängelse i högst sex månader enligt 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Den som döms för rattfylleri får normalt även sitt körkort återkallat. Detta regleras i körkortslagen och sker i ett separat administrativt förfarande där Transportstyrelsen är beslutande myndighet.

För rattfylleri döms också den som för ett motordrivet fordon eller en spårvagn efter att ha intagit narkotika som avses i 8 § narkotikastrafflagen (1968:64) i så stor mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i blodet. Detta gäller dock inte om narkotikan intagits i enlighet med läkares eller annan behörig receptutfärdares ordination ((4§ lagen(1951:649)).

För rattfylleri döms också den som för ett motordrivet fordon eller en spårvagn och då är så påverkad av alkoholhaltiga drycker att det kan antas att han eller hon inte kan framföra fordonet på ett betryggande sätt. Detsamma gäller om föraren är lika påverkad av något annat medel.

• Gränsen för rattfylleri är 0,10 milligram alkohol per liter utandningsluft, som motsvarar ungefär 0,2 promille i blodet.

• Gränsen för omhändertaget körkort vid rattfylleri är från 0,16 milligram alkohol per liter utandningsluft.

För grovt rattfylleri döms till fängelse i högst två år. I regel döms för grovt rattfylleri om alkoholkoncentrationen uppgått till minst 1,0 promille i blodet.

Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om:

• Föraren har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften
• Föraren annars har varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel
• Framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten.

Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller däröver, får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att denne:

• Avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff
• Genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning
• Fortsätter sin brottsliga verksamhet

Är för brottet inte föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, skall häktning ske, om det inte är uppenbart, att skäl till häktning saknas.

Tillämpning

Man som framfört moped med frånkopplad motor genom att den rullats framåt har ansetts innebära ett förande av motordrivet fordon i den mening som avses i 4 § trafikbrottslagen. Mannen hade en alkoholkoncentration i utandningsluften på 1,35 milligram per liter. Hovrätten för Nedre Norrland bedömde att förmildrande omständigheter förelåg eftersom han framfört mopeden kort sträcka och med frånslagen motor och dömde honom för rattfylleri till böter.

Man som gjort sig skyldig till nio fall av grovt rattfylleri och ett fall av rattfylleri inom loppet av ett drygt år dömdes av Högsta domstolen till fängelse ett år och fyra månader.

Man som saknat körkort, har olovligen framfört personbil i alkoholpåverkat tillstånd för att komma till sjukhus. Han dömdes för rattfylleri och olovlig körning av Göta hovrätt. (Han åberopade nödsituation. Det hade kunnat gälla för sjukhusresa men här var det inte tillräckligt akut)

Rattfylleri leder, trots stor risk för omedelbara återfall, sällan till häktning - ens när det är fråga om grovt brott som kan ge 2 års fängelse. Detta trots lagens skrivningar att häktning får ske "om det med hänsyn till brottets beskaffenhet" --- "finns risk för att han fortsätter sin brottsliga verksamhet." och att "Är för brottet inte föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, skall häktning ske, om det inte är uppenbart, att skäl till häktning saknas."

Körkort

Dom på rattfylleri medför regelmässigt återkallelse av körkort.

Vid återkallelse fastställs en spärrtid på lägst en månad och högst tre år. Vid grovt rattfylleri eller grov vårdslöshet i trafik ska spärrtiden vara lägst ett år. Med spärrtid avses den tid körkortet är återkallat.

Regeringsrätten har i ett mål ansett att en spärrtid om tolv månader vid körkortsåterkallelse på grund av så kallat drograttfylleri inte bedömts vara för lång.

Historik

De första böterna för rattfylleri har utdömts för en taxichaufför i Storbritannien den 10 september 1897.

I Sverige infördes genom automobiltrafikförordningen 1920 villkoret att enbart personer som gjort sig kända för nykterhet kunde få körkort. Ett tillägg till motorfordonsförordningen stadgade att den som överskred hastighetsbegränsningen och dessutom var berusad kunde dömas till fängelse i tre månader. Böter för rattfylleri (utan avseende på hastighet) infördes 1925, fängelsestraff 1930 och promillegräns 1941.

Enligt MHF (Motorförarnas Helnykterhetsförbunds) tolkning av Polisens statistik körde 500 personer per timme rattfulla 2012.

Referenser

För graf avseende relativa risker: http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0003/87564/E82659.pdf Preventing Road Traffic Injury : A public Health Perspective. World Health organization 2004. Bl.a Claes Tingvall. Forskningskällor: Compton m.fl., Borkenstein m.fl., Allsop och Mokowitz m.fl.

Se även

• Sjöfylleri
• Flygfylleri
• Berusning

Externa länkar

• Trafikverkets sida om Alkohol och droger i trafiken