Rautasjaure
.jpg) Rautasjaures västra ände. | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Kiruna kommun |
| Landskap | Lappland |
| Socken | Jukkasjärvi socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 68°07′08″N 19°12′56″Ö / 68.11886°N 19.21546°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7562101, 675208 |
  Rautasjaure
| |
| Mått | |
| Areal | 16,7 km² [1] |
| Höjd | 560,1 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 45 km [2] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Torneälvens huvudavrinningsområde (1000) |
| GeoNames | 2682968 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status | .svg){kind=small} Hög |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning | .svg){kind=small} Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Främmande arter | Nej |
| Flödesförändringar | Nej |
| Kontinuitetsförändringar | Nej |
| Morfologiska förändringar | Nej |
| Källa | VISS (SE755763-164917) |
| Övrigt | |
| SjöID | 755763-164917 |
| ID vattenförekomst | SE755763-164917 |
| Vattenytans ID (VYID) | 756243-164185 |
| Vattendistrikt | Bottenviken (Torneälven – Sverige) (SE1TO) |
| Natura 2000 | Torne och Kalix älvsystem (SE0820430)[3] |
| Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 755847-164794 |
| Namn | Utloppet av Rautasjaure |
| Areal | 96,38 km² |
| Vattenytor | 16,67 km² |
| Sjöprocent | 17,3 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 596,84 km² |
| Biflödesordning | 2 |
| Utflöde | Rautasälven (Rautasätno) |
| VattendragsID (VDRID) | 755316-168670 |
| Avstånd till havet | 452 km |
| Medelhöjd | 835 m ö.h. |
| Område nedströms | 755752-164927 |
| Källor | [4][5][6] |
Rautasjaure, nordsamiska Rávttasjávri, är en fjällsjö söder om Torne träsk i Kiruna kommun i Lappland som ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 16,7 kvadratkilometer och ligger 560,1 meter över havet. Rautasjaure ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.[3]
Sjön ligger i en djup dalgång, omgärdad av fjäll som sträcker sig omkring 1 000 meter över sjöns yta. Längst i öster har Rautasjaure sitt utlopp via Rautas älv, som där bildar stora sel med svaga stömmar.
Namnets förled kommer av det samiska ordet ráktas som är en sorts dragrem som använts i samiska åkdon.[7]
Jámikasuolu, vilket betyder "de dödas ö", är en ö i Rautasjaure där samer tidigare begravde sina döda.
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Rautasjaure ingår i delavrinningsområde (755847-164794) som SMHI kallar för Utloppet av Rautasjaure. Medelhöjden är 835 meter över havet och ytan är 96,38 kvadratkilometer. Räknas de 28 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 596,84 kvadratkilometer. Rautasälven (Rautasätno) som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 452 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (22 procent) och kalfjäll (58 procent). Avrinningsområdet har 16,67 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 17,3 procent.[5]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ Collinder, Björn (1964). Ordbok till Sveriges lapska ortnamn. Sveriges ortnamn, 99-0273316-6. Uppsala: Kungl. Ortnamnskommissionen. Libris 597443