Rita Hayworth

Från Wikipedia
Rita Hayworth
Rita Hayworth 1945.
Rita Hayworth 1945.
FöddMargarita Carmen Cansino
17 oktober 1918
Brooklyn, New York, USA
Död14 maj 1987 (68 år)
New York, New York, USA
Utbildad vidBoys and Girls High School och Alexander Hamilton High School
Aktiva år1926–1972
MakeEdward C. Judson
(1937–1943)
Orson Welles
(1943–1948)
Aly Khan
(1949–1953)
Dick Haymes
(1953–1955)
James Hill
(1958–1961)
Betydande roller
Rusty Parker / Maribelle Hicks i Omslagsflickan
Gilda Mundson Farrell i Gilda
Vera Prentice-Simpson i Pal Joey
IMDb SFDb

Rita Hayworth 1941.

Rita Hayworth, född Margarita Carmen Cansino den 17 oktober 1918 i Brooklyn, New York, död 14 maj 1987 i New York, New York, var en amerikansk skådespelare och dansare. Hon var under 1940-talet en av de största kvinnliga stjärnorna inom amerikansk film och förekom under denna period fem gånger på omslaget till tidningen Life.

Rita Hayworth är i särklass mest känd för titelrollen, som femme fatale, i Gilda från 1946, mot Glenn Ford. Hon är rankad av Amerikanska Filminstitutet som en av de tjugo främsta stjärnorna inom amerikansk film genom alla tider.

Biografi

Rita Hayworths far hade utvandrat från Spanien 1913, och både han och hans far var dansare, så det var naturligt att hon skulle fortsätta den traditionen. Redan vid 12 års ålder dansade hon vid sin fars sida i olika shower. Vid ett framträdande satt en av cheferna på filmbolaget Fox i publiken, vilket ledde till att hon fick ett filmkontrakt och kunde delta i sin första film, Dantes Inferno 1935. Hon gjorde ytterligare några mindre roller för bolaget, innan kontraktet upphörde. Hennes förste make, Edward Judson, hjälpte henne att få ett nytt kontrakt med filmbolaget Columbia, och det var då som bolagets VD Harry Cohn gav henne artistnamnet Rita Hayworth.

Hon fick göra tretton mindre roller åt Columbia, innan hon blev utlånad till Warner. Hon spelade bland annat mot Cary Grant i Howard Hawks film Endast änglar ha vingar (1939). Den första succén blev Rivaler på galej 1941, och hon blev en stjärna i Bröllopsdansen (1941) där hon spelade mot Fred Astaire. 1944 spelade hon mot Gene Kelly i Omslagsflickan. Än mer populär blev hon efter sin medverkan i Gilda 1946 där hon använde hela sin sexuella utstrålning.

Men därefter gick det utför med filmkarriären, de följande filmerna nådde aldrig samma klass som de tidigare. Hon medverkade bland annat i filmer som Lady från Shanghai (1947), Miss Sadie Thompson och Salome - danserskan (båda 1953).

I början av 1960-talet fick hon de första känningarna av den Alzheimer som därefter begränsade hennes liv. Hon medverkade dock i filmer som Wild West Show (1964), Två sammansvurna män och Djävulens blomma (1966). Sin sista film spelade hon in 1972, Vredens dag.

Privatliv

Rita Hayworth var gift fem gånger. Hennes förste make var Edward Judson 1937-1943. 1942 förälskade hon sig i skådespelaren Victor Mature och lade in om skilsmässa från Judson, men hon bröt förlovningen med Mature och gifte sig i stället med Orson Welles 1943. De fick en dotter Rebecca (17/12 1944-14/10 2004), men äktenskapet sprack 1948.

Samma år, vid sin första resa till Europa, träffade Hayworth prins Aly Khan, som var son till den muslimske ledaren Aga Khan III. De ingick äktenskap 1949, fick en dotter, prinsessan Yasmin (född 20 december 1949), och skilde sig 1951. 1953-1955 var hon gift med sångaren Dick Haynes och 1958-1961 med filmproducenten James Hill.

Rita Hayworth avled av Alzheimers sjukdom, endast 68 år gammal, 1987. Hayworth är begravd på Holy Cross Cemetery i Culver City, Los Angeles County.

Filmografi (urval)

Rita Hayworth 1977.

Vidare läsning

  • John Kobal: Rita Hayworth: The Time, The Place and the Woman. W.W. Norton, New York 1977, ISBN 0-393-07526-5
  • Joe Morella, Edward Z. Epstein: Rita. The Life of Rita Hayworth. Allen, London 1983, ISBN 0-385-29265-1
  • Gerald Peary: Rita Hayworth: A Pyramid Illustrated History of the Movies. Harcourt, 1976, ISBN 0-515-04116-5
  • Gene Ringgold: The Films of Rita Hayworth. Citadel Press, Secaucus, NJ 1974, ISBN 0-8065-0439-0
  • Caren Roberts-Frenzel: Rita Hayworth: A Photographic Retrospective. Abrams, New York 2001, ISBN 0-8109-1434-4
  • James Hill: Rita Hayworth: A Memoir. Robson, 1983, ISBN 0-671-43273-7
  • Adrienne L. MacLean: Being Rita Hayworth. Labor, Identity and Hollwood Stardom. Rutgers University Press, New Brunswick 2004, ISBN 0-8135-3389-9
  • Neil Grant: Rita Hayworth in Her Own Words. Hamlyn, London 1992, ISBN 0-600-57459-8

Externa länkar