Rixö

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stångenäs och Rixö
Rixö
Tätort
Rixö samhälle med en del av granitbrottet i förgrunden
Rixö samhälle med en del av granitbrottet i förgrunden
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Lysekils kommun
Distrikt Brastads distrikt
Koordinater 58°21′55″N 11°27′34″Ö / 58.36528°N 11.45944°Ö / 58.36528; 11.45944
Area 117 hektar (2018)[1]
Folkmängd 255 (2018)[1]
Befolkningstäthet 2,179 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Brastad
Tätortskod T4540 (–2015)[2]
T4318 (2018–)[1]
GeoNames 2682254
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Rixö
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Rixö är en ort i Lysekils kommun, belägen vid Brofjorden, sydväst om tätorten Brastad. Orten växte fram som ett stenhuggerisamhälle på 1800-talet, men stenindustrin är nu sedan länge borta. Verksamheten startades på tyskt initiativ och drevs av Skandinaviska Granit AB 1875-1964. Det mesta av stenen gick på export främst till Tyskland för byggandet av Autobahn, men även till Argentina och byggnationer i Sverige.[3] 2018 är endast en mindre del av stenbrottet igång.

I fjorden, mitt emot Rixö ligger Ryxö naturreservat vilket omfattar hela ön Ryxö.[4]

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Bebyggelsen var till 2010 av SCB avgränsad till en tätort med tätortkod T4540 där även bebyggelse norr om orten ingick (Vindbräcka). 2015 räknades området som en del av tätorten Brastad. 2015 avgränsades bebyggelsen orten tillsammans med området Stångenäs söder därom till en tätort betecknad Stångenäs och Rixö med tätortskod T4318, där dock området Vindbräcka inte ingick utan kvarstod i tätorten Brastad

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Rixö 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
542
1965
  
484
1970
  
446
1975
  
426
1980
  
407
1990
  
423 124
1995
  
389 124
2000
  
410 124
2005
  
390 124
2010
  
357 124
Anm.: sammanvuxen med Brastad 2015, utbruten och utökad 2018
En del av den slätt som nu finns kvar efter granitbrytningen samt lastkajen varifrån stenen skeppades vidare. I bakgrunden syns Ryxö naturreservat, Preemraff Lysekil och inloppet till Brofjorden.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 31 januari 2014
  3. ^ Mattsson, Margareta (17 februari 2012). ”Rixön stenhuggerier, (exteriör av fabriken för maskinhuggning av smågatsten med upplag av sådan sten, den 29 aug. 1906, Då Tekniska Samfundet i Göteborg besökt”. Bohusläns museum. DigitaltMuseum. https://digitaltmuseum.se/021017338719/rixon-stenhuggerier-exterior-av-fabriken-for-maskinhuggning-av-smagatsten. Läst 22 juni 2018. 
  4. ^ ”Nr 1065. Länsstyrelsens i Göteborgs och Bohus län resolution” (PDF). www.lansstyrelsen.se. http://ext-dokument.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Naturvard/Skyddade_omr/regdos2000744.pdf. Läst 22 juni 2018. 
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]