Rolf Lagerborg

Från Wikipedia
Rolf Lagerborg
Född26 april 1874[1][2][3]
Helsingfors[4]
Död1959[1][2][3] ​eller ​26 oktober 1959[5]
Borgå[4], Finland
Medborgare iSverige och Finland[6]
SysselsättningÖversättare, filosof
ArbetsgivareÅbo Akademi
FöräldrarHjalmar Lagerborg
Redigera Wikidata

Rolf Herbert Hjalmar Lagerborg, född 26 april 1874 i Helsingfors, död 26 oktober 1959 i Borgå, var en finländsk filosof. Han var son till Hjalmar Lagerborg och kusin till Signe Lagerborg-Stenius.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lagerborg blev docent vid Helsingfors 1906.[7]

Lagerborg hade från 1929 en personlig professur i filosofi vid Åbo universitet. Sedan Edvard Westermarck 1932 hade avgått med pension från professuren i filosofi vid Åbo Akademi innehade Lagerborg denna professur. Lagerborg gick i pension 1942.[8] Sina sista år bodde han i Diktarhemmet i Borgå.

Lagerborgs första vetenskapliga skrift, Moralens väsen (1900) följdes av gradualavhandlingen Das Gefühlsproblem (1905), I sitt följande författarskap följde han dessa arbetens linjer och sysslade företrädesvis med etiska, estetiska och psykologisk frågor, vilka han behandlade från utpräglat naturalistisk ståndpunkt. Nyare psykologiska strömningar, som psykoanalys och behaviorism, upptogs av Lagerborg med stort intresse. Som essayist framträdde han med samlingen Invita Minera (1918) och Fransk livssyn (1931). Som genealog författade han det omfattande arbetet Ur en Värmlandssläkts öden (1919), där han utforskade den egna släktens hävder. Bland Lagerborgs övriga skrifter märks Den platoniska kärleken (1915), Om konst och konstnärer (1924), Vad vi kunna veta om själen (1928) samt Xantippa och annat om man och hustru (1928).[7]

Skrifter (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Moralens väsen (1900)
  • Öfver bräddarna: Skådespel i tre akter (1902)
  • Das Gefühlsproblem (Barth, 1905) [Avhandling]
  • Den platoniska kärleken (Bonnier, 1915)
  • Om psykoanalysen och vad den vill avslöja om konst och konstnärer (Bonnier, 1918)
  • Invita Minerva: studier i ohöljt (Bonnier, 1918)
  • Ur en Värmlandssläkts öden (c. 1475–1875): En serie tidsbilder (Norstedt, 1919)
  • Om konst och konstnärer (Schildt, 1924)
  • Fallet Swedenborg i belysning av nyare undersökningar (Söderström, 1924)
  • Kärleksruset: en bok om förälskelse och begärelse (Geber, 1925)
  • Die platonische Liebe (Meiner, 1926)
  • Se glad ut! Till självsuggestionens teori och praktik (Natur och kultur, 1927)
  • Xantippa och annat om man och hustru (Natur och kultur, 1928)
  • Vad vi kunna veta om själen: Från spiritismen till behaviorismen (Natur och kultur, 1928)
  • Fransk livssyn: Minnen och intryck (Natur och kultur, 1931)
  • Om sanningen i religionen och fromhetslivet: En uppgörelse (Natur och kultur, 1934)
  • Moral i vardande (Natur och kultur, 1937)
  • I egna ögon – och andras: En bok om att känna sig själv (Natur och kultur, 1942)
  • Ord och inga visor, andras och egna: Från ett folkvälde på villovägar (Natur och kultur, 1945)
  • "Dess trohet trotsar döden": Till Sveriges historia i Finland inför rikets sönderfall (Fahlcrantz & Gumælius, 1950)
  • Om Edvard Westermarck och verken från hans verkstad under hans tolv sista år 1927–39 (Svenska litteratursällskapet i Finland, 1951)
  • Friherre Casimir von Kothen (1807–80) enligt aktstycken och brev (Helsingfors, 1953)
  • Marika Stiernstedt och Finland: En hyllningsgärd till hennes minne (Söderström, 1954)

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedin, Rolf Lagerborg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Libris, Rolf Heribert Hjalmar Lagerborg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Rolf Lagerborg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Rolf Lagerborg, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland.[källa från Wikidata]
  5. ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, no90018372, läst: 20 februari 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Libris, 6 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 707 
  8. ^ Åbo Akademi: Filosofiska institutionen – en historik. Läst 10 augusti 2008.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]