Marika Stiernstedt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Marika Stiernstedt
Marika Stiernstedt omkring 1918. Foto: Henry B. Goodwin
Marika Stiernstedt omkring 1918. Foto: Henry B. Goodwin
Pseudonym Mark Stern
Född 12 januari 1875
Stockholm
Död 25 oktober 1954 (79 år)
Finja, Skåne
Nationalitet Sverige Svensk
Språk Svenska
Verksam 1892–1954
Genrer Samhällskildring
Ämnen noveller, romaner
Framstående verk Fröken Liwin, Spegling i en skärva, Bland människor, Ullabella, Mest sanning, Mitt och de mina och Adjö min gröna ungdom.
Make/maka Carl Cederström
1900–1906
Ludvig "Lubbe" Nordström
1909–1936

Maria (Marika) Sofia Alexandra Stiernstedt, född 12 januari 1875 i Stockholm, död 25 oktober 1954 i Finja, Tyringe kommun, var en svensk författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Stiernstedt föddes som katolik och förblev det livet ut. Hon var trots sin bakgrund socialist; hon kom från bördsaristokratisk miljö, hennes far Leonard Wilhelm Stiernstedt var friherre och hennes mor Marie Pauline Victoria Ciechanowiecka en polsk grevinna, men vände sig mot denna miljös kvinnoideal. Hon hyllade i stället medelklassens kvinnor, som kunde ha en ordentlig utbildning och uträtta något. Hennes äktenskap med författaren Ludvig Nordström intresserade samtiden mycket och finns skildrat i boken Kring ett äktenskap.

Hennes första böcker, novellen Stackars Jose (1892) och den första romanen, Sven Vingedal, utgavs under pseudonymen Mark Stern. Hennes far medverkade till utgivningen av den senare.

Stiernstedts mest uppskattade böcker torde numera vara romanerna Fröken Liwin, som beskriver motsättningarna mellan mor och dotter och det ensamma åldrandets problem samt Spegling i en skärva, novellurvalet Bland människor, ungdomsboken Ullabella, porträttboken Mest sanning samt memoarvolymerna Mitt och de mina och Adjö min gröna ungdom. Hon gjorde sig även känd genom utgivning av olika reseskildringar och tidningsartiklar

Marika Stiernstedt var tillsammans med Hjalmar Branting bland de första som i Europa uppmärksammade det armeniska folkmordet i det Osmanska riket. I boken Armeniernas fruktansvärda läge (1917) skriver hon om folkmordet.

I unga år sysslade hon med akvarellmåleri och karikatyrteckning och några av hennes teckningar återfinns i minnesboken Adjö min gröna ungdom[1] som utgavs 1930. Under en vistelse i Paris 1907 lärde hon känna Jules Pascin som blev mycket imponerad av hennes små färglagda konstverk.

Hon fick 1917 Samfundet De Nios stora pris med den dåtida prissumman 2 000 kr och invaldes påföljande år som ledamot i samfundet. Stiernstedt var ordförande i Sveriges författarförbund 1931–1936 och 1940–1943.

Stiernstedt var i första äktenskapet gift med "flygbaronen" Carl Cederström 1900–1906. I detta äktenskap föddes dottern Lena Cederström. I sitt andra äktenskap var Stiernstedt 1909–1936 gift med författaren Ludvig "Lubbe" Nordström samt syster till Georg Stjernstedt och brorsdotter till Sophie Louise Stjernstedt. Marika Stiernstedt ligger begraven på Vikens kyrkogård vid Öresund.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1909 – Det första hjärtat
  • 1910 – Lilas äktenskap
  • 1911 – Landshövdingens dotter (filmatiserades 1915 som Landshövdingens döttrar)
  • 1912 – Daniela Herz (filmatiserades 1915 som Landshövdingens döttrar)
  • 1913 – Alma Wittfogels rykte
  • 1913 - Janinas hjärta
  • 1916 - Frankrikes själ
  • 1917 – Armeniernas fruktansvärda läge
  • 1920 – Världen och stjärnorna
  • 1922 – Ullabella (ungdomsbok)
  • 1924 – Von Sneckenströms
  • 1925 – Fröken Liwin
  • 1927 – Resning i målet
  • 1928 – Mitt och de mina (självbiografi)
  • 1929 – Hos hög och låg i Marocko (reseskildring)
  • 1930 – Daniel Herz
  • 1930 – Adjö min gröna ungdom (självbiografi)
  • 1933 – De fyra marskalkstavarna
  • 1935 – Ryskt (reseskildring)
  • 1936 – Spegling i en skärva
  • 1939 – Allvar i Frankrike (intryck från en resa)
  • 1940 – Man glömmer ingenting
  • 1942 – Attentat i Paris (filmatiserades 1944, se vidare, Den osynliga muren. Uppfördes även som teater på Dramaten 1944 under namnet Attentatet)
  • 1944 – Indiansommar 39
  • 1946 – Polsk Revolution
  • 1947 – Banketten (filmatiserades 1948, se vidare, Banketten)
  • 1948 – Mest sanning (självbiografi)
  • 1953 – Kring ett äktenskap (självbiografi)
  • 1954 – Bland människor

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Libris