Rollspel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om bordsrollspel. För andra betydelser, se Rollspel (olika betydelser).
Typiskt för rollspel är rollspelstärningar.

Ett rollspel är ett spel där deltagarna antar roller, det vill säga de låtsas vara någon annan än de egentligen är. Denna sida behandlar den slags rollspel som utövas som underhållning kring ett spelbord, ibland kallat "bordsrollspel".

Utövande[redigera | redigera wikitext]

Rollspel bygger vanligen på en sysslouppdelning mellan deltagarna där en antar rollen av spelledare och resten spelare. Den förstnämnda har som uppgift att skapa förutsättningarna för spelet i form av den ramberättelse som spelarna förväntas uppleva via sina rollpersoner, det vill säga de fiktiva spelarpersoner som de skapat åt sig själva. Rollspel utövas via dialog: spelledaren beskriver rollpersonernas omgivningar och sinnesintryck och tar rollen av olika personer i spelets värld (ofta kallade "spelledarpersoner"). Spelarna beskriver sina reaktioner på de förutsättningar som spelledaren givit, varpå spelledaren beskriver konsekvenserna av dessa handlingar. Proceduren upprepas sedan.

Målet med rollspel är att skapa en intressant och spännande berättelse som alla deltagare kan känna glädje i att vara delaktiga i. Det är viktigt att förstå att rollspel inte är någon tävling mellan deltagarna och att det alltså inte går att "vinna" i traditionell mening. I bästa fall utgör rollspelet en kollaborativ utmaning där spelarna tillsammans ska försöka klara av något problem eller överkomma något hinder som spelledaren skapat, och segern kan alltså anses infalla då alla spelare tillsammans klarat av uppdraget. Många spelar dock rollspel helt utan dylika vinstkriterier och för sådana spelare är det skapandet av en intressant berättelse och/eller inlevelsen i en fiktiv karaktär som utgör nöjet med rollspel. Av denna anledning är rollspel att betrakta som ett berättarmedium i samma utsträckning som ett spel.

Majoriteten av rollspelare använder sig av ett regelsystem då de spelar. Dessa regler bygger på siffervärden och slumpgeneratorer (vanligtvis tärningar) och har som uppgift att till exempel reglera strider, då rollpersonerna möter och kämpar mot monster och andra motståndare. Rollpersonen har i de flesta spel en uppsättning egenskaper som kallas "grundegenskaper" och en uppsättning färdigheter, som är de områden rollpersonen är skicklig på, i större eller mindre utsträckning. De här färdigheterna och grundegenskaperna utgör grunden för den regelmässiga bedömningen av om spelarnas rollpersoner lyckas eller misslyckas med sina handlingar. Grundegenskaper och färdigheter minskar slumpens påverkan i spelet, och ger spelarna en möjlighet att använda strategi och bedöma riskerna för sina rollpersoner när de spelar.

Reglerna ger upphov till utmaningar av spelmässig typ i rollspel och är den primära källan till efterledet "-spel" i ordet "rollspel". I vissa rollspel (till exempel Rolemaster) är reglerna mycket komplexa medan andra spelkonstruktörer försökt minimera antal regler och tärningskast. Det går emellertid även att spela rollspel utan regelmekanik, så kallad friform. Ofta handlar det då om att spela ut intriger mellan deltagarna eller hänge sig åt lista ut mysterier.

Spelstilar[redigera | redigera wikitext]

Rollspel kan spelas på många olika sätt. De flesta spelare har en blandning av nedanstående stilar.[1]

  • Problemlösning innebär att spelaren låter rollpersonen arbeta rationellt för att nå äventyrets mål, genom att lösa alla gåtor, oskadliggöra alla fiender och finna alla hemligheter, ibland på bekostnad av att gestalta RP:ns personliga svagheter.
  • Gestaltning innebär att spelaren lånar ut sin röst och sitt kroppsspråk till rollpersonen och agerar på ett personligt sätt, ibland på bekostnad av att rationellt sträva mot spelets mål.
  • Powergaming innebär att spelaren försöker förbättra rollpersonens statistik, ofta genom att samla på sig färdigheter, vapen, pengar och annat användbart, ibland på bekostnad av berättelsens trovärdighet. En powergamer kan försöka använda kryphål i reglerna för att uppnå största möjliga resultat.
  • Samberättande innebär att spelaren deltar i att skapa en underhållande, trovärdig berättelse, ibland på bekostnad av rollpersonernas framgång.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Då rollspel är nära förknippat med berättande och teater är det svårt att avgöra hur gammalt rollspelande egentligen är och i alla kulturer har barn spontant använt sig av element av rollspelande i sina lekar. Mer organiserat har rollspel ingått i utbildning av militärer genom alla tider och med lite god vilja skulle man kunna kalla vissa av de jaktlekar som till exempel delfiner företar sig för rollspel.

Vår tids bordsrollspel härstammar alla på ett eller annat sätt från Dungeons & Dragons från 1974. Dungeons & Dragons, som skrevs av Gary Gygax och Dave Arneson, var en bearbetning av den senares figurspelskampanj baserad på den tidigares spel "Chainmail"

På svenska blev Drakar och Demoner (1982) det första stora rollspelet som med tiden kom att sälja i cirka hundratusen exemplar. Den svenska versionen av Dungeons & Dragons som kom några år senare (1986) lyckades aldrig göra några större insteg på affärernas hyllor.

1988 började några större rollspelsgrupper att engagera sig i föreningsform och bildade Svenska rollspelsförbundet, som kort därefter blev Sverok. Genom Sverok har rollspelshobbyn fått tillgång till statsbidrag som möjliggjort konvent och spellokaler i högre utsträckning än tidigare.

Kritik och kontrovers[redigera | redigera wikitext]

Rollspelande var - speciellt under 1980- och 1990-talet - föremål för kritik och kontrovers. En 15-åring hittades den 21 november 1994 mördad vid en skola i Bjuv. Mördarna var 16 och 17 år gamla. Mordet fick stor uppmärksamhet i media, och misstänktes av många ha stark koppling till rollspel. Debatten om rollspel har i Sverige bland annat förts av personerna Didi Örnstedt och Björn Sjöstedt, vilka 1997 publicerade boken De övergivnas armé.

Den huvudsakliga anledningen till kritik har varit rollspelens innehåll av våld. Jämfört med det samhälle vi lever i innehåller rollspelen ofta avsevärt större mängder våld. Detta har lett till en oro att rollspelande kan sättas i samband med självmord och våldsdåd. Någon koppling till våldsutbrott har dock inte kunnat påvisas. Trots detta har media givit extra uppmärksamhet åt våldshändelser då dessa inträffat i anslutning till rollspel, rollspelare eller lajvare. Rollspelssamhället har uttryckt att de upplever såväl kritiken som mediauppmärksamheten som överdriven, oinformerad och i vissa fall direkt felaktig. Uppmärksamheten har liknats vid moralpanik.

Under 1990-talet genomförde Ungdomsstyrelsen i Sverige en undersökning vilket mynnade ut i rapporten "Rollspel som fritidssysselsättning" [1]. I denna rapport menade Ungdomsstyrelsen att rollspel som hobby är en bra fritidssysselsättning för ungdomar. Att ungdomar organiserar sig inom rollspelsföreningar som Sverok "bidrar till att ge möjligheter för ungdomar att få föreningsvana, lära sig demokratiska arbetsformer med mera" enligt rapporten. Rapporten användes som underlag när Kulturutskottet utredde tre motioner av Bengt Silfverstrand (s) och Birthe Sörestedt (s) [2] [3] [4]. Motionerna föreslog att neka Sverok statliga bidrag. Utskottet hänvisade till rapporten och rekommenderade att riksdagen skulle avslå motionerna, vilket också skedde. [5][6] Sverok är idag den ungdomsorganisation som uppbär störst statligt bidrag.

Efter detta har debatten om rollspel och påståendena om skadliga effekter i praktiken dött ut. Förutom Ungdomsstyrelsens rapport kan detta bero på att den första generationen svenska rollspelare har uppnått yngre medelålder. I och med detta har de lättare att framföra sin åsikt om att rollspel inte är skadligt. Värt att notera är att dokusåpan Riket, som SVT visade 2004-2005, innehåller element av rollspel.

Rollspelsorganisationer[redigera | redigera wikitext]

Sverok, Sveriges roll- och konfliktspelsförbund, samlar närmare 120 000 (2010) spelintresserade medlemmar, däribland rollspelare och lajvare. På hitta.sverok.se kan man se alla föreningar anslutna till Sverok.

Svenska rollspelsföretag[redigera | redigera wikitext]

Exempel på svenska företag som gör rollspel är: Neogames, Riotminds, Järnringen (förlag), Kaleidoskop, Rävsvans förlag, Rävspel, Mindless Gaming mfl.

Andra sorters rollspel[redigera | redigera wikitext]

Internetrollspel[redigera | redigera wikitext]

Internetrollspel är olika former av rollspel som spelas över internet. För det mesta är det ganska likt bordsrollspel, men poängfördelning och slag med tärning brukar oftast skötas i bakgrunden. Ibland spelas det med en SL (spelledare), men oftast är rollspelet helt fritt.

Forumsrollspel[redigera | redigera wikitext]

En underkategori till internetrollspel som påminner mer om att skriva fanfiction eller samskriva berättelser där ens rollperson är medverkande.

Levande rollspel/lajv[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel:levande rollspel

I levande rollspel försöker man, till skillnad från bordsrollspel, fysiskt återskapa den miljö som rollspelet utspelar sig i. På ett fantasy-lajv brukar spelarna ofta klä sig i medeltida kläder, bära ringbrynja etc. Ofta byggs också medeltida byggnader och läger. Andra lajvformer inkluderar alla möjliga genrer, från socialrealism till science fiction, och kan vara från några timmar till många dagar eller ibland veckor.

Rollspelsmusik[redigera | redigera wikitext]

Musik som används till och/eller är inspirerad av rollspel började komma på 90-talet och har sedan dess blivit alltmer vanligt. Bland de mer kända banden finns Midnight Syndicate, som gjort officiell musik till Dungeons and Dragons, samt Za Frûmi som gör musik inspirerad av orcher, vampyrer och vars instrumentala musik används flitigt. Det finns även grupper som skapat musik inspirerad av rollspelet Kult, Mutant, Call of Cthulhu och många andra.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sverox nr 38, s 14, 16

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]