Särskilt ömmande omständigheter
Särskilt ömmande omständigheter och synnerligen ömmande omständigheter är undantagsbestämmelser i den svenska utlänningslagen som ger en utlänning rätt till uppehållstillstånd även om denna inte är flykting, alternativt skyddsbehövande eller skyddsbehövande i övrigt. För barn sänktes kriterierna till särskilt ömmande omständigheter sedan juli 2014, medan det för vuxna fortfarande krävs synnerligen ömmande omständigheter.[1][2]
Ett exempel på skäl för uppehållstillstånd kan vara att personen lider av allvarlig sjukdom eller funktionsnedsättning. Synnerligen ömmande omständigheter kan också uppstå genom lång vistelse i Sverige.[3] Den del av invandringen till Sverige som sker genom denna bestämmelse brukar kallas för humanitär invandring och de som invandrar för humanitärinvandrare. Möjligheten att utnyttja undantaget begränsades 1996 då begreppet ersatte det som tidigare kallades humanitära skäl och de facto-flyktingar.
Lagtext
| ” | Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. | „ |
| – 5 kap. 6 § utlänningslagen (2005:716) | ||
| ” | För barn får uppehållstillstånd enligt första stycket beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande.
. |
„ |
| – 5 kap. 6 § utlänningslagen (2014:433) | ||
Tidigare benämningar
Undantagsbestämmelsen har bytt namn flera gånger genom åren:
- Tillägg om Särskilt ömmande omständigheter för barn (2014–07-01-)
- Synnerligen ömmande omständigheter (2006–2014)
- Humanitära skäl (1997–2006)
- De facto-flykting (1989–1997)
Kritik
Ca 90% av de som får avslag på sin asylansökan överklagar denna till högsta instans.[4] Om de får avslag även där, kan de lämna in ett obegränsat antal nya ansökningar, genom att åberopa "nya omständigheter". I väntan på avgörande kan de stanna i Sverige. Då handläggningen i varje instans är långsam uppstår så småningom en så lång vistelsetid i Sverige för den sökande, att denne till sist kan åberopa synnerligen ömmande omständigheter enbart på grund av tiden och därmed beviljas permanent uppehållstillstånd. Denna möjlighet har kritiserats från olika håll:
Juristen och skribenten Maciej Zaremba, på tidningen Dagens Nyheters kultursida, vill att fler ska få flyktingstatus och tycker att undantagsbestämmelsen är dålig för rättssäkerheten.[5]
Vägledande avgöranden
- MIG 2009:8 - Synnerligen ömmande omständigheter har inte ansetts föreligga för ett ensamkommande barn utan anhöriga i Sverige.
- MIG 2008:9 - Läkarintyg med diagnos posttraumatiskt stressyndrom mm ansågs vara synnerligen ömmande omständigheter.
Referenser
- ^ Ny lag om särskilt ömmande omständigheter Arkiverad 25 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine., Migrationsverket 2014-06-30
- ^ Betänkande 2013/14:SfU21 Särskilt ömmande omständigheter, riksdagen.se.
- ^ [1] - Justitiedepartementet
- ^ Samlad analys 2006 - Migrationsverket
PDF
- ^ Zaremba, Maciej (12 september 2009). ”Flyktingar som med råge uppfyller kraven kuggas...”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 22 november 2009. https://www.webcitation.org/5lSrdDglN?url=http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/maciej-zaremba-flyktingar-som-med-rage-uppfyller-kraven-kuggas-1.972346. Läst 22 november 2009. ”Flyktingar som med råge uppfyller kraven (och skulle få asyl i andra länder) kuggas i Sverige, för att efter åratal av överklaganden, psykvård och ingripanden från FN till slut få tillstånd på nåder, av ”humanitära skäl”.”
