Saccolaimus saccolaimus

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Saccolaimus saccolaimus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Saccolaimus saccolaimus skull.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljFrisvansade fladdermöss
Emballonuridae
SläkteSaccolaimus
ArtSaccolaimus saccolaimus
Vetenskapligt namn
§ Saccolaimus saccolaimus
Auktor(Temminck, 1838)
Utbredning
Naked-Rumped Pouched Bat area.png
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med


Saccolaimus saccolaimus[2][3] är en fladdermusart som först beskrevs av Coenraad Jacob Temminck 1838. Saccolaimus saccolaimus ingår i släktet Saccolaimus och familjen frisvansade fladdermöss.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan fyra underarter.[6]

Arten når en vikt av cirka 50 g. Den har rödbrun till svart päls på ovansidan och en nästan naken undersida. Svansens spets är inte inbäddad i den del av flygmembranen som ligger mellan bakbenen.[7]Filippinerna är arten men en absolut kroppslängd av 103 till 117 mm, inklusive en 20 till 28 mm lång svans och med en vikt av 28 till 36 g mindre. Den har där 66 till 71 mm långa underarmar, 15 till 19 mm långa bakfötter och 16 till 20 mm stora öron. Huvudet kännetecknas av stora ögon, en näsa som saknar hudflikar (blad) och av en kort tragus i örat. På ovansidan kan glest fördelade vita punkter förekomma. Arten har liksom andra släktmedlemmar en säckformig körtel under hakan. Undersidan har en mörkbrun till svart färg.[8]

Denna fladdermus förekommer med flera från varandra skilda populationer i södra Asien och i den australiska regionen. Utbredningsområdet sträcker sig från Indien till Salomonöarna. Arten vistas i låglandet och i bergstrakter upp till 1200 meter över havet. Habitatet utgörs av skogar och odlade områden.[1]

Individerna lämnar viloplatsen tidigt på kvällen för att jaga insekter som skalbaggar, myror och termiter. Viloplatsen är grottor, bergssprickor, byggnader eller trädens håligheter. Där bildas flockar med ett tiotal till några hundra medlemmar. Honor föder en unge per kull.[1] Saccolaimus saccolaimus flyger oftast hög över marken[7] med större hastighet.[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] 2008 Saccolaimus saccolaimus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (14 juni 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/saccolaimus+saccolaimus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ (2005) , website Saccolaimus saccolaimus, Mammal Species of the World
  7. ^ [a b] Woinarski & Milne (maj 2006). ”bare-rumped sheathtail bat” (pdf). Northern Territory Government. https://nt.gov.au/__data/assets/pdf_file/0007/376117/bare-rumped-sheathtail-bat.pdf. Läst 8 maj 2017. 
  8. ^ [a b] Saccolaimus saccolaimus (engelska) Synopsis of Philippine Mammals. The Field Museum, läst 16 december 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]