Protonraket

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Proton (olika betydelser).
Proton 8K82K
Proton Zvezda.jpg
Fakta
LandSovjetunionen Sovjetunionen
Ryssland Ryssland
Mått
Höjd53 m
Diameter7,4 m
Massa620 000 kg
Antal steg3/4 st
Kapacitet
Nyttolast till LEO22 000 kg
Nyttolast till
GTO
6 000 kg
Historik
StatusAktiv
UppskjutningsplatserBajkonur
Uppskjutningar414 st
Lyckade367 st
Misslyckade34 st
Delvis misslyckade13 st
Jungfrufärd16 juli 1965
NyttolasterSaljut, Mir
Första steget -
Motorer6x RD-253-11D48
Kraft10,470 kN
Bränntid124 sek
BränsleN2O4 / UDMH
Andra steget -
Motorer4x RD-0210
Kraft2,399 kN
Bränntid206 sek
BränsleN2O4 / UDMH
Tredje steget -
Motorer1x RD-0212
Kraft630 kN
Bränntid238 sek
BränsleN2O4 / UDMH
Fjärde steget -
Raketmotor1x RD-58
Kraft83 kN
Bränntid470 sek

Protonraket (formellt: UR-500), rysk obemannad raket avsedd för att transportera satelliter och annat som ska upp i rymden. Den första protonraketen sköts upp redan 1965 och används fortfarande (2017).

Raketen har fyra steg varav de tre första drivs med dimetylhydrazin och det översta av flytande fotogen och flytande syre.

Ursprungligen togs den fram för att skicka kärnvapen, om den använts för det syftet hade den haft en räckvidd på 12 000 km. Man insåg dock att den var alldeles för överdimensionerad för denna uppgift, istället började man använda den för att föra upp föremål i rymden.

Denna rakettyp har använts till otaliga uppskjutningar av obemannade farkoster, och skulle förmodligen ha använts även vid ryssarnas första bemannade månfärd om inte amerikanerna kommit så långt med sitt Apolloprogram.

Barnsjukdomar[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1965 och 1970 var protonraketen en opålitlig rakettyp, många rymdfarkoster gick förlorade då raketerna exploderade eller havererade på något annat sätt. Under 1970-talet redde man dock ut problemen och den har sedan dess varit mycket pålitlig, vilket den är än idag.[källa behövs][ifrågasatt uppgift]

Rymdsonder[redigera | redigera wikitext]

Raketen har varit bärraket för flera obemannade mån-, Mars- och Venussonder.[vilka?]

Rymdstationer[redigera | redigera wikitext]

Det var med Protonraketer samtliga rymdstationer i Saljut-serien skickades upp, liksom sex av sju delar av rymdstationen Mir och fram till juli 2000, två delar av rymdstationen ISS. En tredje uppskjutning till ISS är planerad till 2019, då med den ryska modulen Nauka som last.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]