Salomo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Salomos dom (Tiepolo, 1728)

Salomo (död cirka 930 f.Kr.) var enligt Bibeln (Första Kungaboken) kung över Israel och Juda i 40 år. Han var son till David och Batseba. Namnet Salomo kommer från ett rotord som betyder fred eller frid och han hade även tillnamnet Jedidjah (som betyder "Älskad av Jah) (2 Sam.12:24,25). Han prisas i Gamla testamentets skrifter för sin vishet och var den som fick genomföra sin fars planer på att bygga templet i Jerusalem.

Tempelbygget påbörjades enligt Bibeln (1 Kungaboken 6:1) under Salomos fjärde regeringsår omkring 966 f.Kr.. Detta var även det 480:e året efter uttåget ur Egypten, vilket är något som antyder att den judiska tideräkningen vid denna tid räknades från denna händelse och isf skedde uttåget ca 1446 f.Kr. under Thutmosis III. I Jerusalem finns idag flera rester av detta gamla tempel, bland annat Västra muren (Klagomuren) är en rest av Salomos tempel.

I Bibeln berättas att Salomo hade flera hustrur och vid hans höga ålder tillät han dessa förhärliga sina avgudar varpå Gud straffade Salomo genom att resa upp motståndare mot honom.

Salomo var den tredje och sista kungen över det enade israeliska riket; efter hans regeringstid blev Salomos son Rehabeam utsedd till regent i det enade riket men på grund av att denne ville höja skatten gjorde de 10 nordliga stammarna uppror och landet blev uppdelat i en nordlig och en sydlig del. Rehabeam förblev regent i det södra riket (Juda rike) medan Jerobeam, som ledde upproret, blev kung i det norra riket (Israels rike).


Bibelböcker som förknippas med Salomo[redigera | redigera wikitext]

Salomo och drottningen av Saba (Tibaldi, 1586)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
David
Kung i Israels rike
970 - 930 f.Kr.
Efterträdare:
'Rehabeam i Juda rike Jerobeam i Israels rike'