Samanider

Från Wikipedia
Version från den 1 februari 2015 kl. 11.53 av NirmosBot (Diskussion | Bidrag) (Tar bort radbrytningar innan gemener med AWB)
Irans historia
Fravashi
Denna artikel är en del av en serie
Förhistoria
Civilisationen i Jiroft (3000–500 f.Kr.)
Kungadömet Elam (2700–539 f.Kr.)
Efter indoeuropeiska invandringen
Medien (728–550 f.Kr.)
Akemeniderna (648–330 f.Kr.)
Alexander den store (330–323 f.Kr.)
Seleukiderna (323–150 f.Kr.)
Partien (250 f.Kr.–226 e.Kr.)
Sasaniderna (226–650)
Efter den islamiska erövringen
Umayyadernas kalifat (661–750)
Abbasidernas kalifat (750–1258)
Tahiriderna (820–873)
Saffariderna (861–1003)
Samaniderna (875–999)
Ziyariderna (928–1043)
Buyiderna (934–1055)
Ghaznaviderna (963–1187)
Seldjukerna (1037–1187)
Khwarezmiderna (1077–1231)
Ilkhanatet (1256–1353)
Muzaffariderna (1314–1393)
Timuriderna (1370–1506)
Modern tid
Safaviderna (1501–1736)
Afshariderna (1736–1802)
Zanddynastin (1750–1794)
Qajardynastin (1781–1925)
Pahlavidynastin (1925–1979)
Iranska revolutionen 1979
Islamiska republiken Iran 1979–

Samanidernapå persiska "سامانیان" var en persisk dynasti som frigjorde sig från det arabiska kalifatet under senare hälften af 800-talet. Genom erövringar underlade de sig Buchara, Samarkand, Herat och kringliggande områden öster och söder om Kaspiska havet. Samanider var ättlingar till Saman Khoda som under Kalifa Mamun, hade stor makt och inflytande i provinsen Balkh. Grundläggaren av samanidernas rike, Nasr ibn Ahmad utsåg Buchara till sin residensstad och riket stod på höjden av makt och blomstring under första hälften av 900-talet. Saminidernas härskare mördades 1004 varefter deras område lydde under khanen i Turkestan tills det efter några år erövrades av ghaznaviderna. Med samanidernas uppkomst följde en nationell väckelse och ett upplivande av den genom islam i förfall bragta fornpersiska kulturen.

Under samaniderna återupplivades den persisk litteraturen och flera berömda författare beskyddades av samanidiska kungar. Den störste poeten var Rudagi.

Mausoleet över samanidernas grundare finns kvar i Buchara, Uzbekistan.

Källor

Litteratur

Ravandi, Morteza, 1977, Samhällshistoria av Iran -bok 2, Tehran, Amirkabir. Originaltitel: مرتضی‌ راوندی،۱۳۵۶، تاریخ اجتماعی ایران، تهران، انتشارت امیرکبیر