Hoppa till innehållet

Samba (musik)

Från Wikipedia
Samba
Musikstil Redigera Wikidata
Musikgenre Redigera Wikidata
Under­klass tillmusik i Brasilien Redigera Wikidata
Tillkomst1914 Redigera Wikidata
Ursp­rungs­landBrasilien Redigera Wikidata
Prak­ti­se­ras avsambista Redigera Wikidata
Sambaflickor uppträder till sambamusik på nattklubben Etage i Malmö 2001.

Samba är en av de mest kända brasilianska musik- och dansformerna och har rötter i afrobrasilianska traditioner.[1][2] Namnet samba har ofta kopplats till afrikanska ord som semba eller massemba i kimbundu, men ordets exakta ursprung är omdiskuterat.[3] Samba utvecklades som särskild urban musikstil i början av 1900-talet i Rio de Janeiro, under starkt inflytande från afrobrasilianska traditioner och inflyttade svarta från Bahia.[4]

Ursprung och kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Samba är ett samlingsnamn för flera närbesläktade brasilianska musik- och dansformer med afrobrasilianska rötter.[4] En viktig äldre form är samba de roda från Recôncavo i Bahia, där musik, dans och poesi kombineras i en festlig gemenskapsform.[2] Denna tradition utvecklades i Bahia och hämtade mycket från de danser och kulturella traditioner som fördes vidare av regionens afrikanska slavar.[2]

I Rio de Janeiro utvecklades under 1900-talet särskilda former av samba, däribland partido alto, samba de terreiro och samba-enredo.[4] Dessa former kom att få nära koppling till sambaskolor, karneval och afrobrasilianska miljöer i staden.[4]

"Pelo Telefone" (1917), av Donga och Mauro Almeida, betraktas ofta som den första samban som spelades in på skiva.[5] Sången är starkt förknippad med kretsen kring Tia Ciata, vars hem i Rio de Janeiro var en viktig mötesplats för tidiga sambamusiker.[5] Upphovet till sången har varit omdiskuterat, och sambans tidiga utveckling knyts ofta till de musikaliska miljöerna kring bland andra Pixinguinha, João da Bahiana och Donga.[3]

Under 1920- och 1930-talen utvecklades samban i Rio de Janeiro i nära samband med stadens sambaskolor och karnevalskultur.[4] I området kring Estácio de Sá förknippas Ismael Silva och sambaskolan Deixa Falar med den sambatradition som kom att knytas till sambaskolor och karnevalsparader.[6] Under Getúlio Vargas tid bidrog statens kulturpolitik till att befästa samban som nationell symbol. Samtidigt fick radio och skivindustri stor betydelse för genrens spridning.[7]

Under de efterföljande åren utvecklades samban i flera olika riktningar, från den mildare samba-canção till de slagverksdominerade former som hör samman med karnevalsparaden.[3] Bossa nova utvecklades i slutet av 1950-talet ur en förening av samba och cool jazz, med João Gilberto och Antonio Carlos Jobim som centrala gestalter.[8]

Under 1960-talet väcktes ett förnyat intresse för äldre sambatraditioner och för sambamusiker från Rio de Janeiros morros och traditionella sambamiljöer.[9] Restaurangen Zicartola, som drevs av Cartola och Dona Zica, blev en mötesplats för traditionella sambister och yngre musiker ur medelklassen som intresserade sig för så kallad samba de raiz.[9] Under denna period uppmärksammades eller återupptäcktes artister som Cartola, Nelson Cavaquinho, Zé Keti och Clementina de Jesus.[9]

Under 1970-talet fick samban åter starkare kommersiell ställning, bland annat genom artister som Martinho da Vila, Clara Nunes och Beth Carvalho.[3] Beth Carvalho, Clara Nunes och Alcione kom under denna tid att kallas ”ABC do samba” på grund av sin betydelse för sambans popularitet och skivförsäljning.[3]

I slutet av 1970-talet och början av 1980-talet växte pagode fram som en ny form av samba, särskilt knuten till Rio de Janeiros förorter och informella sambasammankomster.[10] Gruppen Fundo de Quintal fick stor betydelse för denna utveckling och använde bland annat instrument som banjo, tan-tan och repique de mão.[11] Till de framträdande namnen inom denna miljö hör bland andra Zeca Pagodinho, Almir Guineto, Grupo Fundo de Quintal, Jorge Aragão och Jovelina Pérola Negra.[10]

Samban är i dag en av Brasiliens mest kända musik- och dansformer och har samtidigt fortsatt att utvecklas i flera regionala och stilistiska riktningar.[4]

Stilar och undergenrer

[redigera | redigera wikitext]

Samba omfattar flera underformer, däribland partido alto, samba de terreiro och samba-enredo, som IPHAN beskriver som viktiga matriser för samban i Rio de Janeiro.[4] Samba de roda från Bahia är en äldre afrobrasiliansk form där musik, dans och poesi ingår i samma framförande.[2] Bossa nova bygger på en förening av samba och cool jazz och utvecklades i slutet av 1950-talet.[8]

Samba de roda från Recôncavo i Bahia upptogs 2005 av UNESCO som mästerverk inom mänsklighetens muntliga och immateriella kulturarv och infördes senare på den representativa listan över mänsklighetens immateriella kulturarv.[2] År 2007 registrerade IPHAN Matrizes do Samba no Rio de Janeiro, med partido alto, samba de terreiro och samba-enredo, som brasilianskt kulturarv.[4]

  • McGowan, Chris and Pessanha, Ricardo. The Brazilian Sound: Samba, Bossa Nova and the Popular Music of Brazil. 1998. 2nd edition. Temple University Press. ISBN 1-56639-545-3
  1. ”samba”. Britannica Kids. https://kids.britannica.com/students/article/samba/633683. Läst 14 maj 2026.
  2. 1 2 3 4 5 ”Samba de Roda of the Recôncavo of Bahia”. UNESCO. https://ich.unesco.org/en/RL/samba-de-roda-of-the-reconcavo-of-bahia-00101. Läst 14 maj 2026.
  3. 1 2 3 4 5 ”Samba”. Dicionário Cravo Albin da Música Popular Brasileira. https://dicionariompb.com.br/termo/samba/. Läst 14 maj 2026.
  4. 1 2 3 4 5 6 7 8 ”Matrizes do Samba no Rio de Janeiro: partido alto, samba de terreiro e samba-enredo”. Instituto do Patrimônio Histórico e Artístico Nacional. https://bcr.iphan.gov.br/bens-culturais/matrizes-do-samba-no-rio-de-janeiro-partido-alto-samba-de-terreiro-e-samba-enredo/. Läst 14 maj 2026.
  5. 1 2 ”Tia Ciata”. Dicionário Cravo Albin da Música Popular Brasileira. https://dicionariompb.com.br/personalidade/tia-ciata/. Läst 14 maj 2026.
  6. ”Ismael Silva”. Dicionário Cravo Albin da Música Popular Brasileira. https://dicionariompb.com.br/artista/ismael-silva/. Läst 14 maj 2026.
  7. ”This so-and-so samba”. Revista Pesquisa FAPESP. https://revistapesquisa.fapesp.br/en/this-so-and-so-samba-2/. Läst 14 maj 2026.
  8. 1 2 ”Bossa nova”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/art/bossa-nova. Läst 14 maj 2026.
  9. 1 2 3 ”Cartola”. Dicionário Cravo Albin da Música Popular Brasileira. https://dicionariompb.com.br/artista/cartola/. Läst 14 maj 2026.
  10. 1 2 ”Pagode”. Dicionário Cravo Albin da Música Popular Brasileira. https://dicionariompb.com.br/termo/pagode/. Läst 14 maj 2026.
  11. ”Fundo de Quintal”. Dicionário Cravo Albin da Música Popular Brasileira. https://dicionariompb.com.br/grupo/fundo-de-quintal/. Läst 14 maj 2026.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]