Sankt Nicolai kyrka, Nyköping
| Sankt Nicolai kyrka | |
| Kyrka | |
 Sankt Nicolai kyrka
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Södermanland |
| Ort | Nyköping |
| Stift | Strängnäs |
| Församling | Nyköpings församling |
| Koordinater | 58°45′13″N 17°00′35″E / 58.7536°N 17.0097°Ö |
| Invigd | medeltiden |
| Bebyggelse- registret |
21400000440883 |
 Kyrkans interiör
| |
Sankt Nicolai kyrka är en kyrkobyggnad i Nyköping i Strängnäs stift. Den är belägen vid Stora torget och är församlingskyrka i Nyköpings församling.
I kyrktornet finns ett klockspel som spelar fyra gånger om dagen, klockan 9, 12, 15 och 18. De aktuella psalmmelodierna framgår av kyrkans webbplats.
Innehåll
Historia[redigera | redigera wikitext]
Den ursprungliga kyrkan tycks vara en liten korsformad gråstenskyrka från mitten av 1200-talet. Delar av denna återfinns i norra och södra yttermurarna samt i det västliga pelarparet. En av de äldsta uppgifterna om kyrkan härstammar från 1300-talet. En kraftig eldsvåda drabbade kyrkan på 1390-talet. Möjligen har detta ett samband med vitaliebrödernas aktion mot Nyköping. På 1400-talet fick kyrkan sitt torn. Liksom i flera andra städer på ömse sidor om Östersjön byggdes det stora tornet i väster under Engelbrektsfejdens dagar. Till 1500-talet hör kyrkans rymliga sakristia. Åren 1665 och 1719 drabbades kyrkan av bränder.
Under 1920-talet genomgick kyrkan en genomgripande reparation. Professor Erik Lundberg gjorde byggnadshistoriska iakttagelser, och Sigurd Curman[1] och arkitekten Erik Fant omgestaltade 1923-25 interiören med hänsyn till undersökningen.
Interiörer[redigera | redigera wikitext]
- Altartavlan har tillkommit efter den så kallade ryssbranden 1719. Georg Engelhard Schröder står som konstnär och det är en gåva från drottning Ulrika Eleonora. *Altarskåpet i sengotisk stil är från omkring 1500.
- Barockpredikstolen är skuren 1748 av bildhuggaren Niklas Österbom från Norrköping. Förlagan skall vara predikstolen i Storkyrkan i Stockholm. I predikstolens solsymbol finns det heliga gudsnamnet JHWH (tetragrammaton) med hebreiska bokstäver.
- Dopfunten är tillverkad på 1200-talet i Gotland. Den påträffades som trädgårdsdekoration vid Åsby gård i Stigtomta. År 1925 placerades den i Santk Nicolai kyrkan.
Orgel[redigera | redigera wikitext]
Stockholmsorgelbyggaren Johan Nicolas Cahmans byggde orgeln 1733 på en läktare rest under det höga 1600-talsvalvet längst i väster. Den ersattes 1873 med ett nytt verk av Åkerman & Lund, men fasaden bevarades. Vid restaureringen 1925 flyttades orgeln ner i norra sidoskeppet och utökades. 1973 fick kyrkan en ny stor kororgel, byggd av Marcussen & Sön i Åbenrå. Sedan pipverket tagits bort 1999 står den förnämliga Cahmanfasaden kvar i kyrkan som en kuliss framför förråd av olika slag.
Diskografi[redigera | redigera wikitext]
Gravvård[redigera | redigera wikitext]
Överallt i kyrkan återfinns gravhällar på golvet. Där ligger bland andra Joakim Danckwardts gravvård. På väggarna hänger begravningsvapen för släkterna von Berchner, de Besche och Falzburg. Öster om altaret återfinns en sarkofag i Kolmårdsmarmor som gömmer stoftet efter riksrådet Fredrik Ulrik Sparre († 1777) och hans hustru Juliana Brita Sjöblad.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Carl Gustaf Blomberg, S:t Nicolai kyrka. Sörmländska kyrkor 97. Stiftelsen Södermanlands Museum: Nyköping 1976
- ^ Åman, Anders (2008). Sigurd Curman : riksantikvarie - ett porträtt. Svenska lärde. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien i samarbete med bokförlaget Atlantis. sid. 100. Libris 10599805. ISBN 978-91-7353-220-4
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Sankt Nicolai församlings webbplats
- Nyköpings hembygdsförening
Wikimedia Commons har media som rör Sankt Nicolai kyrka, Nyköping.
Wikimedia Commons har media som rör 
