Nyköpings kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nyköpings kommun
Kommun
Nyköpings stadshus
Nyköping vapen.svg
Fri vapensköld för Nyköpings kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Södermanlands län
Landskap Södermanland
Domsaga Nyköpings domsaga
Läge 58°45′10″N 17°0′31″Ö / 58.75278°N 17.00861°Ö / 58.75278; 17.00861
Centralort Nyköping
Areal 1 554,39 km² (2015-01-01)[1]
69:e största (av 290)
 - land 1 420,46 km²
 - vatten 133,93 km²
Folkmängd 54 020 (2015-09-30)[2]
43:e största (av 290)
Befolkningstäthet 38,03 invånare/km²[2][1]
114:e högsta (av 290)
GeoNames 2687698
Kommunkod 0480
Tätortsgrad (%) 81,9 (2010)[3]
Antal anställda 4 625 (2014-11)[4]
Nyköping Municipality in Södermanland County.png
Webbplats: www.nykoping.se www.nykopingsguiden.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Nyköpings kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Nyköping som är länets residensstad.

Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Södermanland med Östersjön i öster. Nyköpings kommun gränsar i väster till Katrineholms kommun, i nordväst till Flens kommun, i norr till Gnesta kommun, i öster till Trosa kommun och Oxelösunds kommun, alla i Södermanlands län, samt i sydväst till Norrköpings kommun i Östergötlands län. Vidare har kommunen en maritim gräns till Nynäshamns kommun i Stockholms län i nordöst.

Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av E4. I Nyköping avtar riksväg 52 åt väster, länsväg 223 åt norr och länsväg 219 åt nordöst. Riksväg 53 genomkorsar kommunen från nordväst mot sydöst. Järnvägen Nyköpingsbanan som är en bibana till Södra stambanan genomkorsar kommunen från nordöst mot sydväst. Den trafikeras av SJ:s regiontåg mellan Linköping och Gävle. Järnvägslinjen Sala–Oxelösund genomkorsar kommunen i öst-västlig riktning. Den används endast för godstrafik på sträckningen genom Nyköpings kommun.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bergshammar, Bogsta, Bälinge, Bärbo, Halla, Helgona, Husby-Oppunda, Kila, Lid, Ludgo, Lunda, Lästringe, Nykyrka, Ripsa, Runtuna, Råby-Rånö, Sankt Nicolai (del av), Spelvik, Stigtomta, Svärta, Sättersta, Tuna, Tunaberg, Tystberga och Vrena. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Nyköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Ur Nikolai landskommun utbröts 1950 Oxelösunds stad och resterande område uppgick samtidigt i Nyköpings stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Bettna (av de tidigare kommunerna Bettna, Blacksta, Forssa, Husby-Oppunda, Vadsbro och Vrena), Jönåker (av Bergshammar, Kila, Lunda och Tuna), Rönö (av Lid, Ludgo, Ripsa, Runtuna, Råby-Rönö och Spelvik), Stigtomta (av Bärbo, Halla, Nykyrka och Stigtomta), Svärta, (av Helgona och Svärta) samt Tystberga (av Bogsta, Bälinge, Lästringe, Sättersta, Torsåker och Tystberga). Samtidigt förblev Tunabergs landskommun samt Nyköpings stad opåverkade.

1967 införlivades Svärta landskommun i staden. Nyköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nyköpings stad och landskommunerna Jönåker, Rönö, Stigtomta, Tystberga och Tunaberg samt delar ur Bettna landskommun (Vrena och Husby-Oppunda församlingar). 1974 införlivades kommunerna Trosa, Vagnhärad, Daga och Gnesta. Dessa områden utbröts 1992 och bildade Gnesta kommun och Trosa kommun.[5]

Den 1 januari 1992 överfördes ett område med 122 personer från Nyköpings kommun och Lästringe församling till Gnesta kommun och Frustuna-Kattnäs församling.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga.[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nyköpings kommunvapen

Blasonering: I fält av silver ett rött borgtorn med krenelerad väktargång och spetsig tornhuv.

Motivet är känt sedan 1359 först som sigill och senare som vapen. Det fastställdes för Nyköpings stad av Kungl Maj:t år 1945. Efter kommunbildningen fanns en mängd vapen (Bettna, Daga, Gnesta, Nyköping, Rönö, Stigtomta, Trosa, Tunaberg, Tystberga och Vagnhärad), men man beslöt att föra det gamla stadsvapnet vidare och det registrerades hos PRV år 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

De plötsliga förändringarna av folkmängden 1974 och 1992 förklaras av sammanslagningar och utbrytningar, som beskrivs ovan under administrativ historik.

Befolkningsutvecklingen i Nyköpings kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
57 857
1975
  
62 561
1980
  
64 099
1985
  
64 404
1990
  
65 908
1995
  
48 737
2000
  
49 063
2005
  
49 816
2010
  
51 644
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Nyköpings kommun


Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[8]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Befolkning per 2010.

Nr Tät- och småorter Folkmängd
1 Nyköping 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal29 891
2 Arnö 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal3 871
3 Stigtomta 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 942
4 Svalsta 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 078
5 Nävekvarn &&&&&&&&&&&&0795.&&&&&0795
6 Tystberga &&&&&&&&&&&&0828.&&&&&0828
7 Bergshammar &&&&&&&&&&&&0790.&&&&&0790
8 Vrena &&&&&&&&&&&&0626.&&&&&0626
9 Jönåker &&&&&&&&&&&&0617.&&&&&0617
10 Sjösa &&&&&&&&&&&&0483.&&&&&0483
11 Enstaberga &&&&&&&&&&&&0430.&&&&&0430
12 Ålberga &&&&&&&&&&&&0247.&&&&&0247
13 Runtuna &&&&&&&&&&&&0250.&&&&&0250


Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Nyköpings kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP NAG SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 35 12 7 7
35 12 7 7
61 90,2
48 13
1973 32 17 4 8
32 17 4 8
61 92,4
45 16
1976 30 16 6 9
30 16 6 9
61 92,4
40 21
1979 33 12 5 11
33 12 5 11
61 91,5
35 26
1982 33 11 3 14
33 11 3 14
61 91,8
36 25
1985 30 9 8 14
30 9 8 14
61 90,0
35 26
1988 30 4 9 7 13
30 4 9 7 13
63 86,6
32 31
1991 2 26 1 4 7 5 3 13
26 4 7 5 3 13
61 87,5
32 29
1994 3 34 2 6 3 1 12
3 34 6 3 12
61 87,3
32 29
1998 6 25 3 5 3 6 13
6 25 3 5 3 6 13
61 81,82
30 31
2002 5 29 3 3 7 6 8
5 29 3 3 7 6 8
61 81,26
27 34
2006 3 26 3 5 5 5 14
3 26 3 5 5 5 14
61 82,17
30 31
2010 3 23 6 3 4 4 3 15
3 23 6 3 4 4 3 15
61 83,58
35 26
2014 3 22 6 6 5 3 2 14
3 22 6 6 5 3 14
61 85,34
34 27
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Internationellt samarbete[redigera | redigera wikitext]

Kommunen hade tidigare sex vänorter, en i vardera Danmark, Finland, Norge, Lettland, Ryssland och Tyskland. Det formella vänortssamarbetet avvecklades år 2008. [9]

Kommunen medverkar i Assembly of European Regions. [10]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2015”. Statistiska centralbyrån. 9 november 2015. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/395387/. Läst 11 november 2015. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1991 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Bilaga 2, avdelning b, sida 185 (Läst 25 mars 2015)
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  9. ^ https://nykoping.se/Global/Dokument/Kommun_o_politik/politik/Kommunstyrelsen/protokoll/2008/2008-11-03.pdf
  10. ^ http://nykoping.se/Kommun--politik/Internationellt/