Hoppa till innehållet

Bälinge kyrka, Södermanland

Bälinge kyrka
Kyrka
Bälinge kyrka
Bälinge kyrka
Land Sverige Sverige
Län Södermanland
Ort Tystberga
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Strängnäs
Församling Tystbergabygdens församling
Koordinater 58°50′37.71″N 17°17′47.30″Ö / 58.8438083°N 17.2964722°Ö / 58.8438083; 17.2964722
Material Tegel, natursten
Invigd 1200-talet
Bebyggelse‐
registret
21300000003373

Bälinge kyrka är en kyrkobyggnad i Bälinge socken i Strängnäs stift. Den är församlingskyrka i Tystbergabygdens församling.

Kyrkobyggnaden

[redigera | redigera wikitext]

Under slutet av 1100-talet/början av 1200-talet uppfördes de äldsta delarna av kyrkan. Denna bestod av ett cirka nio meter långt långhus och ett avlångt, smalare korparti. Vid mitten av 1300-talet byggde Bo Jonsson (Grip) borgen Sundboholm endast några kilometer från kyrkan. Troligtvis vid samma tid ombyggdes koret i det att man byggde ett bredare korparti. Samtidigt tillkom en sakristia. På 1400-talet slogs stjärnvalven i kyrkan. En förlängning av kyrkan västerut gjordes på 1500-talet. Samtidigt byggdes ett gravkor i söder samt ett vapenhus.

1656 uppfördes det Gyllenstiernska gravkoret. Årtalet finns markerat på takets vindflöjel. Byggherre var riksrådet Erik GyllenstiernaNynäs och hans hustru Beata von Yxkull som enligt traditionen ska ha fått sitt smeknamn ”Pintorpafrun” på grund av sin grymhet. Gravkoret är en åttkantig, tornliknande utbyggnad i öster.

Under 1700-talet togs järngallret till det Gyllenstiernska koret bort och kyrkans altare flyttades mot öster.

Den under mitten av 1800-talet kände finansministern Johan August Gripenstedt begravdes i en nymurad gravkammareBälinge kyrkogård den 11 augusti 1874.

Klockstapeln uppfördes 1762 och ersatte då en äldre stapel. 1802 flyttades den från den ursprungliga platsen sydväst om kyrkan till den nuvarande placeringen.

1890 genomgick kyrkan en större reparation. Två nya fönster höggs upp och övriga förstorades samt att de fick gjutjärnsbågar från Brevfens bruk. Större ojämnheter i väggar och valv fylldes ut, cementgolv i gångarna och plankgolv i resten, nya öppna bänkar liknande domkyrkans i Lund och förgyllningarna restaurerades och omförgylldes. och återinvigdes 14 december 1890.[1]

Bälinge långhus mot öster.

Ett antal medeltida invigningskors finns målade på pilastrarna mellan kor och långhus. I övrigt domineras kyrkan helt av målningar utförda av Peder målare 1621-1622. Det var bland annat Ingeborg Bielkenstierna på Björksund som bekostade dessa under åren 1621-1622. Peder målares arbeten finns även i kyrkorna i Tystberga, Tuna och Bergshammar. Som förlagor för hans rikt detaljerade konstverk har använts tyska bibelträsnitt men också kopparstick av bland annat Albrecht Dürer.

I koret märks Passionssviten, det vill säga Jesu lidande. Här ses Getsemanescenen, tillfångatagandet, Jesus inför Kaifas, Pilatus som tvår sina händer, korsfästelsen, gravläggningen, uppståndelsen och Jesu himlafärd. Sviten avslutas med en scen av Yttersta domen.

I långhusets östra valv återfinns skapelseberättelsen med Adam och Eva som centralfigurer. I det efterföljande valvet mot väster har Peder målare valt att helt skildra bilder ur Simsons liv. I den västligaste valvtravén återges de fyra elementen och här ses symboler för luft, eld och vatten.

Till reparationen av kyrkan 1890 skänkte privatpersoner en del föremål: en altartavla med Kristi förklaring skänkt av fröken Fanny Blomberg i Mosstena, två stora terrakottafigurer till altarets sidor, kopior av Peter och Paulus av Thorvaldsen, och inköpta i Berlin skänkta av vice häradshövding Carl GripenstedtNynäs, altarduk skänkt av fru Helena Hedberg i Tumba och två sjupipiga lampetter skänkta av Gustaf Johan GripenstedtOppeby.[1]

Altaruppsatsen, predikstolen och läktarbarriären är högklassiga snickeriarbeten från början på 1700-talet. Altarmålningen föreställer Kristus på korset.

Predikstolen är utförd av Stockholmsbildhuggaren Daniel Kortz och den uppsattes 1709.

I sakristian hänger den stora målningen av kyrkoherde Lucas Olai Gadd med sin stora familj. Han var kyrkoherde mellan åren 1654 och 1680. Målningen är signerad Johan Raam 1678.

  • Mellan 1700 och 1706 skänkte grevinnan Eva Lewenhaupt, Nynäs, en orgel med sex stämmor. Orgeln stod på en läktare. Både orgeln och läktaren målades på hennes bekostnad. Hennes vapen sattes även dit.[2] Olof Lax, Nyköping reparerade orgelverket 1708 för 48 daler.[3][4]
  • 1759 byggde Jonas Gren och Petter Stråhle, Stockholm en orgel med sju stämmor. Orgeln kostade 3300 daler.[5] Den utökades 1805 av Lorentz Peter Lorin till 9 stämmor.
Manual
Gedackt 8'
Principal 4'
Spetsflöjt 4'
Kvinta 3'
Oktava 2'
Scharf III
Trumpet 8' (halverad stämma)
  • Den nuvarande orgeln är byggd 1890 av E. A. Setterquist & Son, Örebro och är en mekanisk orgel. Den har ett tonomfång på 54/25. Den är bevarad i ursprungligt skick och har en fasad ritad av arkitekten Folke Zettervall. Orgeln kostade 4 165 kr. Orgeln invigdes 14 december 1890.[1]
Manual Pedal Koppel
Borduna 16' B/D Bihängd Man 4'/Man.
Principal 8'
Flûte Harmonique 8'
Rörflöjt 8'
Gamba & Salicional 8' B
Salicional 8' D
Gamba 8' D
Octava 4'
Octava 2'
Trompet 8'

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c] ”Strengnäs stift. Kyrkoinvigning i Bälinge (Södermanland) förrättades den 14 dennes.”. Vårt Land, notis 3:e kolumn. 18 december 1890. https://tidningar.kb.se/2831775/1890-12-18/edition/169783/part/1/page/1/?newspaper=V%C3%85RT%20LAND&from=1890-12-18&to=1890-12-18. Läst 8 januari 2023. 
  2. ^ Bälinge (D) C:1 (1688-1712) Sida: 239
  3. ^ Bebyggelseregistret - Bälinge kyrka
  4. ^ Bälinge (D) C:1 (1688-1712) Sida: 212
  5. ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 274. Libris 2413220 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]