Sankta Helena kyrka, Skövde

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sankta Helena kyrka
Kyrka
Sankta Helena kyrka i Skövde, den 2 oktober 2006, bild 5.JPG
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Ort Skövde
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Skara stift
Församling Skövde församling
Koordinater 58°23′21.12″N 13°50′49.92″Ö / 58.3892000°N 13.8472000°Ö / 58.3892000; 13.8472000
Bebyggelse-
registret
21300000002937

Sankta Helena kyrka ligger i Skövde. Den kom efter reformationen och fram till senare delen av 1900-talet att kallas Skövde kyrka. Kyrkan tillhör Skövde församling i Skara stift. Den är helgad åt Sankta Helena, Sveriges första kvinnliga skyddshelgon från Västergötland, som kanoniserades 1164.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Om den ursprungliga kyrkobyggnaden finns endast begränsad kännedom, men tros ha uppförts omkring sekelskiftet 1200. Den första anläggningen är endast känd genom utgrävningarna 1927 vilka dokumenterades av Axel Forssén. Undersökningen visade, att kyrkan haft en korsformad plan med ett smalare kor i öst. En märklig rund utbyggnad i vinkel mellan den norra korsarmen och koret tolkades först som en sakristia, men har senare ansetts vara ett sidokapell för Helena av Skövde [1]. Antagligen har rundbyggnaden utgjort ett gravkapell, där man förvarade helgonets reliker. Intill detta byggdes sedan en större romansk kyrkobyggnad med rakavslutat kor. Anläggningen byggdes ut med ett treskeppigt långhus med tvärskepp på 1200-talet, kanske med Gudhems klosterkyrka som förebild [2]. Kyrkan blev ytterligare om- och tillbyggd omkring år 1400. Bland annat utvidgades koret och ett torn byggdes. Det har också uppmärksammats vid undersökningarna, att byggnadsmaterialet i tornet skiljer sig från övriga kyrkan. Hur byggnaden såg ut efter denna ombyggnad är okänt, då ingen pålitlig avbildning finns bevarad [3].

Platsen vördade Helena som helgon och det var en vallfartskyrka. Det omtalas att helgongraven attraherade stora pilgrimsskaror och därför ansågs prästbolet och kyrkan vara bland de rikaste i stiftet. Vid 1540 hade prästbolet 40 landbor [4]. Kyrkan härjades och avbränndes vid danskarnas fälttåg genom Skaraborg 1566 och 1611, så att den stod utan tak tills den senare provisoriskt täcktes med halm. Ytterligare drabbades kyrkan av vådeld 1624 och 1759. Därefter återuppbyggdes den med ett nytt, tresidigt avslutat kor. Från den första kyrkan är sandstensportalen, som nu återfinns i norra korsarmen, bevarad.

Carl Möllers restaurering[redigera | redigera wikitext]

Mot slutet av 1800-talet hade församlingens medlemsantal fördubblats. Önskemål om en nybyggd gotisk kyrka i tidens stil kunde inte förverkligas på grund av ekonomin. Istället beslutade man att bygga om och bygga till kyrkan och den i Skövde verksamme arkitekten Frans Adolf Wahlström fick uppdraget att rita en centralkyrka. Carl Möller vid överintendentsämbetet kom emellertid att omarbeta förslaget så mycket att han sedermera blev ansvarig för arbetena, som slutfördes 1888. Då hade korsarmarna breddats och fördjupats så att planen mest påminde om en korskyrka. Barockinredningen försvann och takkonstruktionen blev exponerad med öppna takstolar. Tornet blev slankare och fick en spira i nygotisk stil. Fasaderna putsades och försågs med rusticering i kvaderstensmönster, stora spetsbågiga masverksfönster och strävpelare. Av den forna, romanska kyrkobyggnaden återfinns numera endast den norra portalen, som vid ombyggnaden 1888 flyttades dit från kyrkans södra korsarm, där den förr haft sin plats.

Axel Forsséns restaurering[redigera | redigera wikitext]

Hela interiören kom att fullständigt omgestaltas vid restaureringen i senbarockstil 1927 under ledning av Axel Forssén. Hela Möllers inredning avlägsnades och även de öppna takstolarna. I stället byggde man ett nytt välvt innertak.

Yngve Tegnérs ombyggnad[redigera | redigera wikitext]

En ytterligare radikal förändring av kyrkans interiör kom 1972 med Yngve Tegnérs modernistiska restaurering. Han och Riksantikvarieämbetet enades om att den möllerska fasaden skulle lämnas intakt. Att återställa Möllers interiör skulle vara omöjligt, då stora delar av Möllers takkonstruktion avlägsnats då Forsséns innertak anbringades. Tegnér fick därför fria händer att utforma en ny interiör. Konstnären Olle Nyman anlitades. En ny stor orgel anskaffades och för att klara akustiken lät man hänga upp ett nytt ljudtak i aluminium, som dekorerades av Nyman. Den södra korsarmen har avskärmats till kapell.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

  • Tavla av Erik Olson som avbildar Sankta Helena.
  • En grind från 1400-talet, som man tror har stått framför ingången till helgonets gravkammare.
  • I en nisch finns en statyett av helgonet utförd av Astri Taube 1950.

Orglar[redigera | redigera wikitext]

  • Kyrkans tidigaste kända orgel var byggd 1769 av Johan Ewerhardt, Skara, och hade 13 stämmor.
Manualen Pedalen
Gedackt 8', Untersats 16'
Principal 4 Principal 8'
Flöjt 4' Oktava 4'
Kvinta 3' Trumpet 8'
Oktava 2' Trumpet 4'
Scharf III
Trumpet 8'
Vox humana
  • En ny orgel med 21 stämmor byggd av E. A. Setterquist tillkom 1865.
  • Nästa orgel byggdes 1951 av Th. Frobenius & Sønner, Lyngby, Danmark och hade 44 stämmor. Den såldes 1971 till Metodistkyrkan i Göteborg i samband med den då förestående restaureringen.
  • Den orgel, tillverkad av A. Magnusson Orgelbyggeri AB, som anskaffades 1974 var så stor att den kom att påverka kyrkans hela planlösning vid restaureringen. Den har 52 stämmor fördelade på tre manualer och pedal. Den nya fasaden med ljudande pipor och är placerad i den norra korsarmen.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Västergötland  : landskapets kyrkor. Riksantikvarieämbetet. 2002. sid. 56. Libris 19681223. ISBN 9789172097360. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/9677 
  2. ^ Lundahl, Ivar (1961). Det medeltida Västergötland. Nomina Germanica, 0349-3075 ; 12. Uppsala. sid. 134. Libris 420697 
  3. ^ Linde, Gunnar (1956). Det äldsta Skövde och Sankta Elin. Skövdeortens hembygds- och fornminnesförenings skriftserie, 99-0876542-6 ; 6. Skövde. sid. 166-167. Libris 502607 
  4. ^ Lundahl, Ivar (1961). Det medeltida Västergötland. Nomina Germanica, 0349-3075 ; 12. Uppsala. sid. 134. Libris 420697 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bonnier, Ann Catherine; Hägg, Göran; Sjöström, Ingrid (2008). Svenska kyrkor : en historisk reseguide. Stockholm: Medström. sid. 119-120. Libris 10867351. ISBN 978-91-7329-015-9 
  • Linde, Gunnar; Westrin, Barbro (2000). Sankta Helena kyrka i Skövde. Skara stifts kyrkobeskrivningar, 99-0367860-6 ; 22. Skara: Skara stift, Kyrkobeskrivningskommittén. Libris 7756347. ISBN 91-86258-22-2 
  • Svanberg, Jan (2011). ”Lejonportalerna i Skövde och Varnhem”. Västergötlands medeltida stenskulptur. Stockholm: Signum. sid. 82-95. Libris 11855659. ISBN 978-91-86221-11-9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]