Sarah Schulman
| Sarah Schulman | |
 | |
| Född | 28 juli 1958[1][2][3] (65 år) New York, USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Hunter College High School Empire State College  |
| Sysselsättning | manusförfattare[4], filmproducent[4], historiker[4], dramatiker[4], universitetslärare, författare, skådespelare[4] |
| Arbetsgivare | City University of New York |
| Utmärkelser | |
| Guggenheimstipendiet[5] | |
| Redigera Wikidata | |
Sarah Miriam Schulman, född den 28 juli 1958 i New York, är en amerikansk författare, dramatiker, historiker och lesbisk aktivist, verksam som professor vid College of Staten Island.
Schulman är av judisk börd. Efter romandebuten The Sophie Horowitz Story (1984) har Schulman publicerat en lång rad såväl fack- som skönlitterära böcker. På svenska finns romanen Vid yttersta randen, i översättning av Annika Ruth Persson, från 1993.[6] Bokens engelska förlaga, People in Trouble (1990), användes av Jonathan Larson som utgångspunkt för den homosexuella tematiken i succémusikalen Rent – dock utan Schulmans medgivande[7], vilket hon skrivit om och kritiserat i boken Stagetruck: Theater, AIDS, and the Marketing of Gay America (1998).[8]
Under 1980-talet verkade Schulman även som journalist för tidningen Village Voice i New York. Där rapporterade hon bland annat om AIDS-epidemin, en fråga som sedan dess följt Schulman genom livet. I slutet av 1980-talet var hon med i uppstarten av aktivistgruppen ACT UP. ACT UP genomförde spektakulära aktioner i protest mot USA:s bristande agerande under AIDS-krisen. År 2001 grundande Schulman, tillsammans med filmaren Jim Hubbard, ett arkivprojekt i syfte att samla in berättelser om ACT UP. ACT UP Oral History Project har sedan dess genomfört ett hundratal intervjuer[9], samt sammanställt ACT UP:s historia i dokumentärfilmen United in Anger: A History of ACT UP (2012).[10]
Som medgrundare av Lesbian Avengers, en lesbisk aktivistgrupp, deltog Schulman i arrangemanget kring USA:s första Dyke March, 1993.[11]
På senare år har Schulman utmärkt sig som förespråkare av solidaritet med Palestina och BDS-rörelsen. I boken Israel/Palestine and the Queer International (2012), beskriver hon en resa till Palestina, genomförd i samarbete med palestinska queeraktivister.[12]
Genom åren har Schulman mottagit en lång rad priser och utmärkelser, bland annat ett Fulbright-stipendium och ett Guggenheim Fellowship.[13] Hon har också vid flera tillfällen varit nominerad till litteraturpriset Lambda Literary Award.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ SNAC, Sarah Schulman, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Speculative Fiction Database, Sarah Schulman, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ FemBios databas, Sarah Schulman, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 19 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Guggenheim Fellows-databasen, sarah-schulman.[källa från Wikidata]
- ^ ”Vid yttersta randen: Sarah Schulman, i översättning av Annika Persson”. Libris. http://libris.kb.se/bib/7767482. Läst 12 januari 2018.
- ^ June Thomas. ”Sarah Schulman: The lesbian writer Rent ripped off”. Arkiverad 23 november 2005. http://www.slate.com/articles/news_and_politics/interrogation/2005/11/sarah_schulman.html. Läst 12 januari 2018.
- ^ Schulman, Sarah (1998). Stagestruck: Theater, AIDS, and the Marketing of Gay America. Duke University Press
- ^ ”ACT UP Oral History Project”. http://www.actuporalhistory.org/. Läst 12 januari 2018.
- ^ ”United in Anger – filmens hemsida”. http://www.unitedinanger.com/. Läst 12 januari 2018.
- ^ Karman Kregloe. ”Outside the Lines: Sarah Schulman’s Truth”. Arkiverad 21 augusti 2007. http://www.afterellen.com/people/22337-outside-the-lines-sarah-schulmans-truth. Läst 12 januari 2018.
- ^ ”Israel⁄Palestine and the Queer International”. Duke University Press. https://www.dukeupress.edu/Israel-Palestine-and-the-Queer-International/. Läst 12 januari 2018.
- ^ ”Guggenheim Fellowship: 2001 U.S. and Canadian Fellows”. Arkiverad från originalet den 1 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070701124042/http://www.gf.org/01fellow.html. Läst 12 januari 2018.
|