Semgallen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Semgallens vapen.
Lettlands historia
Lettlands statsvapen
Denna artikel är en del av en serie
Tidig historia
Kundakulturen (ca 8000–5000 f.Kr.)
Narvakulturen (ca 5300–1750 f.Kr.)
Stridsyxekulturen (ca 2950-2300 f.Kr.)
Liver och Balterkulturen (ca 2000 f.Kr.-800-talet)
Medeltiden
Skandinavisk koloni i Kurland (650-850-talet)
Kurland, Semgallen, Livland och Lettgallen (800-1200-talet)
Nordiska korståg (1193-1316)
Svärdsriddarorden (1202-1237)
Livländska orden (1237-1561)
Tidigmoderna tiden
Livländska kriget (1558-1583)
Hertigdömet Kurland och Semgallen (1561–1795)
Andra polska kriget (1600-1629)
Svenska Livland (1621–1721)
Polska Livland (1629–1772)
Kurländsk kolonisering (1637-1690)
Karl X Gustavs ryska krig (1656-1661)
Stora nordiska kriget (1700-1721)
Moderna tiden
Guvernementet Livland och Kurland (1721/1795–1918)
Östfronten under första världskriget (1914–1918)
Baltiska hertigdömet (1918)
Det självständiga Lettland
Republiken Lettland (1918–1940)
Molotov-Ribbentrop-pakten (1939)
Reichskommissariat Ostland (1941–1945)
Lettiska SSR (1940–1990)
Den sjungande revolutionen (1987–1990)
Lettland (1990/1991–)

Lettland-portalen

Semgallen, lettiska Zemgale, är en region i centrala Lettland, söder om Rigabukten ner till Litauen.

Semgallen ligger i Lettlands bördigaste jordbruksbygder. Större städer är Jelgava, Semgallens huvudstad, och Bauska. Till sevärdheterna hör två 1700-talsslott: ett i Jelgava och ett i Rundale.

Historiskt sett var Semgallen en del av hertigdömet Kurland 1560–1795; därefter en del av det ryska guvernementet Kurland. Semgallens huvudstad Jelgava var huvudstad i såväl hertigdömet som guvernementet. Sedan 1918 ingår området i Lettland, där det utgjorde en separat provins åren 1919–1940.