Sergej Ivanov

Från Wikipedia
Sergej Ivanov
Сергей Иванов

Ivanov i april 2016.

Tid i befattningen
22 december 201112 augusti 2016
President Dmitrij Medvedev
Vladimir Putin
Företrädare Sergej Narysjkin
Efterträdare Anton Vajno

Rysslands förste vice premiärminister
Tillsammans med Dmitrij Medvedev
Tid i befattningen
15 februari 20077 maj 2008
President Vladimir Putin
Premiärminister Michail Fradkov
Viktor Zubkov
Företrädare Dmitrij Medvedev
Efterträdare Igor Sjuvalov
Viktor Zubkov

Tid i befattningen
28 mars 200115 februari 2007
President Vladimir Putin
Premiärminister Michail Kasianov
Michail Fradkov
Företrädare Igor Sergejev
Efterträdare Anatolij Serdjukov

Tid i befattningen
15 november 199928 mars 2001
President Boris Jeltsin
Vladimir Putin
Premiärminister Vladimir Putin
Michail Kasianov
Företrädare Vladimir Putin
Efterträdare Vladimir Rusjajlo

Född Sergej Borisovitj Ivanov
31 januari 1953 (71 år)
Leningrad, Ryska SFSR, Sovjetunionen
Nationalitet Sovjetunionen Sovjetunionen (1953–1991)
Ryssland Ryssland (sedan 1991)
Alma mater Leningrads statliga universitet
Yrke Politiker, underrättelseofficer
Barn Aleksandr (1977–2014)
Sergej (f. 1981)
Militärtjänst
I tjänst för Sovjetunionen Sovjetunionen
Ryssland Ryssland
Försvarsgren KGB
SVR
FSB
Tjänstetid 1975–2007
Grad Generalöverste

Sergej Borisovitj Ivanov (ryska: Сергей Борисович Иванов), född 31 januari 1953 i Leningrad, Ryska SFSR (nu Sankt Petersburg, Ryssland), är en rysk politiker och underrättelseofficer. Han har haft flera höga uppdrag inom Rysslands regering, bland annat som försvarsminister 2001–07 och förste vice premiärminister 2007–08.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efter examen i filologi vid Leningrads statliga universitet 1975 började Ivanov arbeta för underrättelsetjänsten KGB i Leningrad, där han lärde känna Rysslands senare president Vladimir Putin. Från 1981 var Ivanov anställd inom första huvuddirektoratet, utrikesavdelningen inom KGB, och tjänstgjorde bland annat vid de sovjetiska ambassaderna i Helsingfors och Nairobi. Efter Sovjetunionens upplösning fortsatte Ivanov arbeta inom Ryska federationens yttre underrättelsetjänst (SVR).[1]

I augusti 1998 utsågs Ivanov till vice direktör för Ryska federationens federala säkerhetstjänst (FSB) under den dåvarande FSB-chefen Putin, och därefter till sekreterare i Rysslands säkerhetsråd i november 1999. I maj 2001, i början av Putins presidentskap, befordrades Ivanov till försvarsminister.[2] I februari 2007 tillträdde han som förste vice premiärminister, och nämndes samma år som en möjlig kandidat att efterträda Putin i presidentvalet 2008.[3] Istället kom dock Dmitrij Medvedev, som tjänstgjorde som vice premiärminister jämte Ivanov, att ta över som president.

Ivanov kom 2011 att utses till stabschef i Rysslands presidentadministration, en post han innehade till 2016. Därefter har han tjänstgjort som presidentens särskilda representant i frågor om ekologi och transport.[4] Efter den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014 införde USA[5] i mars 2014 sanktioner mot ett antal personer inom och med kopplingar till Rysslands regering, däribland Ivanov.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Förutom modersmålet ryska behärskar Ivanov engelska, norska och svenska flytande.[6] Han talar även lite franska. Ivanovs fritidsintressen är fiske och engelska deckare. Han är sedan 1976 gift och har två söner, födda 1977 och 1982.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Иванов, Сергей Борисович”, TASS (på ryska). Läst 14 juli 2023.
  2. ^ Carolina Vendil Pallin, De ryska kraftministerierna: Maktverktyg och maktförsäkring, Totalförsvarets forskningsinstitut, 2006, s. 95. Läst 14 juli 2023.
  3. ^ Johanna Melén, ”Han pekas ut som Putins efterträdare”, Aftonbladet, 12 september 2007. Läst 14 juli 2023.
  4. ^ TT, ”Putin har utsett ny stabschef”, Dagens Nyheter, 12 augusti 2016. Läst 14 juli 2023.
  5. ^ ”FACTBOX-Russians targeted on expanded U.S. sanctions list”, Reuters, 21 mars 2014 (på engelska). Läst 14 juli 2023.
  6. ^ Aftonbladet 2007-02-19: Männen som kan efterträda Putin Arkiverad 21 juni 2007 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]