Malmskillnadsgatan
| Malmskillnadsgatan | |
 Bankkvarter utmed Malmskillnadsgatan 2010 | |
| Karta | |
|---|---|
 | |
| Koordinater | 59°20′09″N 18°03′56″Ö / 59.33583333°N 18.06549444°Ö |
| Information | |
| Land | Sverige |
| Historik | |
| Namngiven efter | Malm |
| Sträckning | |
| Längd | 680 meter |
| Ändpunkter | Brunkebergstorg och Döbelnsgatan |
 Bilder på Wikimedia Commons | |
Malmskillnadsgatan är en gata i stadsdelen Norrmalm i centrala Stockholm.
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Gatan fick sitt namn bekräftat vid gatunamnsreformen 1885. Innan dess förekom olika stavningar, bland annat Malm skillnadz gatun (1689), vilket torde bero på att den löpte på Brunkebergsåsens krön, som delade stadsdelen ("malmen") Norrmalm i två delar.[1]
Sträckning
[redigera | redigera wikitext]Malmskillnadsgatan löper uppe på Brunkebergsåsens krön i nordlig riktning från Brunkebergstorg till Johannes plan där den fortsätter i Döbelnsgatan. Gatan är 650 meter lång.
Utmed gatan återfinns Ernst Nordins skulptur Non Serviam.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Malmskillnadsgatan har grävts av vid ett flertal tillfällen. När Kungsgatan sänktes till nuvarande nivå (1905–1911) tillkom Malmskillnadsbron. Malmskillnadstrappan ner till Kungsgatan tillkom i samband med bygget av Kungstornen (1924–1925) och Centrumhuset (1931). Vid Norrmalmsregleringen på 1950- och 60-talet tillkom bron över Hamngatan. Då förändrades Malmskillnadsgatans utseende på sträckan ner mot Brunkebergstorg komplett. Där kantas gatan nu av parkeringshus och bankpalats. Fram till 1953 låg här även Telefontornet. På Malmskillnadsgatan 33 låg tidigare August Hoffmanns Pianofabrik.
På 1880-talet bodde Selma Lagerlöf hos en släkting på Malmskillnadsgatan 48 C.[2]
Prostitution
[redigera | redigera wikitext]Sedan 1970-talet har Malmskillnadsgatan för många varit förknippad med prostitution,[3] något som fortsatte på gatan efter 1999 trots sexköpslagen.[4][5]
|
| |
Byggnader längs gatan
[redigera | redigera wikitext]
- Nr 1–7: Sveriges Riksbank, byggt 1974
- Nr 9: Kulturhuset, byggt 1971–1976
- Nr 11–21:Hästskon 12, Skandinaviska Enskilda Banken, byggt 1965
- Nr 23–25: Putten 15, idag Nordea, byggt 1963–1967 för Göteborgs Bank
- Nr 32: Trollhättan 29, byggt 1973–1973 för Sveriges investeringsbank (tidigare Allmänna Telefonaktiebolagets hus)
- Nr 35: Järnplåten 29, byggt 1968–1971 för Skaraborgs enskilda bank
- Nr 39: Centrumhuset, byggt 1931
- Nr 46–48: Ingenjörshuset, byggt 1964 (vid 48D fanns tidigare Betelkapellet)
- Nr 50: Södra Kungstornet, byggt 1925
- Nr 52: Norra Kungstornet, byggt 1924
- Nr 64: Johannes brandstation, byggt 1877
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Wrangel, Fredrik Ulrik (1912). Stockholmiana I–IV. sid. 141. https://runeberg.org/wrangsto/0190.html. Läst 19 september 2025
- ^ Edström, Vivi (2020). Selma Lagerlöf – livets vågspel. Lindhardt og Ringhof. ISBN 978-87-26-32372-6. https://www.google.se/books/edition/Selma_Lagerl%C3%B6f_livets_v%C3%A5gspel/ES_FDwAAQBAJ?hl=en&gbpv=1&dq=malmskillnadsgatan&pg=PT110&printsec=frontcover. Läst 19 september 2025
- ^ Tell, Johan (2022). Människobyn : Staden som ständigt utmanas. Norstedts. ISBN 978-91-7809-259-8. Läst 19 september 2025
- ^ Mahdi, Josef el (14 juni 2005). ”Prostitutionen ökar i Stockholm”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/f29bbd91-d2f7-3970-924f-8ee94bdfb9c2/prostitutionen-okar-i-stockholm. Läst 19 september 2025.
- ^ Sander, Anna (2024). Sanna berättelser om vägen ut ur prostitution. ISBN 978-91-8072-245-2. Läst 19 september 2025
- Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Malmskillnadsgatan.- Stockholmskällan har media som rör Malmskillnadsgatan