Sigrid Combüchen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sigrid Combüchen
Sigrid Combüchen på Bokmässan i Göteborg 2010
Sigrid Combüchen på Bokmässan i Göteborg 2010
Född16 januari 1942 (76 år)
Solingen, Tyskland Tyskland
YrkeFörfattare, journalist
NationalitetSvensk Sverige
SpråkSvenska
Framstående priserDe Nios stora pris 1999
Augustpriset 2010
Make/makaNordal Åkerman

Sigrid Combüchen Åkerman, född den 16 januari 1942 i Solingen i Tyskland, är en svensk författare och kulturjournalist bosatt i Lund. Combüchen är flerfaldigt prisbelönad och har bland annat mottagit De Nios Stora Pris, Selma Lagerlöfs litteraturpris och Augustpriset.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sigrid Combüchen flyttade till Sverige vid sex års ålder. Hon växte upp i Malmö där hon studerade vid flickläroverket Källängen. Året före studentexamen flyttade familjen till Halmstad.Hon tog studenten vid högre allmänna läroverket i Halmstad 1960 och gjorde sin litterära debut samma år.[1] Hon studerade vid Lunds universitet och har en akademisk examen i statsvetenskap, modern historia och litteraturvetenskap med inriktning på film. Under 1960-talet ingick hon i redaktionen för tidskriften Konkret, under 1980-talet var hon med och grundade tidskriften Allt om Böcker där hon ingick i redaktionen under dess första fem år.

Sigrid Combüchen var under åren 2003 - 2017 verksam som lärare och handledare på Författarskolan vid Lunds universitet.[2] Hon har under åren varit fast medarbetare i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen.

Bland uppdrag märks styrelseposter i Sveriges Författarfond, Sveriges Författarförbund, Vetenskapsrådet, Nordiska ministerrådets Bok- & Bibliotekskommitté och Malmö högskola.

Hon är sedan 1963 gift med författaren Nordal Åkerman.[3]

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Som 18-åring publicerade Sigrid Combüchen sin debutroman, Ett rumsrent sällskap, som skildrar en tysk familj och dess relation till nazismen.[4]

I romanen I norra Europa utspelas handlingen i sago- och fantasivärlden och var på det sättet banbrytande i en tid då författare eftersträvade realism och autencitet.[5][6]

I trilogin Värme, Korta och långa kapitel och En simtur i sundet förekommer huvudpersonen Göran Sager-Larsson i olika åldrar och sammanhang. Detta har blivit föremål för en doktorsavhandling om åldrande och minne.[7]

Spill - en damroman är delvis en brevroman där den kvinnliga huvudpersonen berättar för författaren om sitt livsöde under 1930-talet och framåt. Ett fotografi som beskrivits i Korta och långa kapitel får en ny betydelsefull roll.[8]

Sitt stora genombrott fick Sigrid Combüchen med Byron, en roman. Det är en roman med biografiska inslag, en genre som blivit vanlig sedan 1900-talets sista decennium. Författaren väljer att beskriva lord Byron genom fem fiktiva personers ögon vilket åskådliggör svårigheten att skriva en "sann" biografi. Hon inkluderar också ett ögonvittnes berättelse om en resa i Byrons sällskap.[9] Romanen fick mycket god kritik, även i lord Byrons hemland England, och den är översatt till flera språk.[10][1]

Sigrid Combüchen har skrivit ytterligare två biografiska romaner: Livsklättraren, om Knut Hamsun, norsk författare och Nobelpristagare, och Den umbärliga, om Ida Bäckman, författare och reporter som hade långvarig relation till poeten Gustaf Fröding. Även i dessa romaner låter hon olika berättelser om huvudpersonerna stå mot varandra.[9]

Parsifal associerar till myten om kung Artur och är en framtidsvision där en journalist får i uppdrag att skriva en generals memoarer.[11]

Att läsa bibeln för andra gången är en föreläsning utgiven som en årsskrift i Tegnérsamfundet.[12]

Om en dag man vaknar är en essäsamling.

Sidonie & Natalie skildrar två kvinnor med helt olika bakgrund som sammanförs under flykten från andra världskrigets Tyskland och deras första tid i Sverige, 1944-1945. Författaren gör därefter ett nedslag i historien sextio år senare. Enligt efterordet har författaren inspirerats av berättelser från kriget som hon fick höra under sin barndom.[13][14][15]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Sigrid Combüchen presenterar Den umbärliga på Bokmässan i Göteborg 2014.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Man måste följa sin egen ton”” (på sv-SE). Skånska Dagbladet. 20 oktober 2010. http://www.skd.se/2010/10/20/man-maste-folja-sin-egen-ton/. Läst 24 juli 2018. 
  2. ^ Sennerteg, Niclas (8 januari 2018). ”Sigrid Combüchen gästar Borås - Borås Tidning” (på sv-SE). Borås Tidning. http://www.bt.se/kultur/sigrid-combuchen-gastar-boras/. Läst 24 juli 2018. 
  3. ^ ”Combüchen, Sigrid”. Nordisk Kvinnolitteraturhistoria. http://nordicwomensliterature.net/sv/writer/comb%C3%BCchen-sigrid. Läst 30 april 2014. 
  4. ^ Combüchen, Sigrid. ”Ett rumsrent sällskap - Albert Bonniers Förlag” (på sv). www.albertbonniersforlag.se. https://www.albertbonniersforlag.se/Bocker/skonlitteratur-allmant/e/ett-rumsrent-sallskap/. Läst 17 juli 2018. 
  5. ^ Combüchen, Sigrid. ”I norra Europa - Albert Bonniers Förlag” (på sv). www.albertbonniersforlag.se. https://www.albertbonniersforlag.se/Bocker/skonlitteratur-allmant/i/i-norra-europa/. Läst 17 juli 2018. 
  6. ^ Främmande överallt – hemma överallt ... - Nordic Women's Literature” (på sv-SE). Nordic Women's Literature. 4 januari 2011. https://nordicwomensliterature.net/se/2011/01/04/frammande-overallt-hemma-overallt/. Läst 17 juli 2018. 
  7. ^ Hållner, AnnaLena (2009). Sätt att räkna tiden: analys av åldrande och minne i Sigrid Combüchens trilogi Värme, Korta och långa kapitel samt En simtur i sundet. Linköping studies in arts and science, 0282-9800 ; 495. Norrköping: Linköpings Universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Libris 16017642. http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:278008&dswid=-3536 
  8. ^ ”Sigrid Combüchen: Spill. En damroman | Kultur | Expressen” (på sv-SE). https://www.expressen.se/kultur/sigrid-combuchen-spill-en-damroman/. Läst 17 juli 2018. 
  9. ^ [a b] De sanna berättelsernas återkomst och förvandlingar - Nordic Women's Literature” (på sv-SE). Nordic Women's Literature. 13 oktober 2016. https://nordicwomensliterature.net/se/2016/10/13/de-sanna-berattelsernas-aaterkomst-och-forvandlingar/. Läst 17 juli 2018. 
  10. ^ ”Sigrid Combüchen, Invandrade författare”. www.immi.se. https://www.immi.se/kultur/authors/tyskar/combuchen.htm. Läst 21 juli 2018. 
  11. ^ Parsifal - en berättelse. ISBN 9789113005072. https://www.boktipset.se/bok/parsifal--en-berattelse. Läst 17 juli 2018 
  12. ^ ”Hem - Tegnérsamfundet” (på sv-SE). Tegnérsamfundet. http://www.tegnersamfundet.se/#. Läst 17 juli 2018. 
  13. ^ Språket hos en mästarinna” (på sv). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/7WkqV/spraket-hos-en-mastarinna. Läst 21 juli 2018. 
  14. ^ ”Sidonie & Nathalie” (på sv). www.norstedts.se. http://www.norstedts.se/bocker/169374-sidonie-nathalie. Läst 21 juli 2018. 
  15. ^ Sigrid Combüchen i allra bästa form” (på sv). Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/kultur/sigrid-comb%C3%BCchen-i-allra-b%C3%A4sta-form-1.4657658. Läst 21 juli 2018. 
  16. ^ ”Hedersdoktorer vid humanistiska fakulteten | Humanistiska och teologiska fakulteterna, Lunds universitet” (på sv). www.ht.lu.se. http://www.ht.lu.se/forskning/hedersdoktorer/hedersdoktorer-vid-humanistiska-fakulteten/. Läst 28 mars 2018.