Silverblåvinge

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Silverblåvinge
P1010277 Polyommatus amandus.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
ÖverfamiljÄkta dagfjärilar
Papilionoidea
FamiljJuvelvingar
Lycaenidae
UnderfamiljÄkta juvelvingar
Lycaeninae
SläktePolyommatus
ArtSilverblåvinge
P. amandus
Vetenskapligt namn
§ Polyommatus amandus
AuktorSchneider, 1792
Hitta fler artiklar om djur med

Silverblåvinge, Polyommatus amandus, är en fjärilsart i familjen juvelvingar. Vingspannet varierar mellan 31 och 36 millimeter, på olika individer.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Vingarnas undersida.

Hos hanen är ovansidan blå med mörkbruna kanter och hos honan i stort sett brun. Båda könen har en ljusbrun eller gråbrun undersida med svarta och orange fläckar, de orange främst längs vingkanterna. Larven är grön med ljusa längsgående ränder och den blir upp till 25 millimeter lång.[2]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Värdväxter, de växter larven äter av och lever på, är olika ärtväxter, bland annat kråkvicker och gulvial.[2][3]

Larverna vårdas av myror i släktena Tapinoma, Lasius, Myrmica och Formica.[4]

Flygtiden, den period när fjärilen är fullvuxen, imago, infaller i juni-juli. Silverblåvingens habitat, miljön den lever i, är blomsterängar.[2]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Silverblåvingens utbredningsområde är i stort sett den palearktiska regionen.[3] I Norden förekommer den i Danmark, sydöstligaste Norge, Finland samt i Sverige upp till Värmland och Hälsingland, dock längre norrut längs kusten.[1] I Finland finns den i hela landet upp till 67° N. I Norge finns den i södra och östra delarna av landet, medan den finns i hela Danmark utom Fyn, Langeland, Lolland och Bornholm.[5]


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae - Nymphalidae. (2005) sid 222-223. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. ISBN 91-88506-51-7
  2. ^ [a b c] Sterry, Paul; Mackay, Andrew (2006). Bonniers naturguider Fjärilar sid 22. Albert Bonniers förlag. ISBN 9789100105136
  3. ^ [a b] nic.funet.fi/pub/sci/bio/life Polyommatus amandus, läst 20 augusti 2008
  4. ^ Moths and Butterflies of Europe and North Africa Polyommatus amandus, läst 20 augusti 2008
  5. ^ Claes U. Eliasson (2005, 2015). Cyaniris semiargus Ängsblåvinge”. Artdatabanken. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/201143. Läst 31 augusti 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]