Simrishamn–Tomelilla Järnväg

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Simrishamn-Tomelilla Järnväg)
Hoppa till: navigering, sök
Simrishamn–Tomelilla Järnväg
Allmänt
Plats Skåne
Sträcka Tomelilla-Simrishamn
Anslutande järnvägslinjer Ystad-Eslövs Järnväg
Ystad-Brösarps Järnväg
Malmö-Tomelilla Järnväg
Ystad-Gärsnäs Järnväg
Gärsnäs-S:t Olofs Järnväg
Organisation
Invigd 1882
Ägare Malmö-Tomelilla Järnväg 1896-1943
Svenska staten 1943-
Banoperatör Malmö-Simrishamns Järnväg 1896-1943
Statens Järnvägar 1943-
Tekniska fakta
Längd 27 kilometer
Antal spår enkelspår
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Hastighet 25[1] km/h
Linjekarta
Simrishamn–Tomelilla
km
Unknown BSicon "exLSTR"
Ystad-Eslövs JärnvägEslöv C
Unknown BSicon "exABZg+l"
Ystad-Brösarps JärnvägBrösarp
Unknown BSicon "exABZg+r"
Malmö-Tomelilla JärnvägMalmö C
Station on track
27 Tomelilla 1865-
Unknown BSicon "ABZgr"
Ystad-Eslövs JärnvägYstad C
Unknown BSicon "eBST"
Ullstorp[2] 1895-1920-talet
Station on track
21 Lunnarp 1882-
Station on track
16 Smedstorp 1882-
Small arched bridge over water
Komstadån
Unknown BSicon "eABZg+r"
Ystad-Gärsnäs JärnvägYstad C
Station on track
11 Gärsnäs 1882-
Unknown BSicon "eABZgl"
Gärsnäs-S:t Olofs JärnvägS:t Olof
Unknown BSicon "eBHF"
8 Tommarp 1882-
Unknown BSicon "eBHF"
4 Jerrestad 1882-
Unknown BSicon "eHST"
3 Bjärsjö 1882-
Straight track Unused track end start
Sandtag[3][4] 1899-
Small arched bridge over water Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Tommarpsån
Straight track Unknown BSicon "exHST" Water
Simrishamn hamnÖstersjön
Unknown BSicon "KBHFxe" Unknown BSicon "exSTR"
0 Simrishamn C 1882-
Unknown BSicon "exABZg+l" Unknown BSicon "exSTRr"
►Hamnspår[5] 1882-1983
Källor[6][7]

Simrishamn-Tomelilla Järnväg (Cimbrishamn-Tomelilla Jernväg, CTJ) var en av Skånes fem ångspårvägar, d.v.s. en järnväg som av ekonomiska skäl byggdes med bl.a. klenare räls än normalt. Banan förvärvades 1896 av Malmö-Tomelilla Järnvägsaktiebolag och ingick därefter i Malmö-Simrishamns Järnväg.[8] Järnvägen finns kvar som en del av Österlenbanan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Banan erhöll koncession den 24 mars 1882 och öppnades för allmän trafik den 16 december 1882.[9] Byggkostnaden var 663 000 kronor och fordonen kostade 137 000 kronor. Detta finansierades genom aktieteckningar av Simrishamns stad för 106 000 kronor och 11 socknar för 125 000 kronor samt ett obligationslån på 500 000 kronor.[10][11]

Efter att järnvägen mellan Malmö och Tomelilla öppnades av Malmö–Tomelilla Järnväg föreslogs gemensam förvaltning. Malmö–Tomelilla Järnväg köpte Simrishamn-Tomelilla Järnväg i början av 1896 och betalade med aktier i bolaget till halva värdet av vad som hade tecknats i Simrishamn-Tomelilla Järnväg. Banan mellan Simrishamn och Tomelilla byggdes om med kraftigare räler och grusades för att få samma tekniska standard som Malmö–Tomelilla Järnväg.[12]

Fordon[redigera | redigera wikitext]

Banan trafikerades av ångvagnar enligt Rowans system. Ursprunget kommer från Danmark, där William Rowans utexperimenterade "dampsporvej" som först blev byggd i form av Randers - Hadsundsbanen [13] och Gribskovbanen var inspirationskälla för de skånska ångspårvägarna. Den första ångspårvägen i Skåne var Gärds Härads järnväg[14][15].

Inför byggandet 1882 köpte bolaget ett ånglok från Nydqvist & Holm AB och två ångvagnar med drivenheten från Nydqvist & Holm AB och vagnen från Atlas AB.[16][17] En kombinerad 1:a och 3:e klass vagn köptes 1884.[18] Ytterligare ett lok tillverkat av Hanomag[19] och två godsvagnar anskaffades 1894.[20]


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSENS S) ALLMÄNNA ARBETEN” (PDF). SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK (BiSOS). Statistiska centralbyrån. 1883. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201883.pdf. Läst 1 november 2012. 
  2. ^ ”VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSENS S) ALLMÄNNA ARBETEN” (PDF). SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK (BiSOS). Statistiska centralbyrån. 1895. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201895.pdf. Läst 1 november 2012. 
  3. ^ ”Simrishamnsfråga”. Postvagnen. 17 juni 2008. http://www.postvagnen.com/forum/index.php?mode=thread&id=31289. Läst 1 november 2012. 
  4. ^ ”VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSENS S) ALLMÄNNA ARBETEN” (PDF). SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK (BiSOS). Statistiska centralbyrån. 1899. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201899.pdf. Läst 1 november 2012. 
  5. ^ ”SIMRISHAMNS HAMN”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Stnbyggn/Alla/stn0176.htm#03500. Läst 1 november 2012. 
  6. ^ ”Cimbrishamn-Tomelilla Jernväg”. Historiska kartor. Lantmäteriet. http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=d&nbOfImages=35&sd_base=lm11&sd_ktun=0003mbq1. Läst 31 oktober 2012. 
  7. ^ ”634 Simrishamn - Tomelilla”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Baslista/Alla/bd634.htm. Läst 31 oktober 2012. 
  8. ^ Järnvägsdata 1999, utgiven av Svenska Järnvägsklubben 1999, ISBN 91-85098-85-X, sid. 179
  9. ^ ”VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSENS S) ALLMÄNNA ARBETEN” (PDF). SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK (BiSOS). Statistiska centralbyrån. 1882. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201882.pdf. Läst 1 november 2012. 
  10. ^ ”Kristianstads län 1881-1885”. Kungl. Maj.ts Befallningshafvandes femårsberättelser.. SCB. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Kristianstads%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201881%201882%201883%201884%201885.pdf. Läst 2 november 2012. 
  11. ^ ”Cimbrishamn-Tomelilla obligation”. http://img.tradera.com/mega/441/150053441_1.jpg. Läst 2 november 2012. 
  12. ^ ”KRISTIANSTADS LÄN 1891—1895”. Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Kristianstads%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201891%201892%201893%201894%201895.pdf. Läst 31 oktober 2012. 
  13. ^ http://www.baner-omkring-aalborg.dk/?Randers%26nbsp;Hadsund_jernbane Arkiverad 15 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ Gärdskan, Ångspårvägen genom Gärds härad, artikel och särtryck. Gärds härads hembygdsförenings årsbok 1972.
  15. ^ Werdenfels Åke, red (1990). Skånsk järnväg. Årsbok - Skånes hembygdsförbund (1966), 0347-2418 ; 1989/90. Kristianstad: Skånes hembygdsförb. Libris 1263814 
  16. ^ ”NOHAB ånglok tillv.nr 150-199”. Stig Lundin järnvägs historia. http://www.stiglundin.se/jarnvag/18118670/verkst/nohab/nh0150.htm. Läst 2 november 2012. 
  17. ^ ”Ånglok tillverkade av Atlas”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_atlas.html. Läst 2 november 2012. 
  18. ^ ”VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSENS S) ALLMÄNNA ARBETEN” (PDF). SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK (BiSOS). Statistiska centralbyrån. 1884. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201884.pdf. Läst 1 november 2012. 
  19. ^ ”Ånglok tillverkade av Hanomag”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet_2/han.html. Läst 2 november 2012. 
  20. ^ ”VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSENS S) ALLMÄNNA ARBETEN” (PDF). SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK (BiSOS). Statistiska centralbyrån. 1894. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201894.pdf. Läst 1 november 2012.