Skeppsbrutne Max

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Skeppsbrutne Max
GenreDrama
RegissörSigurd Wallén, Fritz Schulz
ProducentLorens Marmstedt
ManusBörje Larsson, Guido Valentin, Norbert Garai
SkådespelareMax Hansen, Björn Berglund, Gull-Maj Norin, Brita Appelgren
OriginalmusikAxel Flyckt
ProduktionsbolagAB M-film, National Film AB, Götafilm AB, Rudi Löwenthal
Premiär1936
Speltid88 minuter
LandSverige
SpråkSvenska
IMDb SFDb

Skeppsbrutne Max är en svensk dramafilm från 1936 i regi av Sigurd Wallén och Fritz Schulz.

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Filmen påbörjades med arbetstiteln "Tre flickor i en båt" av det nybildade bolaget AB M-film (inregistrerat 1.5.1935) med största ägarna Lorens Marmstedt och bröderna Otto och Wilhelm Scheutz. Denna film, som var den tredje som bolaget startade började spelas in sommaren 1935. Det var alltför högtflygande planer för ett litet bolag. Filmen annonserades som höstpremiär (Filmjournalen 1935 nr 35) med uppgiven distributör National Film. 2.11.1935 trädde M-film i likvidation och försattes i konkurs 8.4.1936. M-films tillgångar såldes på stadsauktion, däribland de inspelade delarna av "Tre flickor i en båt" och inköptes för 1000 kr av National Film AB och med detta bolag lierade Göta Film AB. (Biografbladet 1936 nr 4, notis i Dagens Nyheter 7.4.1936)). Bakom bolagen stod Sten Löfberg som tillhörde den biografägande familjen Löfberg i Malmö. Den del av filmen som spelades in sommaren 1935 regisserades enbart av Fritz Schulz (inspelningsreportage i Filmjournalen 1935 nr 34). De redan inspelade delarna kunde delvis användas och kompletterades följande år och fick den slutgiltiga titeln Skeppsbrutne Max med Sigurd Wallén som regissör av de nya delarna.

I den tyskspråkiga versionen spelades de tre flickorna av Georgia Lind, Anne-Marie Sörensen och Lizzi Waldmüller. Om producenten Rudi Loewenthal se tyska Wikipedia.

Filmen premiärvisades 9 november 1936 på biograferna Astoria och Roxy i Stockholm. Den spelades in i Europa Studio i Sundbyberg och Cromo Film i NovillaDjurgården med exteriörer från Oscarsteatern, Mosebacke torg i Stockholm och Landsort i Nynäshamn av Václav Vích och Heinrich Balasch. Som förlaga har man Torsten Flodéns berättelse om Tre flickor i en båt som utgavs 1935. Samtidigt med den svenska versionen gjordes en tyskspråkig film under titeln Rendezvous im Paradies

Roller i urval[redigera | redigera wikitext]

Musik i filmen[redigera | redigera wikitext]

  • Av alla män som jag sett, kompositör Axel Flyckt, text Stor-Slam, sång Ingrid Wiksjö och Max Hansen
  • Birgitta (Det var en blick jag fick), kompositör Axel Flyckt, text Stor-Slam, sång Max Hansen, Gösta Kjellertz och Ingrid Wiksjö
  • Dyra Amalia, kompositör Axel Flyckt, text Stor-Slam, instrumental.
  • Då kanske jag är förälskad, kompositör Axel Flyckt, text Stor-Slam, sång Max Hansen
  • Ich muss wieder einmal in Grinzing sein (Vårvalsen/Så kom låt oss mötas på nytt i år), kompositör och tysk text Ralph Benatzky, svensk text Svasse Bergqvist, framförs med tysk sång av Max Hansen
  • Lilla Viktoria, dyra Viktoria, kompositör Axel Flyckt, text Stor-Slam, sång Max Hansen och Gösta Kjellertz
  • Schinkenfleckerln (Pyttipanna), kompositör Fritz Spielmann och Stephan Weiss, tysk text Hans Haller svensk text Stor-Slam och Sven Paddock, sång Max Hansen
  • Wyssan lull, nu skall Hanibal sova, musikbearbetning Axel Flyckt, text Stor-Slam, sång Max Hansen

Referens[redigera | redigera wikitext]

Handlingar AB M-film. Bolagsbyrån. Patent- och registreringsverket. Riksarkivet

Se även[redigera | redigera wikitext]