Hoppa till innehållet

Ragnar Falck

Från Wikipedia
Ragnar Falck
Ragnar Falck och Yvonne Lombard, 1956.
Ragnar Falck och Yvonne Lombard, 1956.
Född23 juli 1905
Stockholm
Död26 mars 1966 (60 år)
Stockholm
(Oscars församling)
MakaBritta Brunius
(g. 1936–1966; hans död)
IMDb SFDb

Johan Ragnar Falck, född 23 juli 1905 i Stockholm, död 26 mars 1966 i Oscars församling, Stockholm, var en svensk skådespelare, regiassistent, produktionsledare[1] och konstnär.[2]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Ragnar Falck var son till teaterelektrikern Karl Falck och Lina Palm samt från 1936 gift med Britta Brunius.

Falck filmdebuterade 1918 i Mauritz Stillers Thomas Graals bästa barn. Han studerade vid Dramatens elevskola 1925–1928 och var efter studierna verksam vid flera stockholmsteatrar. Utöver filminspelningar var Falck verksam vid Radioteatern, och gav även röst åt Prosit och Trötter i filmen Snövit och de sju dvärgarna 1938.

Falck studerade konst i Paris och London 1929. Separat ställde han ut på Gummesons konsthall 1940 där han täckte ett par väggar med snabbkarikatyrer av dåtidens radioartister. Han ställde ut abstrakt konst på Strömgalleriet 1946. Han medverkade i vandringsutställningen Svensk teaterkonst 1916-1936 och samlingsutställningen Djurgårdsmässans teaterutställning på Liljevalchs konsthall. Som teaterdekoratör utförde han dekorationer till bland annat Blancheteatern, Folkteatern, Nya teatern, Boulevardteatern och Vinterpalatset i Stockholm. Han illustrerade och utgav boken Teaterhistorier 1947 och medverkade under signaturen Bandaktören med kåserier och illustrationer i Dagens Nyheter. Falck är representerad med dekorationsskisser vid Scenkonstmuseet[3].

På 1950-talet skapade han sagofiguren Nicke Lilltroll, ursprungligen för ungdomsprogrammet Veckans Allehanda i Sveriges Radio. Nicke Lilltroll har repriserats flera gånger.

Ragnar Falck gravsattes i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.[4]

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Skådespelare

[redigera | redigera wikitext]

Regi

[redigera | redigera wikitext]

TV-teater och TV-serier

[redigera | redigera wikitext]
  • 1961 – Bröllopet på Seine
  • 1962 – Halsduken (TV-serie)
  • 1963 – Ett drömspel

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1917 Andra kungen Prinsessans visa
Anna Wahlenberg		 Josua Bengtson Intima teatern[5]
1918 Ernst Ljunghuset
Nils Wilhelm Lund		 Einar Fröberg Intima teatern[6]
1920 Clarence Änkleken (Home and Beauty)
W. Somerset Maugham		 Rune Carlsten Intima teatern[7]
Maurice Min far hade rätt (Mon père avait raison)
Sacha Guitry		 Einar Fröberg Intima teatern[8]
1921 En betjäntpojke Jokern (A Social Convenience)
H. Marsh Harwood		 Olof Molander Dramaten
1922 Knut Erna
Einar Fröberg		 Gustaf Linden Dramaten
Hugenberg Lulu (Erdgeist)
Frank Wedekind		 Maria Orska Blancheteatern[9]
1923 Piccolo Sköldpaddskammen (Der Schildpattkamm)
Richard Kessler		 Karl Hedberg Dramaten
1925 Madame Flirt
X-tian		 Harry Bergvall Lilla Folkteatern[10]
1927 En betjänt Den inbillade sjuke (Le Malade imaginaire)
Molière		 Olof Molander Dramaten
1928 Fången nr 6
Arbetare
Poliskonstapel		 Hoppla, vi lever! (Hoppla , wir leben!)
Ernst Toller		 Per Lindberg Dramaten
Bischof Diktatorn (Le Dictateur)
Jules Romains		 Per Lindberg Dramaten
1931 Kalle Trans, skomakargesäll 33.333
Algot Sandberg		 Sigurd Wallén Folkteatern[11]
1932 Muggs, ficktjuv Tjuvar och hedersmän (Turn To the Right!)
Winchell Smith		 Oscar Lund Folkteatern[12]
Emil Andersson, viktualiehandlare Onsdagsflickan (Peter den store)
Paul Sarauw		 Albert Ranft Folkteatern[13]
A.A. Hurley, tränare Boxare (Is Zat So)
James Gleason och Richard Taber		 Oscar Lund Folkteatern[14]
Herr Cohn Tredubbelt gifta (Abieʼs Irish Rose)
Anne Nichols		 Semmy Friedmann Blancheteatern[15]
1933 Frans Fransson och son
Ernst Berge		 Thor Modéen Vanadislundens friluftsteater[16]
Bengt Gylling Sverige är räddat
Erik Lindorm		 Folkteatern[17]
En kvinna med flax
Brita von Horn		 Per-Axel Branner Folkteatern[18]
1934 Strumpebandet (Getting Gertie’s Garter)
Avery Hopwood		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[19]
En fotograf En hederlig man
Sigfrid Siwertz		 Alf Sjöberg Dramaten
1937 Hap Ringdans, eller Kärlek i tungvikt (Is Zat So)
James Gleason och Richard Taber		 Odeonteatern, Stockholm[20][21]
Henry Vår ära och vår makt (Vår ære og vår makt)
Nordahl Grieg		 Alf Sjöberg Dramaten
Paulin Colin Khaki (Le Matériel humain)
Paul Raynal		 Alf Sjöberg Dramaten
1950 Krokfinger-Jakob Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper)
Bertolt Brecht och Kurt Weill		 Ingmar Bergman Intiman[22]
1963 Notarien Sagan
Hjalmar Bergman		 Ingmar Bergman Dramaten[23]
1964 Trädgårdstjänaren Tre knivar från Wei
Harry Martinson		 Ingmar Bergman Dramaten[24]
1965 En bonde II Mutter Courage (Mutter Courage und ihre Kinder)
Bertolt Brecht		 Alf Sjöberg Dramaten

Regi

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Teater
1947 Advent
 August Strindberg Stockholms studentteater[25]

Scenografi

[redigera | redigera wikitext]
År Produktion Upphovsmän Regi Teater
1934 Strumpebandet
Getting Gertie's Garter		 Avery Hopwood
Översättning Gösta Cederlund		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern

Radioteater

[redigera | redigera wikitext]

Roller

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi
1940 Lukas Ferm, skomakare 33,333
Algot Sandberg		 Carl Barcklind[26]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Ragnar Falck”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58169&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dRagnar+Falck%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 30 december 2013. 
  2. ^ *Svenskt konstnärslexikon del II sid 184, Allhems Förlag, Malmö.
  3. ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 14 november 2017. 
  4. ^ SvenskaGravar
  5. ^ ”Prinsessans visa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29417&pos=98. Läst 16 maj 2016. 
  6. ^ ”Ljunghuset”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29420&pos=101. Läst 17 maj 2016. 
  7. ^ ”Änkleken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29443&pos=121. Läst 23 maj 2016. 
  8. ^ ”Min far hade rätt!”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29447&pos=123. Läst 23 maj 2016. 
  9. ^ ”Lulu”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22052&pos=11. Läst 4 april 2016. 
  10. ^ ”Teater och Musik: Lyckad premiär på Lilla Folkteatern”. Aftonbladet: s. 12. 9 maj 1925. https://tidningar.kb.se/dxqtjw3q1t6d8f2/part/1/page/12. Läst 5 augusti 2025. 
  11. ^ ”'33.333' i morgon”. Dagens Nyheter: s. 7. 27 augusti 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-08-27/231/7. Läst 3 januari 2016. 
  12. ^ Bo Bergman (17 januari 1932). ”'Tjuvar och hedersmän' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-17/15/4. Läst 3 januari 2016. 
  13. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 11 februari 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-02-11/40/7. Läst 3 januari 2016. 
  14. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 18 april 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-04-18/104/9. Läst 16 mars 2016. 
  15. ^ ”Teater Musik Film: 'Reprispremiär' på Blanche”. Dagens Nyheter: s. 14. 15 december 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-12-15/342/14. Läst 10 april 2016. 
  16. ^ ”Vanadislundens teater”. Dagens Nyheter: s. 13. 9 juni 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-06-09/153/13. Läst 4 januari 2016. 
  17. ^ Bo Bergman (16 september 1933). ”'Sverige är räddat' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-09-16/251/10. Läst 17 december 2015. 
  18. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 11 november 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-11-11/307/9. Läst 11 juli 2015. 
  19. ^ ”Strumpebandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22069&pos=78. Läst 11 april 2016. 
  20. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 december 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-12-31/356/12. Läst 9 januari 2016. 
  21. ^ ”Boxning och kärlek på Odéon”. Dagens Nyheter: s. 14. 2 januari 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  22. ^ ”Tolvskillingsoperan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tolvskillingsoperan. Läst 15 oktober 2015. 
  23. ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-1. Läst 20 oktober 2015. 
  24. ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015. 
  25. ^ ”Teater Musik Film: Strindbergs 'Advent'”. Dagens Nyheter: s. 11. 6 februari 1947. Arkiverad från originalet den 27 november 2021. https://web.archive.org/web/20211127162736/https://cached-images.bonnier.news/swift/kb-archive-dn-web/helbild-dagens-nyheter-torsdag-6-februari-1947-sida-11_1950.jpeg. Läst 27 november 2021. 
  26. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 29 september 1940. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1940-09-29/266/24. Läst 29 januari 2016. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ragnar_Falck&oldid=57871830”