Hoppa till innehållet

Karl-Magnus Thulstrup

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Magnus Thulstrup.
Karl-Magnus Thulstrup
Karl-Magnus Thulstrup.
FöddKarl-Magnus Thulstrup.
26 april 1903
Södertälje, Sverige
Död23 november 2002 (99 år)
Göteborg, Sverige
Yrke/uppdragskådespelare, sångare
Barn2
SläktingarÅke Thulstrup (bror)
Siegfried Matz (svåger)
Namnteckning

Karl-Magnus Thulstrup, född 26 april 1903 i Södertälje, död 23 november 2002 i Göteborg, var en svensk skådespelare och sångare.

Thulstrup studerade vid Dramatens elevskola 1922–1924, efter studierna engagerades han vid Oscars i Stockholm och Hippodromen i Malmö. I början av 1930-talet arbetade han vid olika teatrar i Göteborg. År 1936 inledde han en satsning helt på sången men återvände till Göteborgs Stadsteater 1940 där han var engagerad fram till 1986 som skådespelare och lärare vid elevskolan. Åren 1951–1964 var han rektor för Göteborgsteaterns elevskola. Thulstrup är gravsatt i minneslunden på Kvibergs kyrkogård.[1]

Karl-Magnus Thulstrup fick två barn under sin livstid. En son och en dotter vid namn Jörgen och Tove.

TV-produktioner

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1923 Andra betjänten Vägen till Dover
A. A. Milne
Karl Hedberg Dramaten
Merriman Mister Ernest
Oscar Wilde
Gustaf Linden Dramaten
Thomas Den beundrandsvärde Crichton
J. M. Barrie
Karl Hedberg Dramaten
1925 James Bebb En sensation hos Mrs Beam
Charles Kirkpatrick Munro
Ernst Eklund Blancheteatern[2]
Kapten La Hire Sankta Johanna
George Bernard Shaw
Gustaf Linden Dramaten
1926 Andre betjänten
Arialdo
Henrik IV
Luigi Pirandello
Gustaf Linden Dramaten
Bo Swedenhielm Swedenhielms
Hjalmar Bergman
Gustaf Linden Dramaten
1927 Guillaume Ljusstaken
Alfred de Musset
Olof Molander Dramaten
En herre Ombord
Prins Wilhelm
Olof Molander Dramaten
President Nikola Tontscheff Drottning Helena
Oscar Straus, Ernst Marischka, Bruno Granichstaedten
Naima Wifstrand Folkteatern[3]
1928 Gustaf Mauritz Armfelt Gustaf III
August Strindberg
Rune Carlsten Oscarsteatern[4]
1929 En soldat Siegfried
Jean Giraudoux
Olof Molander Dramaten
Hibbert Männen vid fronten
Robert Cedric Sherriff
Thomas Warner Oscarsteatern[5]
Tom Sterret Dulcie
George S. Kaufman och Marc Connelly
Tollie Zellman Oscarsteatern[6]
Harry Easter Vid 37de gatan
Elmer Rice
Svend Gade Oscarsteatern[7]
1930 Cromwell Henrik VIII
William Shakespeare
Thomas Warner Oscarsteatern[8]
1936 Flygaren Oh, du milde Antonius
A Fenclo, Georg Brada och Jara Beneš
Carl Johannesson
Karl Kinch
Oscarsteatern[9]
Pierre Birabeau Ökensången
Sigmund Romberg och Oscar Hammerstein
Karl Kinch Oscarsteatern[10]
1937 Poliskommissarien Jill Darling
Marriott Edgar och Vivian Ellis
Karl Kinch Oscarsteatern[11][12]
Bengt Forsberg Här kommer jag
Axel Frische och Fleming Lynge
Ragnar Klange Folkets hus teater[13]
1947 Dekanus för medicinska fakulteten Ett drömspel
August Strindberg
Olof Molander Göteborgs stadsteater,
13 september 1947
1948 Cathness Macbeth
William Shakespeare
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[14]
1950 Id Adserbo Kärlek
Kaj Munk
Torsten Hammarén Göteborgs stadsteater,
24 november 1950
1951 Ed Mosher, Hopes svåger,
f.d. biljettförsäljare vid en cirkus
Si, iskarlen kommer!
Eugene O'Neill
Stig Torsslow Göteborgs stadsteater,
9 februari 1951
Den kaukasiska kritcirkeln
Bertolt Brecht
Bengt Ekerot Göteborgs stadsteater,
november 1951
1952 Mager, skräddare En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Knut Ström Göteborgs stadsteater,
8 februari 1952
Don Christoval,
prinsens tidigare guvernör
Den döda drottningen
Henry de Montherlant
Bengt Ekerot Göteborgs stadsteater,
21 mars 1952
Ett huvud kortare
Marcel Aymé
Helge Wahlgren Göteborgs stadsteater,
augusti 1952
1953 En skojares dagbok
Aleksander Ostrovskij
Josef Halfen Göteborgs stadsteater,
28 mars 1953
Erik Madsen, bokhållare Den jäktade
Ludvig Holberg
Josef Halfen Göteborgs stadsteater,
1 maj 1953
Marcellus, officerare Hamlet
William Shakespeare
Bengt Ekerot Göteborgs stadsteater,
9 september 1953
Körsbärsträdgården
Tjechov
Knut Ström Göteborgs stadsteater,
25 november 1953
1954 Olof Olsson, talman i bondeståndet Gustav III
August Strindberg
Bengt Lagerkvist Göteborgs stadsteater,
13 januari 1954
1957 Amiens Som ni behagar
William Shakespeare
Hans Dahlin Göteborgs stadsteater,
22 november 1957
1959 Gisslan
Brendan Behan
Staffan Aspelin Göteborgs stadsteater[15]
Besök av gammal dam
Friedrich Dürrenmatt
Johan Falck Göteborgs stadsteater[16]
1980 Agafangel, betjänt Fullmakten
Nikolaj Erdman
Ernst Günther Göteborgs stadsteater[17]
År Roll Produktion Regi
1955 Skeppsbyggare Aune Samhällets stöttepelare
Henrik Ibsen
Helge Wahlgren[18]
1956 Manlig kollega Tempo, tempo (Der Terminkalender)
Max Gundermann
Åke Falck[19]
  1. ^ SvenskaGravar
  2. ^ ”En sensation hos Mrs Beam”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22168&pos=28. Läst 5 april 2016. 
  3. ^ Ldl (1927). Erik Ljungberger. red. ”Naima Wifstrands rentré”. Scenen: Tidskrift för teater, musik och film 13 (20). https://runeberg.org/scenen/1927/0634.html. Läst 16 mars 2016. 
  4. ^ ”Gustaf III”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22272&pos=69. Läst 5 juni 2015. 
  5. ^ ”Männen vid fronten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22322&pos=105. Läst 10 juni 2015. 
  6. ^ ”Dulcie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22323&pos=44. Läst 4 juni 2015. 
  7. ^ ”Scen och Film: Gott om folk på Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-27/324/12. Läst 6 januari 2016. 
  8. ^ ”Teater, Musik och Film: Rollistan till 'Henrik VIII'”. Dagens Nyheter. 6 mars 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-06/63/11. Läst 11 maj 2016. 
  9. ^ Curt Berg (19 september 1936). ”Säsongspremiär på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-09-19/255/15. Läst 30 augusti 2015. 
  10. ^ Oscar Rydqvist (4 oktober 1936). ”Ökensång igen på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-10-04/270/18. Läst 8 januari 2016. 
  11. ^ ”Teater Musik Film: Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 31 december 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-12-31/356/12. Läst 9 januari 2016. 
  12. ^ Curt Berg (2 januari 1937). ”En jazzoperett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-02/1/14. Läst 9 januari 2016. 
  13. ^ Cyrano (3 oktober 1937). ”'Här kommer jag' på Folkets Hus teatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-10-03/268/14. Läst 10 februari 2016. 
  14. ^ ”Macbeth”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/macbeth-1. Läst 16 oktober 2015. 
  15. ^ Ebbe Linde (28 augusti 1959). ”Brendan Behans 'Gisslan'”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-08-28/232/14. Läst 26 september 2020. 
  16. ^ ”Scenförändringar: Dürrenmatt och Delaney”. Dagens Nyheter: s. 16. 30 september 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-09-30/265/16. Läst 26 september 2020. 
  17. ^ ”Fullmakten, 1980”. Göteborgs stadsmuseum. Arkiverad från originalet den 12 april 2016. https://web.archive.org/web/20160412112117/http://62.88.129.39/carlotta/web/object/823775. Läst 31 mars 2016. 
  18. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 32. 3 november 1955. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-11-03/299/32. Läst 27 december 2021. 
  19. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 25 augusti 1956. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-08-25/230/20. Läst 27 december 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]