Hoppa till innehållet

Skissernas museum

Version från den 28 december 2013 kl. 01.47 av Boberger (Diskussion | Bidrag) (ej stub)

Skissernas museum är ett unikt konstmuseum vid Lunds universitet inriktat på den konstnärliga processen med världens största samlingar av skisser och förarbeten till offentlig konst.

Bakgrund

Museet grundades 1934 av Ragnar Josephson, professor i konsthistoria vid Lunds universitet, som Arkiv för dekorativ konst. Josephson hade som syfte att skapa ett arkiv för den konstnärliga processen vars mål var att utgöra en central del i den konstvetenskapliga forskningen vid universitetet. Det vi idag i huvudsak betraktar som platsspecifik och offentlig konst kallade Josephson för monumentalskulptur och monumentalmåleri eller dekorativ konst.

Arkivet skulle dokumentera ett konstverks väg från idé till färdigställt verk. Eftersom offentlig konst ofta kräver många förstudier ansåg han att den lämpade sig särskilt väl till arkivet. Josephson hade under lång tid intresserat sig för den skapande processen. Hösten 1933 höll konstnären Georg Pauli ett föredrag om monumentalmåleri på Skånska konstmuseum i Lund där han sade att ”en inventering borde göras nu med detsamma av vårt monumentalmåleri, innan det blir för sent”.[1] Josephson gav strax efter Paulis uppmaning sina studenter i uppdrag att under jullovet göra en inventering av den offentliga konsten på sina hemorter. Till detta fick de tio kronor var för att köpa med sig vykort av den offentliga konsten. Resultatet blev ett bildarkiv som fyllde flera skokartonger, vilket utgjorde grunden till det som senare skulle bli Skissernas museum.

Museets samling grundlades 1934 med Prins Eugens donation av 19 skisser och följdes snart av ett stort skissmaterial av Georg Pauli.[2] Andra framstående svenska konstnärer som Einar Forseth och Isaac Grünewald följde snart och redan i december 1934 hade arkivet vuxit till att omfatta 500 skisser. Det kom att fortsätta växa med flera hundra skisser i månaden. 1941 upplät universitetet en gymnastiksal från 1882 som tillhört ett lärarinneseminarium. Detta blev museets första lokal och är idag det rum som kallas Internationella salen. Därmed kunde museet öppna för allmänheten.

Byggnaden

Lundaarkitekten Hans Westman fick år 1944 i uppdrag att göra ritningar till en stor tillbyggnad. Förslaget godkändes av universitetsstyrelsen men på grund av det var omöjligt att få byggnadstillstånd vid tiden under och efter kriget kunde tillbyggnaden inte göras. Istället köpte Josephson nio armébaracker från Revingehed, dessa sammanfogades 1949 av Westman med det befintliga huset. Tio år senare fick Westman i uppdrag att återigen bygga ut museet, då tillkom det som idag kallas Svenska salen. Då tillkom också betongfasaden ut mot Finngatan. I den råa betongen kan man se ådringen och skarvarna från brädorna i gjutformen. Lärarinneseminariets ytterfasad är fortfarande synlig i den Svenska salen. Salen har en hög takhöjd för att kunna rymma de stora utkasten av monumentala konstverk in spe. En gångbro i takhöjd gör att besökarna kommer nära dessa konstverk från ett perspektiv som inte är vanligt när de står på sin slutgiltiga plats.

År 1988 byggdes museet ut igen, den här gången byggdes det ut mot Sölvegatan av arkitekterna Karl Koistinen och Göran Hellborg från Lund.

Mellan åren 2001 och 2005 var museet stängt för en omfattande ombyggnad. Bland annat så revs armébarackerna Westman provisoriskt hade använt, som då hade använts i 50 år. De ersattes av en stor sal med ett fönstergalleri ut mot skulpturparken. Ombyggnaden ritades av Johan Celsing som tillsammans med landskapsarkitekten Birre Skoglund vunnit en tävling med ett förslag kallat Vid park.

Skissernas museum.

Samlingar

Idag finns i museets samlingar ca 30 000 skisser och modeller utförda i många olika material och tekniker. Närmare 1000 konstnärer från 30 olika länder finns representerade och nya tillkommer ständigt. Konstnärer som Sonia Delaunay, Siri Derkert, Diego Rivera, José Clemente Orozco, Henri Matisse, Elli Hemberg, Fernand Léger, Sigrid Hjertén, Christo och Jeanne-Claude, Prins Eugen, Amedée Ozenfant, Isaac Grünewald, Jean Dubuffet, Henry Moore, Barbro Bäckström, Maria Miesenberger och Ann Edholm är några exempel på de som finns representerade.

De första skisserna förvärvades till museet 1934. År 1936 erhöll museet ett statsanslag och då beslutades att insamlandet inte skulle begränsas till Sverige utan inkludera hela norden. Under 1960-talet förvärvades stora delar av museets franska samling.

Skulpturparken

Utanför museet, mot universitetsbiblioteket, finns ett 20-tal skulpturer och skisser till skulpturer.

Referenser

Fotnoter

  1. ^ Red. Josephson, Ragnar; Bråhammanr, Gunnar och Nilsson, Sten Åke (1965). Bilden på muren: Studier i Arkiv för dekorativ konst i Lund
  2. ^ ibid.

Externa länkar