Skogssnäppa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skogssnäppa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige: Livskraftig[2]
Tringa ochropus 1 (Marek Szczepanek).jpg
Adult skogssnäppa.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning Vadare
Familj Snäppor
Scolopacidae
Släkte Tringa
Art Skogsnäppa
T. ochropus
Vetenskapligt namn
§ Tringa ochropus
Auktor Linné, 1758
Synonymer
  • Totanus ocrophus, Linné 1758
  • Totanus ochropus, Temminck 1815
Hitta fler artiklar om fåglar med

Skogssnäppa (Tringa ochropus) är en liten vadarfågel som tillhör familjen snäppor.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Skogssnäppan liknar grönbenan men är lite större och mäter cirka 23 centimeter på längden och har ett vingspann på ungefär 57 centimeter. Fjäderdräkten kontrasterar mellan den mörka ovansidan och den vita undersidan som avskiljs med en ganska rak linje över hela kroppen. Huvudet är gråaktigt och ryggen mörkgrön med vita fläckar i olika utsträckning, mest hos häckande adulta fåglar, mindre på vintern och hos ungfåglar. Benen och den korta näbben är båda mörkgröna. Den syns tydligt i flykten med sina mörka vingar och lysande vita gump. I flykten yttrar den ett karakteristiskt trestavigt visslande läte.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Skogssnäppan häckar i norra Europa och Asien. Den är flyttfågel som anländer och flyttar tidigt, och övervintrar i södra Europa och Asien och i tropiska Afrika. De anländer häckningsområdena i mars-april. Fåglarna börjar flytta söderut i etapper, först honorna redan i juni, följda av hanarna i juli och juvenilerna i augusti.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige häckar Skogssnäppan över stora delar av landet, men mest i söder.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Skogssnäppan är en skogsfågel som häckar vid tjärnar och kärr i barrskog. Den är inte särskilt social, även om små grupper ibland samlas i områden med tillgång på föda. Skogssnäppan kan ofta påträffas i ganska slutna biotoper som andra vadare ofta undviker då de föredrar mer obehindrad överblick omkring sig. Skogsnäppan livnär sig av små ryggradslösa djur, främst insekter och deras larver, som den plockar upp ur leran vid kanten av vattnet.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Adult i häckningsdräkt om våren i vinterkvarter i Rajasthan, Indien.

Skogssnäppan lägger två till fyra ägg i ett bo som den ofta övertar från en annan art, till exempel björktrast. Ibland kan de driva bort fåglar från ett bo som fortfarande används. Båda föräldrarna ruvar på äggen, som kläcks efter ungefär tre veckor. Ungarna lämnar genast boet. Föräldrarna följer med dem, men honan flyttar redan efter några dagar. Ungarna tas sedan om hand av hanen tills de blir flygfärdiga efter cirka en månad.

Skogssnäppa och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 1,2 och 3,6 miljoner individer.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Skogssnäppan beskrevs först av Linné 1758 i tionde upplagan av Systema naturae under sitt nuvarande vetenskapliga namn Tringa ochropus. Några sidor senare i samma bok placerar han den dock i släktet Totanus. Förr kallades skogssnäppan för gråbent snäppa[4], gråbena[5] och ibland i jaktsammanhang också för enkel beckasin[4].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Green Sandpiper, 30 augusti 2005.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Tringa ochropus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
  2. ^ Artdatabankens rödlista 2015 PDF
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b] Sven Nilssons (1858) Foglarna
  5. ^ Malm, A. W. (1877) Göteborgs och Bohusläns Fauna; Ryggradsdjuren, Göteborg, sid:279

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. sid. 210-211. ISBN 91-1-913142-9 
  • AviBase

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]