Skå socken
| Skå socken Socken | |
 Skå | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Härad | Färentuna härad |
| Kommun | Ekerö kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 19 kvadratkilometer |
| Upphov till | Skå landskommun Skå församling |
| Motsvarar | Färingsö distrikt |
| Tingslag | Sollentuna och Färentuna domsagas tingslag (–) Södra Roslags domsagas tingslag (–) Färentuna tingslag (–) |
| Karta | |
  Skå sockens läge i Stockholms län. | |
| Koordinater | 59°19′54″N 17°44′41″Ö / 59.33166667°N 17.74472222°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 0084 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Färingsö distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Skå socken i Uppland ingick i Färentuna härad och är sedan 1971 en del av Ekerö kommun, från 2016 inom Färingsö distrikt.
Socknens areal är 18,62 kvadratkilometer, varav 18,60 land.[1] År 1952 fanns här 738 invånare.[1] Sockenkyrkan Skå kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Skå socken omtalas i skriftliga handlingar första gången i ett odaterat brev från 1200-talets början ('in parrochia Schawm'), och därefter i ett dokument från 1303 ('Deinde Ska'). Skå kyrkas äldsta delar dateras till 1100-talets slut.[2]
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Skå församling och för de borgerliga frågorna till Skå landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Färingsö landskommun som 1971 uppgick i Ekerö kommun.[3] Församlingen uppgick 1992 i Färingsö församling.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Färingsö, med samma omfattning som Färingsö församling fick 1992, och vari detta sockenområde ingår.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Färentuna härad.[5]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Skå socken ligger väster om Stockholm på södra Färingsö med Långtarmen i söder och Mörbyfjärden i öster. Socknen har odlad slättbygd som omväxlar med höjder speciellt i väster.[6][1][7] Här skapade Skå-Gustav Jonsson 1947 barnbyn Skå.
Fornlämningar
[redigera | redigera wikitext]Från bronsåldern finns spridda gravrösen och skärvstenshögar. Från järnåldern finns cirka 20 gravfält. Sex runristningar har påträffats.[6][8][9]
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet (1310 Ska) har oklar tolkning. Bland förslag till tolkning är att namnet innehåller skå, 'snedhet,kant' syftande på en terrängformation. Ett annat förslag är att det innehåller sko syftande på en äldre ö. Slutligen har det föreslagit innehålla ett äldre namn på byn Tuna nordväst om kyrkan.[10]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Skå socken
- ^ Det medeltida Sverige 1:7
- ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Skå socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938
- ^ Karta över Färentuna härad 1901-1902
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Skå socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Skå socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Skå socken.- Arkiv relaterade till Skå socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Skå socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
