Blasonering: I fält av silver ett balkvis ställt eklöv, längs nerven delat i svart och grönt, förenat med ett bjälkvis ställt ollon med gröna fruktbägare och gyllene frukt.
När kommunen bildats 1971 fanns ett vapen (tidigare Färingsös). Detta och andra föreslogs för den nya kommunen, men det skulle dröja fram till 1985 innan det nya vapnet kunde registreras hos PRV. Eklövet i kommunvapnet kommer av att de flesta i dag förknippar kommunens namn med ekar, även om namnet från början inte hade med ekar att göra. Det nuvarande kommunvapnet togs fram med hjälp av en tävling.
Den 31 december 2002 uppgick befolkningen i Ekerö kommun till 22 936, varav 2 358 personer (10,28%) hade utländsk bakgrund (personer födda utanför Sverige eller med två föräldrar födda utanför Sverige). Den 31 december 2018 var antalet personer med utländsk bakgrund (enligt samma definition) 4 632, eller 16,4% av befolkningen (28 308 den 31 december 2018).[9] Av de 27 753 invånarna i Ekerö kommun den 31 december 2017 var 3 345 personer (12,05%) födda i ett annat land än Sverige. Fördelningen per födelseland är listad i tabellen nedan, där de nordiska länderna, de 12 mest vanliga födelseländerna för utlandsfödda personer bland den svenska befolkningen samt övriga länder från olika kontinenter är sammanställda av SCB.[10]
Ekerö kommun har den sjunde högsta medianinkomsten per capita i Sverige,[11] även om andelen högutbildade, enligt SCB:s definition (personer med eftergymnasial utbildning som är minst tre år) är 31,3% och lite högre än det nationella genomsnittet, 27,0%.[12]
Politiken i Ekerö kommun har under lång tid dominerats av de borgerliga partierna med Moderaterna som största parti i kommunfullmäktige sedan 1979. Kommunen styrs under mandatperioden 2022-2026 av en borgerlig majoritet bestående av Moderata Samlingspartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.[15]
Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter, varav Moderaterna har fyra, Socialdemokraterna och Liberalerna har två medan Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Öpartiet har en ledamot vardera.[16]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2022, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2023, läs online.[källa från Wikidata]