Slaget vid Herrevadsbro
| Slaget vid Herrevadsbro | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Folkungarnas opposition mot Bjälboättens maktcentralisering | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
| Folkungar Tysk legohär |
Birger jarl | ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Junker Karl Knut Magnusson Filip Knutsson Filip Petersson |
Birger jarl Kol | ||||||
| Folkungatiden Sveriges historia 1250-1389 |
|---|
|
Föregås av Förhistorien Valdemar Birgersson 1250-1275 Magnus Ladulås 1275–1290 Birger Magnusson 1290–1318 Magnus Eriksson 1319-1364 Albrekt av Mecklenburg 1364–1389
|
Slaget vid Herrevadsbro år 1251 utkämpades mellan svenska upprorsmän, understödda av legohär, sannolikt främst tysk sådan, och den svenska kungamaktens styrkor under ledning av Birger jarl.
Var slaget stod råder det delade meningar om. Den traditionellt vedertagna tolkningen pekar ut en bro över Kolbäcksån vid Kolbäck i Västmanland.[1] Andra förespråkar Häradsvad i Säveån (Nårunga socken, Gäsene härad, Västergötland). Dick Harrison menar att ingendera sidan har avgörande källstöd utan han anser att det handlar i bägge fallen om mer eller mindre understödda hypoteser och rimliga tolkningar.[2]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]De äkta folkungarna anses ha besegrats året 1247 i slaget vid Sparrsätra. 1250 valdes Birger jarls son Valdemar till kung, åtta dagar efter det att Erik läspe och halte hade avlidit. Det fanns flera som hade anspråk på tronen och året därpå startade stormännen, troligen ledda av folkungarna junker Karl, Knut Magnusson, Filip Knutsson och Filip Petersson ett uppror, vilket nedslogs vid Herrevadsbro 1251.[3]
Primärkällor
[redigera | redigera wikitext]Erikskrönikan
[redigera | redigera wikitext]Händelsen finns omnämnd i Erikskrönikan, skriven kring 1322 - 1335. Handskrifterna visar varianter. Enligt en handskrift från 1470-talet skrivs texten enligt nedan, i en annan, från slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet, sägs att "the woro thå swekna widh Häradzwadz broo":
Folke jerl war en erliken man
rikesins forman tha war han
Han war swa höwelik dugande oc wiis
swa at alle men gaffuo honom priiss
Thz han var en erligh herra
han doo affbrat oc thy var verra
Han haffde ena starka vällugha slekt
the lifdo sidhan mz digher ospekt
Oc striddo opta mz digher makt
swa som här er för i bokenne sakt
Een aff them heet junker karl
han satte sik a moth birge järl
birge jerl ville ok han fordriffua
ok alla the ner honom ville bliffua
Folkunga sampnado sik ather tha
ok toko folk huar the kunno faa
vplenzska danska oc nordmen soma
ok thydiska men som vidherla koma
The wordo tha swikne i rette tro
jnnan vesmanna lande vid herwadz bro
Birge jerl ok biscop koll
var herra gaff ther til eth tool
The loffuado them tro oc sworo them edha
oc villo them felugha til sik ledha
Ok talado for them yffrid slät
ok sagdo at the villo haffuat til säät
Swa at folkunga lagdo thera vapn nid
thy at biscop koll haffde sworet them frid
Ok gingo til thera ouer ena aa
ther loth them jerlin hoffwod aff slaa
Jwnker karl war ekke thär
ther varo tha yffrid marge när
Tha gik folkunga äät
wald ouer ok mykin oreth
folkunga ok thera frender
dogho tha marge alle i sänder
Ok fingo tha swa ilt affslagh
the koffrado sik ey än i dagh
Sidhan thorde engen a mot jerlin standa
Håkon Håkonssons saga
[redigera | redigera wikitext]Händelsen beskrivs i Håkon Håkonssons saga, av Sturla Tordarsson, skriven omkring 1265:
- "Så ble det gjort i stand til stort gjestebud i Oslo, og den unge kongen feiret bryllup med jomfru Rikitsa. - - - Da gjestebudet var over, fór svearna hjem, og kongen gav dem prektige gaver da de reiste. De gav seg på veg og kom fram til Birger jarl. Men mens de var i Norge, hadde det hendt mye i Svearike. Da hadde Birger jarl kjempet ved Hervadsbro med de herrene som før er nevnt, begge Filippus'ene og Knut Magnusson. De overgav seg alle sammen. Men jarlen lot halshogge alle, og mange andre også, mest tyskere. De fleste av svenskerne gav han grid. Siden stilnet ufreden i Svitjod. Folk dømte så ulikt om det verket som jarlen hade utført, men det kom mye an på hvem som talte, venner eller uvenner av jarlen."[4]
Annaler
[redigera | redigera wikitext]Sigtunaannalerna och annalen Incerti scriptoris chronicon dateras till slutet av 1200-talet eller möjligen till 1300-talets första år. I Sigtunaannalerna nämns händelsen under året 1251, men inte platsen för densamma. I Incerti scriptoris chronicon nämns händelsen under året 1252, och platsen kallas Herwalza. Från 1400-talet finns ett antal annaler, där uppgifter om händelsen förekommer. De har dock bedömts som kompilatoriska genom att ge uttryck åt ett osjälvständigt eftersägeri (Sture Bolin i Till dateringen av Erikskrönikan; ingår i Historisk Tidskrift 1927, Stockholm 1928).
Tavlan i Kolbäcks kyrka
[redigera | redigera wikitext]Minnestavlan från 1610 i Kolbäcks kyrka, som beskriver avrättningarna vid Herrevadsbro, anges grunda sig på muntlig tradition i Kolbäcks socken. [5].
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Gahrn, Lars (2004). ”Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad”. Arkiverad från originalet den 3 november 2015. https://web.archive.org/web/20151103085346/http://kolbacksbygden.se/herrevad/herrevadsbro.pdf. Läst 21 juli 2015. Förlag Lars Gahrn, Mölndal. ISBN 91-631-5005-0
- ^ Dick Harrison (2002). Jarlens sekel. sid. 196. ISBN 91-7324-898-3
- ^ Lars Eriksson (2001). Slaget vid Sparrsätra. Medeltidens ABC: Statens historiska museum. ISBN 91-518-3926-1. http://histvarld.historiska.se/histvarld/sok/artikel.asp?id=21542. Läst 2 oktober 2007
- ^ Norges kongesagaer: del 4. 1979. ISBN 82-05-11461-7
- ^ ”Biskop Kol i Kolbäcks kyrka”. Arkiverad från originalet den 13 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140313125057/http://www.kolbacksbygden.se/herrevad/kol.htm. Läst 21 juli 2015.
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Rolf Pipping, Kommentar till Erikskrönikan. Helsingfors 1926.
- Hervadsbro i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
- Ingvar Leion (2002). Herrevadsbro år 1251: Vid Herrevad/Västmanland eller Häradsvad/Västergötland?. Skara: Historieforum Västra Götaland. ISBN 91-974119-1-4 Se även https://web.archive.org/web/20071112134336/http://web.mac.com/leion/
- Jan Skoglöw (1990). Birger Jarl och slaget vid Nårunga 1251. Alingsås: Eget förlag Libris 1190200
- Lars Gahrn (2004). Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad : en utredning. ISBN 91-631-5005-0
- Lars Gahrn (2006). Biskop Kol och slaget vid Herrevadsbro : i källor, sägner och historieskrivning. ISBN 91-631-7684-X
- Ingvar Leion,"Lögnen om Vesmannalande" och diverse otillförlitligt. En granskning med kommentarer av "Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad", artikel i HistorieForum-Tidskrift för historisk debatt, nr 1, 2004, ISSN 1652-5043.