Snabbspårväg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Snabbspårväg/Light Rail i Baltimore, USA

En snabbspårväg, eller light rail, lättbana, är en spårväg som till stor del går på egen banvall och har längre avstånd mellan hållplatserna än vanliga spårvägar. Spårvagnar tillåts gå med högre hastighet på egen banvall än i gatutrafik. Snabbspårvägar kan anläggas som förortsbanor för trafik mellan förorter och en stadskärna eller för trafik mellan förorter. Om den fortsätter planskilt genom stadskärnan benämns den ofta som en premetro eller mer generellt stadsbana. En spårväg med egen banvall men med gatukorsningar blir klart långsammare både om det är med eller utan trafiksignaler.

Istället för snabbspårväg används ibland det engelska begreppet light rail för att skilja trafikslaget från de vanliga spårvägarna. Men light rail är egentligen en amerikansk samlingsbeteckning för spårtrafik med mindre tåg och används förutom om vanliga spårvagnar även om exempelvis duospårvagnar och interurbanspårväg.

Snabbspårväg är dock inte något nytt begrepp. Granebergslinjen i Uppsala kallades "Sveriges första snabbspårväg" och 1921 gjordes ett betänkande i Stockholm ang "förslag till snabbspårvägar och förortsbanor till och genom Brännkyrka och Bromma". Dessa byggdes senare (till exempel Ängbybanan) och konverterades sedan till tunnelbana.

Sveriges snabbaste spårväg är Centralstationen-Angered (Angeredsbanan) i Göteborg som går 11 km på 18 minuter, med marschfart 60 km/h. Linjerna på sträckan fortsätter dock i Göteborgs gatuspårvägsnät i mycket lägre hastigheter. Spårvägar utan plankorsningar finns i flera andra riktningar i Göteborgs förorter.

Spårvägen Tvärbanan, Sickla-Alvik-Solna station, i Stockholm benämns också som snabbspårväg, men tar 54 minuter för cirka 19 km. Nuvarande maxfart är 50 km/h på egen banvall och 30 km/h i gatumiljö.

Referenser[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]