Stadsbana

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ett stadsbanetåg på linje U1 i Stuttgart.

Stadsbana är en järnväg eller ett järnvägssystem avsett för personbefordran inom en stad.

Stadsbanor avsåg ursprungligen normalstora järnvägar, men brukar idag även avse tunnelbanor och vissa typer av snabbspårvägar. Stadsbanor kan anläggas som högbana eller i tunnel, och kan undantagsvis ha plankorsningar.

Efter tunnelbanornas genombrott har begreppet i analogi med tyskans Stadtbahn främst används för spårvägssträckor under konvertering till tunnelbana, premetro. Ett sådant projekt, som dock aldrig kom att realiserat, drevs i Göteborg.

finlandssvenska avser begreppet fortfarande främst järnväg för pendeltågstrafik, vilket ligger närmast den ursprungliga betydelsen.

Historia och utveckling[redigera | redigera wikitext]

Invigning av Wiens Stadsbana (Vykort 1898)
Nya stadsbanebron vid Shoreditch High Street, London Overground.

De äldsta stadsbanorna byggdes för ångtåg i städerna och var inte nödvändigtvis skilda från de nationella järnvägsnäten. Exempel på tidiga stadsbanor är Metropolitan Railway i London, Berlins stadsbana och Otto Wagners stadsbana i Wien. Idag har dessa stadsbanor integrerats i pendeltågs- och tunnelbanenäten. Även i New York och Paris fanns tidiga stadsbanor. De var av högbanetyp men är idag nedlagda. Banunderbyggnaderna finns dock delvis kvar. En annan tidig stadsbana var Chicagos högbana från 1892 vilken fortfarande är i drift.

Under större delen av 1900-talet var tunnelbanan det helt dominerande sättet att bygga upp tyngre kollektivtrafik i större städer. De nya stadsbanorna bestod då främst av premetroanläggningar som byggdes av gamla spårvägar. Men under de senaste decenniernas ekonomiska expansion i Asien har stadsbanorna fått en renässans, där Manilas högbana och Singapores högbana är tidiga exempel, och under senare år har system byggts i till exempel Kuala Lumpur, Bangkok och flera kinesiska städer. Sedan 2007 har man även i London sammanfogat tidigare pendel- och tunnelbanelinjer till en modern stadsbana, London Overground.

Helsingfors stadsbanor[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Huvudstadsregionens närtrafik

För att underlätta pendeltågstrafiken i Helsingfors har SAD i samarbete med VR byggt egna spår för pendeltågen, stadsbanor. I nuläget finns tre stadsbanor i Helsingfors, Alberga stadsbana, Vandaforsbanan och Kervo stadsbana. Alberga stadsbana planeras att förlängas till Esbo centrum. Trafiken på stadsbanorna är tät med turintervaller på 10 minuter under rusningstid.

Stads- och tunnelbanesystem i världen[redigera | redigera wikitext]

Se även: Lista över tunnelbanor och stadsbanor

Taipei, tåg med gummihjul

Eftersom stadsbanor anlagts under lång tid och med olika behov skiljer sig utformnig markant. I större städer i utvecklade industriländer har ofta tunnelbana föredragits medan tyngre stadsbanor, för järnvägstrafik, kompletterat. I mindre städer har ofta stadsbanan tagit formen av mellanting mellan tunnelbana och spårväg, för att uppnå en snabb trafik utan tunnelbanans fulla kostnad.

Även i större städer i ännu inte fullt industraliserade länder har behovet av billigare lösningar än tunnelbana varit anledningen till byggandet av stadsbana. En nackdel med stadsbanor i jämförelse med tunnelbanor är dock att de förra kan verka mer störande. Olika tekniska lösningar för att minska problemen har därför prövats.

Europa[redigera | redigera wikitext]

Ett stadsbanetåg i Hannover.

Flera av världens äldsta tunnelbanor finns i Europa och än idag är Europa den världsdel som har flest tunnelbanor. Tunnelbanor har ofta varit det enda realistiska alternativet, då det inte varit möjligt att anlägga högbanor i Europas gamla stadskärnor.

Asien[redigera | redigera wikitext]

Tama Toshi i Tokyo, byggd av Hitachi-Alweg Division

I Asien är tunnelbanorna spridda över hela världsdelen; flest tunnelbanor hittar man i Kina, Sydkorea och Japan där även Asiens längsta finns i Tokyo på hela 291 kilometer. Seouls tunnelbana är 286 kilometer lång. De senaste åren har nya högbanor byggts i till exempel Bangkok, Wuhan och Chongqing.

Afrika[redigera | redigera wikitext]

Ett tåg på linje 1 i Kairo.

Kairo har ett stort system. Ytterligare ett i Alger är under planering och konstruktion sedan 1981 men har ännu inte öppnat.

Nordamerika[redigera | redigera wikitext]

Chicagos högbana,The Loop, nordvästra hörnet

Tunnelbanorna i Nordamerika är främst koncentrerade till Kanada och USA. Även Mexiko har ett antal, bland annat i Mexico City. New Yorks tunnelbana är den näst längsta i världen och Mexico Citys är den åttonde längsta.

  • Antal stads- och tunnelbanor: 22
  • Under konstruktion/byggnad: 1
  • Länder med flest system: USA 15, Kanada 5, Mexiko 2 och Puerto Rico (USA) 1.

Sydamerika[redigera | redigera wikitext]

Tåg nära Mamerastationen på linje 2 i Caracas tunnelbana.

Det första tunnelbanesystemet i Sydamerika var Buenos Aires tunnelbana som invigdes år 1913. Under efterkrigstid har ett antal nya system byggts, bland annat sex stycken i Brasilien. Det finns även tunnelbana i den chilenska huvudstaden Santiago de Chile samt en i Venezuela. Även Medellin i Colombia och Lima i Peru har stadsbanor.

Oceanien[redigera | redigera wikitext]

Några egentliga stads- eller tunnelbanesystem existerar inte i Oceanien men flera städer, framförallt i Australien, har trafik med lokala tåg genom de större städerna, även med ganska långa tunnlar i centrum, något som får dem att likna tunnelbanor åtminstone i centrum.