Social turism

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Social turism, eller välfärdsturism, är ett informellt och politiskt laddat[1][2][3][4][5] begrepp som beskriver personer som flyttar från ett land till ett annat för att med inget eller lite förvärvsarbete utnyttja det mottagande landets sociala trygghetssystem. Begreppet har i Sverige i första hand använts med avseende på migration mellan Europeiska unionens medlemsstater, men flera studier på området pekar på att social turism inte existerar som utbrett fenomen mellan medlemsstaterna.[6][7]

Enligt undersökningar från 2013 har Europeiska unionens utvidgning inte lett till någon betydande social turism.[5][8][9] Studier pekar i stället på att unionsmedborgare i första hand väljer att flytta från ett land till ett annat för att hitta arbete samt av familjeskäl. Samtidigt har det visat sig att migranter inte använder medlemsstaternas välfärdssystem i större utsträckning än de egna medborgarna, med undantag för att migranter i vissa medlemsstater har använt förmåner som har särskilt riktat sig mot dem.[10] För det fall att försök till social turism ändå skulle förekomma har Europeiska unionens domstol slagit fast att unionsrätten ger medlemsstaterna rätt att neka ekonomiskt stöd till unionsmedborgare som endast tagit sig till en medlemsstat för att utnyttja dess välfärdssystem.[11][12]

Exempel på användning av begreppet[redigera | redigera wikitext]

Begreppet har använts i politiska sammanhang under flera årtionden. Ett tidigt exempel är när Västtysklands dåvarande arbetsminister Peter Clever 1989 använde ordet ”Sozialtourismus” för att beteckna de människor han fruktade skulle komma till Tyskland för att utnyttja landets välfärdssystem.[13]

Begreppet blev mer allmänt känt i Sverige i samband med Europeiska unionens utvidgning den 1 maj 2004. Sveriges dåvarande statsminister Göran Persson använde begreppet för att argumentera för införandet av övergångsbestämmelser för arbetstagare från de nya medlemsstaterna.[14] Han fick dock kritik från oppositionen för detta och övergångsbestämmelserna infördes aldrig i Sverige. De flesta andra medlemsstater införde dock övergångsbestämmelser som begränsade rätten för arbetstagare från de nya medlemsstaterna att ta anställning i övriga medlemsstater i upp till sju år, i enlighet med anslutningsfördraget 2003. Någon omfattande social turism, i form av unionsmedborgare som utnyttjade trygghetssystemen i andra medlemsstater, uppkom dock aldrig.[15]

Social turism har även vid senare tillfälle skapat stor debatt. Begreppet har till exempel använts i diskussioner om utsatta unionsmedborgare som tigger i andra medlemsstater än den där de är medborgare. Tiggeri räknas dock vanligtvis inte som social turism eftersom det sällan är relaterat till ett utnyttjande av de sociala trygghetssystemen. Social turism var också en viktig del av den politiska debatten inför folkomröstningen om Storbritanniens EU-medlemskap den 23 juni 2016, som ledde till att en majoritet av de brittiska väljarna röstade för att lämna unionen. Bland annat hade landets dåvarande premiärminister David Cameron inför folkomröstningen uttryckt oro för att den fria rörligheten för personer inom Europeiska unionen missbrukades till förmån för välfärdsturism.[16]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”En marknad, fyra friheter, sexton slutsatser – ekonomiska effekter av EU:s inre marknad”. Svenska Dagbladet. 11 februari 2004. https://www.svd.se/kritik-mot-tal-om-social-turism. Läst 14 juli 2019. 
  2. ^ ”Persson försvarar uttrycket "social turism"”. Sveriges Radio. 24 mars 2004. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=389348. Läst 14 juli 2019. 
  3. ^ ””Social turism – det finns ju inte””. Sydsvenskan. 23 maj 2014. https://www.sydsvenskan.se/2014-05-23/social-turism--det-finns-ju-inte. Läst 14 juli 2019. 
  4. ^ ”Social turism och fri rörlighet”. Skånska Dagbladet. 14 maj 2014. https://www.skd.se/2014/05/14/social-turism-och-fri-rorlighet/. Läst 14 juli 2019. 
  5. ^ [a b] ”Benefit tourism – the facts” (på engelska). The Guardian. 14 oktober 2013. https://www.theguardian.com/commentisfree/2013/oct/14/benefit-tourism-facts-european-commission-report. Läst 14 juli 2019. 
  6. ^ Arnull, Anthony (2015). The Oxford Handbook of European Union Law. sid. 474 
  7. ^ ”Costs and ‘Benefits’: Benefits tourism, what does it mean?” (på en). Migration Observatory. https://migrationobservatory.ox.ac.uk/resources/commentaries/costs-and-benefits-benefits-tourism-what-does-it-mean/. Läst 6 april 2019. 
  8. ^ ”En marknad, fyra friheter, sexton slutsatser – ekonomiska effekter av EU:s inre marknad”. Kommerskollegium. 9 september 2015. https://www.kommers.se/publikationer/Rapporter/2015/En-marknad-fyra-friheter-sexton-slutsatser/. Läst 14 juli 2019. 
  9. ^ ”Sweden's Labour Market Minister: "No benefit tourism in Sweden"” (på engelska). Sveriges Radio. 15 oktober 2013. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=5675589. Läst 14 juli 2019. 
  10. ^ ”Is there benefit tourism in the UK?” (på engelska). BBC News. 27 november 2013. https://www.bbc.co.uk/news/uk-25127344. Läst 14 juli 2019. 
  11. ^ ”Domstolens dom (stora avdelningen) den 11 november 2014”. Europeiska unionens domstol. 11 november 2014. http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf;jsessionid=8C363105B3FCD0DB6A576B66F58B6DCC?text=&docid=159442&pageIndex=0&doclang=SV&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=133458. Läst 14 juli 2019. 
  12. ^ ”EU court: Countries can deny benefits to 'welfare tourists'” (på engelska). EUobserver. 11 november 2014. https://euobserver.com/justice/126466. Läst 14 juli 2019. 
  13. ^ ”Hilfe! The Spaniards are coming!” (på engelska). Exberliner. 17 mars 2014. http://www.exberliner.com/features/zeitgeist/hilfe-the-spaniards-are-coming/. Läst 14 juli 2019. 
  14. ^ ”Göran Persson orolig för social turism”. Aftonbladet. 21 november 2003. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/21BoRq/goran-persson-orolig-for-social-turism. Läst 14 juli 2019. 
  15. ^ ”Social Tourism a myth” (på engelska). Sveriges Radio. 12 oktober 2004. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2054&artikel=485871. Läst 14 juli 2019. 
  16. ^ ”Cameron varnar för välfärdsturism”. Svenska Dagbladet. 10 juni 2014. https://www.svd.se/cameron-varnar-for-valfardsturism. Läst 14 juli 2019. 
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.