Spansk sparv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Spansk sparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Spanish Sparrow - Pantelleria - Italy 2984 (22203841614).jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Underklass Neornithes
Infraklass Neognata fåglar
Neognathae
Överordning Neoaves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Sparvfinkar
Art Spansk sparv
P. hispaniolensis
Vetenskapligt namn
§ Passer hispaniolensis
Auktor Temminck, 1820
Hitta fler artiklar om fåglar med

Spansk sparv (Passer hispaniolensis) är en fågel inom familjen sparvfinkar som förekommer kring Medelhavet samt i sydvästra och centrala Asien.[2] Den är mycket lik sin nära släkting gråsparven och de två arterna hybridiserar ofta.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Spansk sparv är med sina 14-16 centimeter lång något större än gråsparven och har också något längre och kraftigare näbb.[3][4] Hanen skiljer sig tydligt från gråsparven genom kastanjebrun hjässa istället för grå, grovfläckigt svarta kroppssidor, vitaktig kind och ett smalt vitt ögonbrynsstreck.[3] Honan är näranog identisk med gråsparvshonan med sin genomgående gråbruna dräkt och sitt bleka ögonbrynsstreck, men är något ljusare och antytt gråstreckad undertill.

Även lätena är lika gråsparvens, men är typiskt ljusare och mer metalliskt. Från häckningskolonierna hörs ett nästan sjungande sorl.[3]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Spansk sparv delas in i två underarter med följande utbredning:[2]

Fågeln är en stannfågel i väst men främst flyttfågel i öst. Den är en sällsynt gäst norr om sitt utbredningsområde. I Sverige har den påträffats vid två tillfällen: en hane i småländska Rydaholm 18-19 maj 2013 som sedan även sågs i Falsterbo i Skåne 27 maj samt en hona 27-30 maj på Stora Karlsö utanför Gotland, även det 2013.[5]

Spansk sparv är mycket nära släkt med gråsparven (Passer domesticus). I Nordafrika där deras utbredningsområden möts hybridiserar de ofta och skapar mellanformer. Fram tills nyligen behandlades också taxonet italiae ofta som en stabil hybridform mellan spansk sparv och gråsparv. DNA-studier bekräftar att så är fallet, men att italiae är reproduktivt isolerad från både gråsparv och spansk sparv, varför det numera betraktas som en egen art, italiensk sparv (Passer italiae).[6]

Utbredningsområde för spansk sparv, italiensk sparv och mellanformer.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

I större delen av sitt utbredningsområde förekommer spansk sparv sida vid sida med gråsparven. När båda arter häckar i jordbrukslandskap föredrar spansk sparv fuktigare miljöer. När gråsparv saknar tar spansk sparv dess nisch även i mer urbana miljöer, som på Kanarieöarna och Madeira.

Den häckar i stora kolonier, i slutna bon av strån och kvistar eller även i andra större fåglars bon, som storkar och rovfåglar.[3] Honan lägger tre till åtta ägg som ruvas i tolv dagar. Ungarna är flygga efter 14 dagar.

Liksom andra sparvfinkar lever den huvudsakligen av frön, men också frukt och annat växtmaterial. Ungarna matas mest med insekter.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka 6,1-13,2 miljoner par.[1]Madeira är arten nästan utdöd till följd av bekämpningsmedel.[1]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2016 Passer hispaniolensis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-10.
  2. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ [a b c d] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 372. ISBN 978-91-7424-039-9 
  4. ^ Cramp, S.; Perrins, C. M., editors (1994). Handbook of the Birds of Europe, the Middle East, and North Africa: The Birds of the Western Palearctic. "8". Oxford University Press. ISBN 978-0-19-854679-5 
  5. ^ Spansk sparv, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.
  6. ^ Hermansen, Jo S.; Sæther, Stein A.; Elgvin, Tore O.; Borge, Thomas; Hjelle, Elin; Sætre, Glenn-Peter (September 2011). ”Hybrid speciation in sparrows I: phenotypic intermediacy, genetic admixture and barriers to gene flow”. Molecular Ecology 20 (18): sid. 3812–3822. doi:10.1111/j.1365-294X.2011.05183.x.