Spiral (preventivmedel)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kopparspiral

Spiral, livmoderinlägg, ett preventivmedel som förs in i livmodern. Namnet kommer efter formen på de första livmoderinläggen, men de flesta spiraler idag är formade som ett T. Insättning av spiral sker hos gynekolog eller barnmorska. Upplevelsen av att sätta in en spiral skiljer sig från kvinna till kvinna; en del känner knappt något och en del tycker det gör ont. [källa behövs]

Kopparspiral[redigera | redigera wikitext]

Kopparspiralen fungerar genom att den avger kopparjoner som är toxiska för spermierna som då dör. Kopparspiralen leder oftast till kraftigare menstruationer än annars. Andra vanliga biverkningar med kopparspiralen är blödningsproblem: man blöder mycket och ofta. Mensen försvinner inte då man har kopparspiral.

I de flesta landsting är kopparspiralen gratis (då den ses som ett hjälpmedel mer än som ett preventivmedel) till skillnad från hormonspiralen som kostar ca 1000 kronor.

Hormonspiral[redigera | redigera wikitext]

En hormonspiral består av ett plastskelett med en hormonkapsel innehållande hormonet gestagen, även kallat gulkroppshormon. Det är samma hormon som i minipiller. Eftersom hormonet utsöndras i livmodern blir de hormonhalter som läcker ut i kroppen avsevärt lägre än om man äter hormonet i pillerform. I allmänhet ger därför hormonspiral färre biverkningar än minipiller, och är dessutom säkrare då man inte kan glömma att ta ett piller, eller råka kräkas upp det eller råkar ut för diarré.

Hormonspiralen placeras i livmodern och verkar genom att påverka sekretet i livmoderhalsen så att det blir ogenomträngligt för spermier, livmoderslemhinnan blir tunn så att ägg inte kan fästa in, och i vissa fall hämmas också ägglossningen. Blödningsmängderna blir mindre, ca 50 procent har inga blödningar alls. Hormonspiral används också mot rikliga menstruationsblödningar även när inget preventivmedel behövs. Spiralen är verksam i 5 år.

Efter insättning av spiral har patienten ont den första dagen. De kommande dagarna är det som en molande mensvärk, men besvären är övergående. Man brukar rekommendera patienten att ta en smärtstillande tablett innan insättningen för att förebygga den värsta smärtan efter insättandet.

Förr rekommenderade man bara spiral till kvinnor som fött barn men det har frångåtts, nu sätts spiraler in även på kvinnor som ej fött barn, oftast utan problem. Med en hormonspiral blir nästan alla mensfria och utomkvedshavandeskap är mycket sällsynt.

Det viktiga med hormonspiralen är att den sitter rätt och som den ska, vilket barnmorskan som sätter in den kan kontrollera. Med kopparspiral har man observerat utomkvedshavandeskap vid ett par tillfällen. Men även här är det mycket ovanligt.

Det händer i sällsynta fall att spiralen lossnar och kommer ut med menstruationen, därför bör kvinnan kontrollera att spiralen sitter kvar efter avslutad menstruation.(Detta görs genom att föra upp ett finger i slidan och känna efter trådarna.) Vissa kvinnor kan inte känna trådarna på grund av att de klipptes kort vid insättningen av spiralen. Detta måste dock först fås bekräftat av t ex en barmorska för att inte riskera att bli gravid.

En hormonspiral kan tränga in i eller perforera livmoderväggen vilket kan leda till nedsatt skydd mot graviditet. Om detta händer eller om den vandrar ut ur livmoderna måste den snarast tas ut.[1]

Ihållande molande värk i magen, liknande mensvärk (ibland i samband med blödningar) kan vara ett tecken på att spiralen inte sitter som den ska, alternativt har lossnat helt. Detta är mycket ovanligt med vår tids spiraler om de sätts in korrekt. Kontakta dock sjukvården om du misstänker att spiralen inte sitter som den ska. Observera att detta inte gäller i samband med insättningen av spiral eller den närmsta tiden efter. Inte heller under pågående menstruation.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bipacksedel Mirena, FASS