Sten Dehlgren

Från Wikipedia
Sten Dehlgren
Född26 maj 1881[1]
Stockholms stad[1], Sverige
Död21 november 1947 (66 år)
Skeppsholms församling[1], Sverige
BegravdSolna kyrkogård[2]
Medborgare iSverige[3]
SysselsättningFörfattare, journalist[1]
ArbetsgivareDagens Nyheter (1911–)[4]
Redigera Wikidata
Sten Dehlgren, till höger, med Tor Bonnier på Expressens ettårsfest den 16 november 1945.

Sten Fredrik Dehlgren, född 26 maj 1881 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, död 21 november 1947 i Skeppsholms församling, Stockholm [5], var en svensk tidningsman.

Dehlgren började som underlöjtnant vid flottan 1901 och blev kapten 1910. Samma år blev han ekonomichef och verkställande direktör i Dagens nyheters AB. Från 1922 till 1946 var Dehlgren chefredaktör för Dagens Nyheter. År 1935 blev han kommendörkapten av andra graden i marinen. Han invaldes 1923 som korresponderande ledamot av Örlogsmannasällskapet.

Under Dehlgrens 35-åriga epok i DN:s ledning växte tidningen fram som Sveriges ledande dagstidning. Dehlgren var ordförande i Svenska tidningsutgivareföreningens arbetsgivarsektion ,medlem av Pressbyråns styrelse,ordförande för de sakkunniga för revision av TF medlem av SIS pressråd och i Tidningarnas telegrambyrå. Som tidigare sjöofficer och journalist var Dehlgren särskilt intresserad av försvarsfrågan. I bokform utgav han bland annat Torpedvapnet (1905), Slaget vid Horns rev (1916) och Från Habsburgs härar till Englands flotta (1917).

Dehlgren var under andra världskriget ordförande för Pressrådet (och senare även Pressnämnden), ett av staten 1939 inrättat organ som utfärdade anvisningar till tidningar för att uppamma självdisciplin och självsanering i krigstider.[6] Tidningarna skulle undvika "sarkasmer och sårande utfall" samt "alla smädliga omdömen och karikatyrer" om ledande personer och de krigförande.[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Sten F Dehlgren, läst: 7 december 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ FinnGraven.se, Sten Fredrik Dehlgren, läs online, läst: 7 december 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, 12 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Publicistklubbens porträttmatrikel, Publicistklubben, 1935, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  6. ^ [a b] Ingrid Adielsson. "Det ofria ordet — Censur och tryckrihet 1766–1810 och 1920–1945", Magisteruppsats vid Uppsala Universitet, hösten 2007. Åtkomst den 15 april 2018.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]