Stig Lindberg
 |
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2017-02) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Stig Lindberg, född 17 augusti 1916 i Umeå, död 7 april 1982 i San Felice Circeo-Terracina Italien, var en svensk formgivare huvudsakligen inom området keramik.
Uppväxt och studier
Stig Lindberg föddes i Umeå som femte och sista barn till makarna Helof och Lydia Lindberg. Han tog studenten 1935 i Jönköping och började samma år på Tekniska skolan i Stockholm. År 1936, bara 20 år gammal, hade han sin första kontakt med Gustavsbergs porslinsfabrik. Fabriken gick dåligt och chefen för fabriken, Axel Odelberg, kunde inte ens lova en sommarpraktikantanställning, varpå den självsäkre unge Lindberg svarade: "Om ni anställer mig så skall jag se till att det blir jobb på fabriken". Under två sommarmånader fick han visa för Gustavsbergs konstnärlige ledare Wilhelm Kåge vad han kunde; därefter blev han Kåges elev, karriären började och många jobb skulle det bli på fabriken.
Liv och verk
Under tidigt 1940-tal formgav Lindberg skulpturer i chamotte som Susanna i badet och trädkvinnan Daphne. Ett urval av dessa gjordes sedan i parian under 1970-talet. Redan 1942 blev Stig Lindbergs fajanser kända för den konstintresserade allmänheten genom utställningen "Fajanser målade i vår". Från 1947-1949 formgav han glas åt Målerås glasbruk och textilier åt Nordiska Kompaniet NK, och arbetade samtidigt som bokillustratör. 1949 efterträdde han Wilhelm Kåge som konstnärlig ledare på Gustavsberg. Under de följande åren introducerade han flera nya keramikserier som den eleganta Pungo (1953), den grafiska Domino (1955), den flamfasta Terma (1955) och en mängd vardagsporslin. På Gustavsberg tillverkades även föremål i plast som Lindberg formgav, till exempel serveringsbrickan Kvartett (1959), termosen Termic (1957) och Sparbössehunden till Handelsbanken. Han ritade spelkort, textilmönster och omslagspapper – inga uppdrag var för små för Stig Lindberg.
År 1957 lämnade Lindberg sin post som konstnärlig ledare på Gustavsberg och blev huvudlärare i keramik vid Konstfack fram till 1972. Två av hans mera kända elever är glaskonstnärerna Ulrica Hydman-Vallien och Bertil Vallien. Under tiden på Konstfack formgav han glas åt Kosta glasbruk och danska Holmegaard Glasværk samtidigt som han designade vardagsporslin och mycket annat för Gustavsberg.
Några av hans mer kända serviser är: Aveny, Berså, Birka, Coq, Kanton, Linnea, Löv, Spisa Ribb, Traktör och Åland. De flesta är idag hett eftertraktade designklassiker på auktioner och samlarmässor, som den hos svenska folket så älskade porslinsserien Berså. Han fortsatte att illustrera barnböcker, till exempel Lennart Hellsings Nyfiken i en strut och Krakel spektakel.
Stig Lindberg arbetade även som industridesigner. 1959 formgav han en TV-apparat med vridbar skärm Lumavision för Luma och 1962 en transistorradio till samma företag. Han var gärna anlitad konstnär att utsmycka offentlig miljö, där hans sista arbete var två keramiska väggar i Hotell Al Rashid i Bagdad 1981.
Åren 1971-1980 var Stig Lindberg åter konstnärlig ledare på Gustavsberg. Därefter flyttade han till Italien där han, liksom i sin sommarbostad i Domsten, fortsatte att arbeta i sin studio. 1974 insjuknade han i lungcancer men återhämtade sig. 1978 formgav Stig Lindberg två bronsskulpturer för Scandia Present AB, "Månfisken" och "Solfågeln". Påsken 1982, endast 65 år gammal, avled han i hjärtinfarkt i sitt hem i San Felice Circeo i Italien. Han lämnar efter sig en rik produktion av former, färger och illustrationer som inte återspeglar det typisk skandinaviska formspråket, stram och sval, utan är mera lekfull, färgglatt och humoristiskt.
Offentliga verk i urval
- Fasadmålningar i stål och emalj, 1963, Hagaskolan i Västerås. (Numera nedplockade)
- Funderingar i väntrum, en 38 meter lång komposition i sandgjutet stengods. Nacka sjukhus 1962-64.
- Sekvens, förgyllt järn, Alfa Laval i Tumba 1965.
- Mitt i Cirkus, Ekedalsskolan i Gustavsberg 1969. (Nedplockat)
- Fontänskultur i kopparplåt, 1976, Renmarkstorget i Umeå
Några utmärkelser
- 1948 Guldmedalj Triennalen
- 1951 och 1954 Grand Prix Triennalen
- 1954 Guldmedalj Konstindustriutställningen Madrid
- 1955 Guldmedalj vid Första Internationella Keramikfestivalen i Cannes
- 1962 Guldmedalj vid Första Internationella Keramikfestivalen i Prag
- 1968 Prins Eugen-medaljen
- 1970 Hedersprofessor av regeringen
Samlingar
Lindbergs arbeten finns bland annat på:
- Gustavsbergs Porslinsmuseum, Gustavsberg
- Nationalmuseum, Stockholm
- Nordiska museet, Stockholm
- Röhsska museet[1], Göteborg
- Konstindustrimuseum, Oslo och Trondheim
- Museum of Modern Art, New York
- Victoria and Albert Museum, London
Bildgalleri, arbeten i urval
-
Domino -
Lumavision LT 104 -
Coq och Birka -
Kopp Berså och Spisa Ribb -
Astrid Sampes köksduk "Persons kryddskåp" och Lindbergs "Adam" -
Domino och Sparhunden -
Terma, eldfast serie -
Plastfat Balett
Litteratur och källor
- Larsdotter, Anna (2014) Stig Lindberg: människan, formgivaren, Lund Historiska media ISBN 9789175450353
- Eronn, Gisela (2003). Tusenkonstnären Stig Lindberg. Stockholm: Prisma. ISBN 91-518-4100-2
- Stig Lindberg (utställningskatalog), Nationalmuseum, 2006
- Stig Lindberg i Gustavsberg, Gösta Arvidsson, Gustavsbergs porslinsmuseum, 2006
- Stig Lindberg – en Folkhemmets formgivare, Margareta Norlin, Plantago Media, 2007
