Lennart Hellsing

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lennart Hellsing
Lennart Hellsing i juli 2010.
Lennart Hellsing i juli 2010.
Född Paul Lennart Hellsing
5 juni 1919
Västanfors, Västmanlands län
Död 25 november 2015 (96 år)
Stockholm
Yrke Författare, översättare, litteraturkritiker
Nationalitet Svensk
Språk Svenska
Verksam 1945–2015
Genrer Barnböcker, dikter och mycket annat
Framstående verk Krakel Spektakel-serien, ABC (1961)
Framstående priser Nils Holgersson-plaketten (1951), Gulliver-priset (1971), Astrid Lindgren-priset (1970), Litteraturfrämjandets stora pris (1974), De Nios Stora Pris (1987), Litteris et Artibus (1999), Albert Engström-priset (2012)
Make/maka Maaria Eira
(g. 1947–1952; skilda)
Yvonne Lombard
(g. 1953–2015, hans död)
Barn Susanna Hellsing
Petter Hellsing
Släktingar Sigrid Hellsing, Paul Hellsing (föräldrar)
Webbplats http://www.hellsingsallskapet.se/
Fotnoter Debuterade 1945 med barnboken Katten blåser i silverhorn och har sin senaste utgivning 2014, 69 år senare.

Paul Lennart Hellsing, född 5 juni 1919 i Västanfors, död 25 november 2015 i Stockholm,[1] var en svensk författare och översättare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lennart Hellsing var son till köpmannen Paul Hellsing och Sigrid Rohloff (omgift Lange). Från fem års ålder växte han upp hos morföräldrarna, direktören Carl-Otto Rohloff och Edith Louise, ogift Baker. Hans mormors mor var mulatt från Västindien.[2]

Han arbetade efter tekniskt gymnasium som ingenjör, bokhandelsmedhjälpare och journalist. Han var litteraturkritiker i Stockholms-Tidningen och barnboksskribent i Aftonbladet.

Lennart Hellsing var gift 1947–1952 med den finska operasångerskan Maaria Eira och från 1953 fram till sin död med skådespelerskan Yvonne Lombard.[3] Lennart Hellsing var bosatt i Stockholm och fick i äktenskapet med Lombard fem barn, bland andra författaren Susanna Hellsing och konstnären Petter Hellsing.

Författarskapet[redigera | redigera wikitext]

Hellsing debuterade år 1945 med diktsamlingen Akvarium och utkom samma år med barnboken Katten blåser i silverhorn. Hellsings författarskap blev snart karaktäriserat för sin experimentlust kring språket, där han leker med ord och tänjer på språket. Ett bra exempel är Sjörövarbok (1965), där Hellsing använder praktiskt taget alla rörelseverb som finns i svenska språket. I den sista boken, Skor (2014), är det adjektiven som står i fokus.[4]

Med boken Krakel Spektakel och Kusin Vitamin (1952) startade Lennart Hellsing ett samarbete med tecknaren Poul Ströyer. Krakel Spektakel förekommer sedan i ett antal av Hellsings böcker och 1959 kom Krakel Spektakel boken, som innehåller både sagor, berättelser och verser. Bananbok är en hel bok med verser om bananer som lever i bananernas land. Den är illustrerad av Tommy Östmar och senare har verserna tonsatts av Georg Riedel. En annan som tonsatt verser av Hellsing är Knut Brodin.[5]

Lennart Hellsing var också en flitig översättare, bland annat av engelska barnkammarrim. Utöver av Ströyer har Hellsings böcker även illustrerats av bland annat Stig Lindberg, Fibben Hald och Ulrica Hydman-Vallien.

Hellsing erhöll Gulliver-priset 1971 och har tidigare suttit i Svenska barnboksakademien. 1989 utnämndes han till filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet. Hellsing var också finalist för sitt livsverk som barnboksförfattare till H.C. Andersen-medaljen både 2010 och 2012.[6]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Vuxenlyrik och prosa[redigera | redigera wikitext]

Bilderböcker[redigera | redigera wikitext]

Kapitelböcker[redigera | redigera wikitext]

Serier[redigera | redigera wikitext]

  • 1961Det glada varuhuset (Illustratör Olle Eksell) Bygger på sagan "Själv är bästa dräng" ur Krakel Spektakel.
  • 1961Glassmånen (Illustratör Olle Eksell) Bygger på berättelsen "Krakel spektakel på Glassmånen".

Pixi-böcker[redigera | redigera wikitext]

Samlingsvolymer[redigera | redigera wikitext]

Översättningar i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Inger Hagerup: Så underligt: barnvers (illustrerad av Paul René Gauguin) (Norstedts, 1952)
  • Phil Ressner: Alfred Peterson (Dudley Pippin) (Carlsen/If, 1965)
  • Frank R. Stockton: Draken och prästen (The griffin and the minor canon) (Carlsen/If, 1969)
  • Miriam Schlein: Den stora osten (The big cheese) (Illustrationsförl./Carlsen, 1969)
  • Anthony Paul: När tigern tappade ränderna (The tiger who lost his stripes) (Rabén & Sjögren, 1980)
  • H. C. Andersen: Kvinnan med äggen (Konen med æggene) (Barnboksförlaget, 1984)
  • Wilhelm Busch: Max och Moritz : en historia i sju pojkstreck (Max und Moritz) (Rabén & Sjögren, 1988)
  • Kes Gray: Kluck-eli-klock (Cluck o'clock) (Sjöstrand, 2004)
  • Gåsmors verser och sagor (Illustratör Xel Scheffler) (även översättningar av Lotta Olsson) (Rabén & Sjögren, 2006)
  • Kitty Crowther: Den lille mannen och Gud (Le petit homme et Dieu) (Rabén & Sjögren, 2011)
  • Karina Wolf: Familjen Sömnlösing (The Insomniacs) (Bonnier Carlsen, 2013)

Tonsatta verser[redigera | redigera wikitext]

  • 1946Kattens visor, 10 verser ur Katten blåser i silverhorn med noter.
  • 1991Krakel Spektakels visbok (Illustratör Poul Ströyer)
  • 1992Visor ur Silverhornet. (Illustratör Fibben Hald)
  • 1993Bananvisor. (Illustratör Tommy Östmar) Tonsatt och utbyggd version av Bananbok.
  • 1999Sången om Bagar Bengtsson (Omslag Ulf Lundkvist) Tonsättning av berättelsen Boken om Bagar Bengtsson. Med stämmor för barnkör.
  • 1996Kattvisor
  • 1997Tusen-och-en-natt-visor. Innehåller 26 tonsatta orientaliska verser.
  • 2001Boksångbok. Med Georg Riedel.
  • 2008Kärlek på krita & 10 andra visor (Illustratör Ulf Lundkvist) Visor för vuxna.

För skola[redigera | redigera wikitext]

  • 1951Sagoboken som är en teater (Illustratör Erik Persson) Aktivitetsbok med pjäser och tablåteater.
  • 1953Våra visor 1 (Illustratör Åke Lewerth) Visbok för första årskursen tillsammans med Knut Brodin och Yngve Härén.
  • 1958Våra visor 2 (Illustratör Åke Lewerth) Visbok för andra årskursen tillsammans med Knut Brodin och Yngve Härén.
  • 1959Multi (Illustratör Gerd Rissler) Matematikbok om multiplikationstabellen.
  • 1960Våra visor 3 (Illustratör Åke Lewerth) Visbok för tredje årskursen tillsammans med Knut Brodin och Yngve Härén.
  • 1974Numusik 1M. Skolsångbok skriven tillsammans med Yngve Härén och Thord Gummesson.
  • 1977Numusik 2M. Skolsångbok skriven tillsammans med Yngve Härén och Thord Gummesson.
  • 1977Numusik 3M. Skolsångbok skriven tillsammans med Yngve Härén och Thord Gummesson.
  • 1985Krakel Spektakel, Kusin Vitamin (Illustratör Ann Granhammer) Teatermanus för förskola.
  • 1986Amiralen Ankarlund (Illustratör Tor Morisse) Utgavs tillsammans med en ljudkassett där dikterna tonsatts av Göran Swedrup.
  • 2005Skolbok (Illustratör Jesper Waldersten). Bredvidläsning för skolans sista stadier.

Antologier[redigera | redigera wikitext]

Musikinspelningar och film[redigera | redigera wikitext]

Litteraturkritik[redigera | redigera wikitext]

  • 1963Tankar om barnlitteraturen. Sju uppsatser om barnlitteratur, ny upplaga 1999.

Om Lennart Hellsing[redigera | redigera wikitext]

Figurer[redigera | redigera wikitext]

Platser och städer[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Familjeannons i Dagens Nyheter den 5 december 2015, sidan 23
  2. ^ ”I love språk - samtal: Vem förnyar språket?” (på sv-SE). UR.se. http://www.ur.se/Produkter/153675-I-love-sprak-samtal-Vem-fornyar-spraket. Läst 2015-11-27. 
  3. ^ Vem är det / Svensk biografisk handbok 1993, Norstedts, Stockholm 1992 s. 468
  4. ^ ”Grattis Lennart! 95 år den 5:e juni 2014”. Raben & Sjögren. http://www.rabensjogren.se/hellsing. Läst 17 oktober 2014. 
  5. ^ ”Lennart Hellsing”. Raben & Sjögren. http://www.rabensjogren.se/Alfabetiskt/H/Lennart-Hellsing/. Läst 17 oktober 2014. 
  6. ^ IBBY, "Tidigare pristagare"
  7. ^ [a b c d e f g h i j] ”Om Lennart Hellsing”. http://www.rabensjogren.se/bocker/Aktuell-utgivning/Serier-Karaktarer/K-2/Hellsing/Hellsings-bocker/. Läst 13 oktober 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Lennart Hellsing.