Stigmatisering (sociologi)

Från Wikipedia

Stigmatisering innebär att medlemmar av sociala kategorier - om vilka andra har negativa uppfattningar eller stereotyper - diskrimineras i sin egenskap av andra medlemmar samhället. Sådana sociala kategorier är utgrupper relativt samhällets dominerande grupp.[1]

Vad som betingar de sociala kategorier som leder till stereotypier, innefattar attribut som är synliga eller osynliga, kontrollerbara eller inte kontrollerbara, och kan vara knutet till utseendet, beteendet eller ett medlemskap i en grupp. Sådant kan leda till psykisk stigmatisering. Social stigmatisering förutsätter å andra sidan att en stigmatisering försämrar de sociala villkoren.[2]

Detta kan i sociologisk mening innebär ett nedvärderande utpekande, en psykologisk brännmärkning, ett "vi mot dom", ett förakt för grupper eller enskilda personer som avviker från den egna samhällsnormen. Vanliga offer för stigmatisering i det västerländska samhället är exempelvis HBTQ-personer, bidragstagare eller andra ekonomiskt utsatta individer, invandrare, främlingsfientliga, hemvändande terrorister & folkmördare[3][4], ensamstående fäder, personer med fysiska defekter eller vissa sjukdomar, exempelvis HIV. Begreppet används främst av dem som vill tydliggöra och motarbeta existerande stigmatisering, samt av forskare som söker samband mellan avvikande beteenden och det omgivande samhällets reaktioner.

I stort sett alla individer tillhör någon grupp som stigmatiseras av någon annan grupp, ofta utan att vara medvetna om det och där även samhället i stort är omedvetna om det. Ett tydligt exempel på detta är fäder [5]. Andra stora grupper är stockholmare, och personer boende i mindre samhällen ("bönder").

I boken Stigma - den avvikandes roll och identitet definierar socialpsykologen Erving Goffman stigma som ett djupt misskrediterande attribut hos en individ. Det tenderar att reducera henne till att vara endast det som själva stigmat symboliserar. Goffman anger tre olika typer av stigma:

  1. Kroppsliga stigman, exempelvis ett fysiskt handikapp
  2. Karaktärsstigman, exempelvis ett missbruk.
  3. Gruppstigman, bland annat religion, etnicitet, klass och kön

Andra menar[vem?] att dessa attribut i sig inte är så viktiga som de ojämna maktförhållanden som alltid utgör grogrunden för stigmatisering i samhället.[källa behövs]

Se även

Noter

  1. ^ Crocker, Jennifer, and Brenda Major. "Social stigma and self-esteem: The self-protective properties of stigma." Psychological review 96.4 (1989): 608.
  2. ^ Schabert, Jasmin, et al. "Social Stigma in Diabetes." The Patient-Patient-Centered Outcomes Research 6.1 (2013): 1-10.
  3. ^ http://gudmundson.blogspot.se/2015/05/bostad-jobb-vard-och-bidrag-till.html
  4. ^ Socialnämnden, Stockholms stad - http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1798005 (2015)
  5. ^ ”Så förvandlades männen till rättvisans demoner - DN.SE”. http://www.dn.se/kultur-noje/sa-forvandlades-mannen-till-rattvisans-demoner/. Läst 14 maj 2015.