Stigmatisering (sociologi)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Stigmatisering innebär att medlemmar av sociala kategorier - om vilka andra har negativa uppfattningar eller stereotyper - diskrimineras för sin egenskap av andra medlemmar i samhället. Sådana sociala kategorier är utgrupper relativt samhällets dominerande grupp.[1]

Vad som betingar de sociala kategorier som leder till stereotyper, innefattar attribut som är synliga eller osynliga, kontrollerbara eller inte kontrollerbara, och kan vara knutet till utseendet, beteendet eller medlemskapet i en grupp. Sådant kan leda till psykisk stigmatisering. Social stigmatisering förutsätter å andra sidan att en stigmatisering försämrar de sociala villkoren.[2]

Det kan, i sociologisk mening, innebära ett nedvärderande utpekande, en psykologisk brännmärkning, ett "vi mot dem", ett förakt för grupper eller enskilda personer som avviker från den egna samhällsnormen. Vanliga offer för stigmatisering i det västerländska samhället är exempelvis HBTQ-personer, bidragstagare eller andra ekonomiskt utsatta individer, invandrare, [3][ej i angiven källa], ensamstående fäder, personer med fysiska defekter, sjukdomar, exempelvis HIV, och affektiva störningar.[4] Begreppet används främst av dem som vill tydliggöra och motarbeta en existerande stigmatisering, samt av forskare som söker samband mellan avvikande beteenden och det omgivande samhällets reaktioner. Autism och Aspergers syndrom kan vara sådana exempel.

I stort sett tillhör alla individer någon grupp som stigmatiseras av någon annan grupp, ofta utan att vara medvetna om det och där även samhället i stort är omedvetet om det. Ett exempel på det är fäder.[5][trovärdig källa?] Andra stora grupper som kan komma att uppfattas på ett stereotypt vis är stockholmare ("nollåttor"), och personer boende i mindre samhällen ("bönder").[källa behövs] Att en grupp uppfattas stereotyp är inte alls en garanti för att gruppen i fråga verkligen blir utsatt för konkret stigmatisering och eller diskriminering.

Goffman[redigera | redigera wikitext]

I boken Stigma - den avvikandes roll och identitet definierar sociologen Erving Goffman stigma som ett djupt misskrediterande attribut hos en individ. Det tenderar att reducera henne till att vara endast det som själva stigmat symboliserar. Goffman anger tre olika typer av stigma (Goffman, 2011, s.12).[6]:

  1. Kroppsliga stigman, exempelvis ett fysiskt handikapp
  2. Karaktärsstigman, exempelvis ett missbruk
  3. Gruppstigman, bland annat religion, etnicitet, klass och kön.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Crocker, Jennifer, and Brenda Major. "Social stigma and self-esteem: The self-protective properties of stigma." Psychological review 96.4 (1989): 608.
  2. ^ Schabert, Jasmin, et al. "Social Stigma in Diabetes." The Patient-Patient-Centered Outcomes Research 6.1 (2013): 1-10.
  3. ^ Stockholms stads strategi mot våldsbejakande extremism – Socialnämnden, Stockholms stad ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150517181833/http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1798005. Läst 13 maj 2015.  (2015)
  4. ^ ”Självstigma och socialt stöd - förekomst och samband hos en grupp personer med psykisk sjukdom - Lunds Universitet”. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4252235&fileOId=4252246/. (2013)
  5. ^ ”Så förvandlades männen till rättvisans demoner - DN.SE”. http://www.dn.se/kultur-noje/sa-forvandlades-mannen-till-rattvisans-demoner/. Läst 14 maj 2015. 
  6. ^ Goffman, Erving (2011). Stigma: den avvikandes roll och identitet. 3. uppl. Stockholm: Norstedt.