Stinkgrävlingar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stinkgrävlingar
teckning från Alfred Brehms "Djurens liv"
teckning från Alfred Brehms "Djurens liv"
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Rovdjur
Carnivora
Familj Skunkar
Mephitidae
Släkte Stinkgrävlingar
Mydaus
Vetenskapligt namn
§ Mydaus
Auktor F. Cuvier, 1825
Hitta fler artiklar om djur med

Stinkgrävlingar (Mydaus) är ett släkte av rovdjur som förekommer i Sydostasien. Dessa djur räknades tidigare till underfamiljen grävlingar (Melinae). Efter genetiska undersökningar blev det känt att de är närmare släkt med de nordamerikanska skunkarna än med mårddjuren.

Det finns två arter:[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Stinkgrävlingar har en mörkbrun till svart pälsfärg. Hos arten M. javanensis finns ett vitt streck som går från bakhuvudet till svansens rot. Arten M. marchei har däremot bara en gul fläck på bakhuvudet. Den långa nosen är rörlig, extremiteterna korta och även svansen föreställer bara en kort stump. Vuxna djur når en kroppslängd mellan 32 och 50 cm, en svanslängd mellan 2 och 8 cm och en vikt mellan 1,4 och 3,6 kg.[2][3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Enligt dessa iakttagelser som finns är M. javanensis aktiv på natten och M. marchei aktiv både på dagen och på natten. De vilar i självgrävda lyor eller använder bon som byggds ab jordpiggsvin. Födan består av djur som maskar och insekter samt växtdelar.[2][3]

När stinkgrävlingar känner sig hotad sprutar de en illaluktande vätska från sina analkörtlar. Avståndet till angriparen är då en meter eller mindre. Om djuret träffar ögat av en människa orsakar vätskan blindhet över en längre tid.

Hot[redigera | redigera wikitext]

Ibland jagas dessa djur för köttets skull. Analkörtlarna tas bort före matlagningen. Det största hotet utgörs däremot av förstöringen av arternas levnadsområde. IUCN listade arten M. marchei fram till 2008 som sårbar men numera listas båda arter som livskraftiga (least concern).[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Wilson & Reeder (red.) Mammal Species of the World, 2005, Mydaus
  2. ^ [a b] Krauskopf, R. 2002 Mydaus javanensis på Animal Diversity Web (engelska), besökt 3 oktober 2011.
  3. ^ [a b] Eurs, V. 2003 Mydaus marchei på Animal Diversity Web (engelska), besökt 3 oktober 2011.
  4. ^ Mydaus på IUCN:s rödlista, besökt 3 oktober 2011.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]