Politik i Stockholms kommun

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Stockholms stadsfullmäktige)
Hoppa till: navigering, sök
Stockholms kommunfullmäktiges sammanträdessal Rådssalen i Stockholms stadshus med möbler formgivna av Carl Malmsten.

Politiken i Stockholms kommun utövas genom Stockholms kommunfullmäktige (1863-1970 stadsfullmäktige[1]). Fullmäktige sammanträder i Stockholms stadshus och har 101 ledamöter, vilka väljs i kommunalval anordnade i Stockholms kommun samtidigt med ordinarie riksdagsval.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Stockholms roll som förvaltningscentrum och huvudstad befästes av 1634 års regeringsform, då kungahus, regering, riksdag och centralförvaltning samlades till staden. Från 1634 till 1967 var Överståthållarämbetet den högsta civila förvaltningsmyndigheten under Kungl. Maj:t för Stockholms stad. Ämbetet leddes av en överståthållare (motsvarande landshövding) med en underståthållare som sin ställföreträdare och närmaste medarbetare. Staden blev en egen kommun 1863[2] då Sveriges kommunsystem infördes och Stockholm fick sin första stadsfullmäktigeförsamling. Fram till 1904 fungerade överståthållaren som Stockholms stadsfullmäktiges ordförande.

Stockholms författningsreform 1920 innebar att staden övergick från ett rent lekmannastyre till att styras av tjänstemän genom en verklig regering i form av stadskollegium och borgarråd. Reformen utformades av sedermera borgarrådet Yngve Larsson, och hade föregåtts av debatter och utredningar under hela 1910-talet, däribland den Rabeska utredningen.

Den efterföljande Författningsreformen 1940 föregicks av en översyn av den 1920 års reform, och innebar bland annat att den tidigare informella borgarrådsberedningen fick status som beslutande organ med Z Höglund som dess förste ordförande.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Stockholms stads organisation omkring 1965

Stadens centrala politiska ledning finns i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och borgarrådsberedning. Borgarrådsberedningen består av borgarråden och fungerar som ett slags arbetsutskott för kommunstyrelsen. Finansborgarrådet är sedan 1994 även ordförande i kommunstyrelsen och brukar ses som kommunens politiska ledare.

Kommunstyrelsens förvaltning finns i Stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för stadens hela verksamhet. Staden har därutöver 14 stadsdelsförvaltningar, 18 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän. En av stadens fackförvaltningar är Revisionskontoret, där stadens revisorer är organiserade.

Kommunfullmäktige sammanträder var tredje vecka i Rådsalen i Stockholms stadshus. Stockholms kommunfullmäktige är med sina 101 ledamöter den största kommunfullmäktigeförsamlingen i Sverige.

Rotlar[redigera | redigera wikitext]

Förvaltningen är sedan Stockholms förvaltningsreform 1920 indelad i rotlar, med särskilda ansvarsområden och ett ansvarigt borgarråd, som även är föredragande i kommunstyrelsen för de frågor som beretts inom hans eller hennes rotel. Antalet rotlar har sedan dess förändrats, och likaså vilka ansvarsområden som ligger på respektive rotel. Från början hade staden sex rotlar och färre än så har aldrig funnits. Som mest fanns det tio rotlar 1988–1991. Sedan 1998 har staden åtta rotlar. Rotlarna numreras från I till VIII, där finansroteln är rotel I. Alla rotlar och borgarråd har säte i Stockholms stadshus.[3]

För majoritetens partier (för närvarande Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna) är vissa rotlar även partikansli. Förutom majoritetens åtta borgarråd finns också fyra oppositionsborgarråd. De har inga egna rotlar utan tillhör respektive partikansli.[3]

Efter valet 2010 finns det åtta rotlar:[3]

  1. Finansroteln
  2. Trafik- och arbetsmarknadsroteln
  3. Stadsbyggnads- och idrottsroteln
  4. Skolroteln
  5. Äldre- och ytterstadsroteln
  6. Stadsmiljöroteln
  7. Socialroteln
  8. Kultur- och fastighetsroteln

Politisk fördelning[redigera | redigera wikitext]

Valresultatens utveckling[redigera | redigera wikitext]

Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de åtta senaste valen till kommunfullmäktige i Stockholm. Fullmäktige har 101 mandat, varför det krävs minst 51 för att uppnå majoritet. Valresultaten har historiskt sett givit mandatfördelningar som har inneburit maktskifte efter nästan varje val sedan flera decennier. Före 1971 hade dåvarande stadsfullmäktige 100 mandat.

Stockholm är en stark kommun för Moderaterna som var största parti valen 2006, 2010 och 2014 med ett betydligt högre stöd i Stockholm än i riket som helhet.[4] Även Folkpartiet[5] och Miljöpartiet[6] är starka i Stockholm. Socialdemokraterna är svagare i Stockholm än i riket[7]. Även Kristdemokraterna[8], Centerpartiet[9] och Sverigedemokraterna[10] har mindre stöd i Stockholm än i resten av landet.

Valresultat i procent[redigera | redigera wikitext]

Siffrorna är från SCB.s rapporter om kommunala val från respektive år, och under senare tid från valmyndighetens sidor om valen. Eftersom procentsiffrorna är avrundade så kan det vara så att summorna inte stämmer överens.

Parti 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014
M 16,9 23,2 24,9 29,0 32,2 29,4 27,5 29,2 28,7 32,9 26,0 37,3 34,4 27,2
C 9,8 14,0 11,4 7,4 6,3 2,9 4,0 3,5 5,4 2,1 1,2 3,1 4,0 4,7
L1 21,0 11,7 13,3 10,3 5,1 13,5 12,6 10,1 7,9 7,8 15,7 9,6 10,0 8,3
KD2 1,2 1,1 1,0 1,0 1,1 0,9 1,5 3,8 2,1 6,4 4,4 3,9 3,5 3,3
SP * * * 4,2 5,1 5,5 6,8 4,2 3,4 4,4 1,9 1,2 * *
S 42,5 39,4 39,5 37,4 39,2 35,6 34,0 29,4 33,0 25,6 32,0 24,4 22,6 22,0
V3 7,0 8,9 8,9 9,7 9,3 8,8 10,1 8,0 9,2 12,3 11,2 7,9 7,4 8,9
MP * * * * 0,6 1,9 2,4 3,9 7,8 5,9 5,3 9,2 13,9 14,3
NyD * * * * * * * 4,9 1,0 0,1 * * * *
SD * * * * * * * * * 0,4 0,8 1,6 2,6 5,2
FI * * * * * * * * * * * 1,1 1,2 4,6
Ö 1,5 1,6 1,2 1,0 0,9 1,5 1,2 2,9 1,5 2,2 1,0 0,6 0,4 1,6
Valdeltagande 86,0 88,6 88,1 86,4 86,7 85,2 81,5 81,6 77,7 76,9 77,7 79,1 81,6 82,1
  • 1 Folkpartiet 1970-1988, Folkpartiet liberalerna 1991–2014.
  • 2 Kristen demokratisk samling 1970–1985, Kristdemokratiska Samhällspartiet 1988–1994.
  • 3 Innan 1991; Vänsterpartiet kommunisterna

Mandatfördelning i valen 1920–1966[redigera | redigera wikitext]

ValårVSSPCFRFPLPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19204511035
511035
10054,6
8515
1923744940
744940
10039,8
8614
19279434539
943539
10058,4
88
19315253535
525535
10065,1
89
193514571433
4571433
10070,4
87
193835521426
551426
10070,0
7822
19429461629
9461629
10069,5
7525
194617382322
17382322
10074,5
7327
19505433517
5433517
10081,4
7327
19548413120
8413120
10079,8
7624
19586452029
6452029
10078,7
7723
19625492323
5492323
10078,5
7327
1966103832524
10382524
10080,4
7525
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Mandatfördelning i Stockholms kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPFISDSPNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970746102216
746102216
10186,0
7526
1973942151223
942151223
10188,6
6734
1976940121327
940121327
10188,1
6734
19791039361231
103961231
10186,4
5843
1982114136634
11416634
10186,7
5447
1985104041433
10401433
10185,2
5744
19881136851328
1136851328
10181,5
5546
1991933236112332
93361232
10181,6
5249
19941137825929
113785929
10177,7
5348
19981329639635
132969635
10176,90
5249
20021135617527
1135617527
10177,72
4952
200692710110341
927101041
10179,06
5051
201082516310138
825161038
10181,58
4853
20141024163639228
1024166928
10182,13
5051
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Tidslinje över finansborgarråd sedan 1920[redigera | redigera wikitext]

Karin WanngårdSten NordinKristina Axén OlinAnnika BillströmCarl CederschiöldMats HulthCarl CederschiöldMats HulthSture PalmgrenJohn-Olof PerssonUlf AdelsohnJohn-Olof PerssonAlbert AronssonHjalmar MehrPer-Olof HanssonHjalmar MehrErik HussJohn BergvallZeth HöglundHalvar SundbergKnut G. EwerlöfGustaf SöderlundCarl Juhlin-Dannfelt
Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2014–2018
Stockholms valdistrikt med resultatet i kommunfullmäktigevalet 2014. Röd-S+V+MP+FI, Blå-M+C+FP+KD.

Partiers starkaste och svagaste valdistrikt 2014[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
M Oscar 2 Oscarskyrkan 63,06 % 27,16  %
S Spånga 22 Rinkebysvängen Ö 73,89 % 21,96  %
MP Skarpnäck 22 Hammarbyhöjden N 28,95 % 14,32  %
V Skarpnäck 24 Bagarmossen V 23,40 % 8,94  %
FP Västerled 2 Äppelviken 22,29 % 8,28  %
SD Hässelby 7 Hässelby Gård N 14,38 % 5,16  %
C S:t Göran 2 Fredhäll N 13,22 % 4,69  %
FI Hägersten 16 Midsommarkransen C 13,53 % 4,64  %
KD Hedvig Eleonora 2 Kv Bävern mm 7,87 % 3,28  %
Data hämtat från Valmyndigheten.
PartiValdistriktKommun
SvagasteAndelAndel
M Spånga 27 Rinkeby mellersta 2,68 % 27,16  %
S Oscar 3 Strandvägen mellersta mm 3,63 % 21,96  %
MP Oscar 2 Oscarskyrkan 3,47 % 14,32  %
V Oscar 10 Karlaplan N 0,66 % 8,94  %
FP Skärholmen 19 Skärholmsterrassen 0,36 % 8,28  %
SD Spånga 13 Tensta C 0,64 % 5,16  %
C Kista 7 Oslogatan och Spånga 21 Rinkeby C båda 0,00 % 4,69  %
FI Spånga 13 Tensta C 0,00 % 4,64  %
KD Spånga 13 Tensta C 0,64 % 3,28  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Mandatperioden 2002–2006[redigera | redigera wikitext]

Stockholm styrdes 2002–2006 av en koalition av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister med socialdemokraten Annika Billström som finansborgarråd. Billström hade ingen stark ställning i sitt parti, och efter valnederlaget 2006 fick hon lämna gruppledaruppdraget. Oppositionsledare efter valet 2006 blev i stället förra biståndsministern Carin Jämtin.

Mandatperioden 2006–2010[redigera | redigera wikitext]

Till följd av valresultatet i 2006 års kommunalval ägde maktskifte rum i oktober 2006. Den styrande koalitionen bildades då av moderater, folkpartister och kristdemokrater. Mellan 2006 och 2008 var moderaternas Kristina Axén Olin finansborgarråd. Hon avgick av personliga skäl den 16 april 2008, och så småningom utsågs Sten Nordin till nytt finansborgarråd.

Mandatperioden 2010–2014[redigera | redigera wikitext]

Valet i september 2010 ledde till en fortsatt borgerlig majoritet i kommunfullmäktige, där nu även Centerpartiet tog plats i koalitionen. De nyvalda fullmäktige samlades för sitt första sammanträde den 18 oktober 2010.[11] Sten Nordin (M) var finansborgarråd under mandatperioden.

Mandatperioden 2014–2018[redigera | redigera wikitext]

Till följd av valresultatet i 2014 års kommunalval ägde maktskifte rum i oktober 2014. En styrande koalition bildades av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ.

Två partier, Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna kom in i fullmäktige för första gången.

Nuvarande finansborgarråd är Karin Wanngård (S). Därutöver har socialdemokratiska partiet tre borgarråd, MP har tre och V har två. FI saknar borgarråd men ingår ändå i den styrande majoriteten, de har en heltidsarvoderad politiker som dock inte räknas som borgarråd.

Partier i kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Partier i modern mening har funnits i stads-/kommunfullmäktige sedan införandet av den lika rösträtten och det proportionella valsystemet, med början vid valet 1919. De enda partier som har funnits i fullmäktige oavbrutet sedan dess är Folkpartiet liberalerna (med föregångare), Moderata samlingspartiet och Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Det som nu är Liberalerna bestod emellertid länge av flera grupper som dock samverkade nära med varandra.[12]

Centerpartiet blev för första gången representerat i stadsfullmäktige 1966, då tre centerpartister valdes in i fullmäktige på Folkpartiets lista, eftersom partierna hade ett valtekniskt samarbete i det valet. Centerpartiet var som störst 1973, då det fick 14 procent av rösterna och 15 mandat. I valen 1985, 1998 och 2002 blev partiet helt utan representation i fullmäktige.

Feministiskt initiativ kom in i fullmäktige första gången i valet 2014

Folkpartiet liberalerna bildades formellt 1935 av liberaler och frisinnade, två grupper som tidigare hade varit samma parti men splittrats på grund av rusdrycksfrågan. Folkpartiet blev som störst i valet 1950, då 32,9 procent av rösterna gav det 35 mandat. 1982 fick partiet bara 5,1 procent av rösterna och sex mandat, vilket är partiets sämsta resultat.

Kristdemokraterna kom in i fullmäktige första gången i valet 1991, åkte ut igen i nästa val 1994 men har sedan varit representerat i kommunfullmäktige från 1998.

Miljöpartiet de gröna hade under 1980-talet ett visst samarbete med det lokala Stockholmspartiet. Egen representation fick det för första gången 1991. Dess bästa resultat kom i valet 2010 då partiet fick 13,87 procent av rösterna och 16 mandat.

Moderata samlingspartiet ställde under 1920- och 1930-talen upp i Stockholms kommunalval under partibeteckningen De borgerliga och därefter Högern, medan partigruppen hette Stadsfullmäktiges moderata grupp fram till valet 1927 och därefter Stadsfullmäktiges högergrupp. Nuvarande namn antogs 1969. Partiet var som minst i valen 1950 (16,4 procent, 17 mandat) och 1970 (16,9 procent, 16 mandat). I valet 2006 fick partiet 37,3 procent av rösterna och 41 mandat. Partiet har aldrig haft flera mandat än då, men fick större procentandel av rösterna i flera val på 1920-talet. Det var fullmäktiges största parti 1998–2002 och blev det återigen 2006, en status som bibehölls 2010 och 2014 trots tillbakagångar i valresultaten.

Ny demokrati var bara representerat i fullmäktige under en period, 1991–1994. Partiet hade fått 4,9 procent och sex mandat i valet 1991.

Socialdemokraterna (Sveriges socialdemokratiska arbetareparti) var från den lika rösträttens införande stads-/kommunfullmäktiges största parti ända fram till 1998 och var det sedan igen 2002–2006. Efter valen 1931 och 1938 hade partiet egen majoritet i fullmäktige med 52 respektive 55 mandat. 1938 års val var partiets bästa, då fick det 51 procent av rösterna. Efter valet 2010 hade socialdemokraterna bara 25 mandat, det lägsta antalet för partiet sedan införandet av den lika rösträtten och det proportionella valsystemet 1919.

Socialistiska partiet eller Kilbomskommunisterna, som hade brutit sig ur Sveriges kommunistiska parti (nuvarande Vänsterpartiet) 1929, var representerat i fullmäktige på 1930-talet, som mest med sju mandat efter att ha fått 8,6 procent av rösterna i valet 1935.

Stockholmspartiet bildades 1979 och kom in i kommunfullmäktige i valet samma år. Det var som störst i valet 1998, då det fick 6,8 procent av rösterna vilket gav åtta mandat i fullmäktige. I valet 2002 förlorade partiet sina mandat och har därefter inte lyckats återfå representation i fullmäktige.

Sverigedemokraterna kom in i fullmäktige första gången i valet 2014. Under perioden hoppade en av deras ledamöter av partiet och blev politisk vilde.

Vänsterpartiet hette tidigare Sveriges kommunistiska parti, sedan Vänsterpartiet kommunisterna och har sitt nuvarande namn sedan 1990. Efter en partisplittring 1929 (då Socialistiska partiet bildades, se ovan) åkte partiet ur fullmäktige i valet 1931 men återkom 1935 och har varit representerat sedan dess. Kommunistiska stadsfullmäktigegruppen hade 17 medlemmar efter valet 1946, då partiet hade fått 18,3 procent av rösterna, vilket är partiets bästa resultat någonsin. Det sämsta resultatet partiet har gjort sedan dess var i valet 1962, då ett väljarstöd om 5,7 procent gav fem mandat.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stockholms_kommun#Kommun_eller_stad
  2. ^ Enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14)
  3. ^ [a b c] [1]
  4. ^ Resultatet i kommunvalet låg 44 procent över riksdagsresultatet i hela landet 1998, 70% över 2002, 42% över 2006, 14% över 2010 och 16% över 2014
  5. ^ Resultatet i kommunvalet låg 66 procent över riksdagsresultatet i hela landet 1998, 17% över 2002, 33% över 2006, 42% över 2010 och 53% över 2014
  6. ^ Resultatet i kommunvalet låg 74 procent över riksdagsresultatet i hela landet 1998, 14% över 2002, 76% över 2006, 89% över 2010 och 108% över 2014
  7. ^ Resultatet i kommunvalet låg 30 procent under riksdagsresultatet i hela landet 1998, 20% under 2002, 30% under 2006, 26% under 2010 och 29% under 2014
  8. ^ Resultatet i kommunvalet låg 82 procent under riksdagsresultatet i hela landet 1998, 52% under 2002, 41% under 2006, 38% under 2010 och 28% under 2014
  9. ^ Resultatet i kommunvalet låg 59% under riksdagsresultatet i hela landet 1998, 81% under 2002, 61% under 2006, 39% under 2010 och 23% under 2014
  10. ^ Resultatet i kommunvalet låg 54% under riksdagsresultatet i hela landet 2010 och 60% under 2014.
  11. ^ http://insyn.stockholm.se/kf/document/2010-10-18/Protokoll/Protokoll%2013-18okt-beslut.pdf
  12. ^ Detta avsnitt bygger på information från de olika årgångarna av Stockholms kommunalkalender samt Statistisk årsbok för Stockholm

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]